Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dissimulation - Dississ - Diss moll - Dissociation - Dissociationskonstant - Dissociationsteorien - Dissolving views - Dissonans - Dissousgas - Distal - Distans - Distansera - Distansfrakt, avståndsfrakt - Distanskapprodd - Distanskappsegling - Distansköp - Distanslöpning - Distansminut - Distansmätning - Distanspåle - Distansritt - Distanstub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dississ—Distanstub
783
sig), förställning; den sjukes (sinnessjukes)
si-mulation av hälsa. — Verb: Dissimuléra.
Dississ, se Diss.
Diss moll (fr. ré dièse mineur, eng. d sharp
minor), den molltonart, som har diss till
grundton och i likhet med sin parallelltonart F i s s dur
företecknas med sex #, näml, för f, c, g, d, a och
e. Förväxlas enharmoniskt med ess moll.
Dissociatiön, inom den fysikaliska kemien en
molekyls eller ett molekylkomplex’ reversibla
sönderfallande i enklare molekyler el. i
elektriskt laddade delar. — Verb: Dissocièra.
Dissociatiönskonstant. Enligt m a s s v e
r-k a n s lag är produkten av koncentrationerna
av de vid en dissociation bildade nya ämnena en
konstant faktor av det ursprungliga ämnets
koncentration. Denna konstant, som är olika för
olika dissociationsreaktioner och som varierar
med temperaturen, kallas d. (ibland a f f i n
i-t e t sko n s t a n t). D. spela stor roll vid
beräkning av reaktionsj ämvikten vid såväl termisk
som elektrolytisk dissociation. Elektrolyter
disso-ciera i vattenlösning i joner. D. är av särsk.
betydelse vid svaga syror och baser, ty man
har häri ett mått på deras styrka el. vad man
förut kallat deras a v i d i t e t.
Dissociatiönsteorien, se Elektrokemi.
Dissolving views [dizå’lviu vjö’z],
försvinnande el. i varandra övergående bilder, som
vanl. åstadkommas med projektionsapparat. D.
framställdes av magikerna med lat erna magica;
numera användas d. ofta inom filmtekniken.
Dissonans [disåna’ns el. -a’us] (fr. dissonance,
av lat. dissonäre, ljuda olika), missljud, störd
samklang, förhållandet mellan toner, som utgöra el.
representera olika klanger. Man uppställde
fordom en särskild fordran på att en d. skulle
förberedas och upplösas. Till det förra hörde, att
den dissonerande tonen skulle inläggas i ett
förberedande ackord; till upplösningen hörde d:s
övergång i konsonans; man kräver numera
endast i den stränga satsen en förberedelse av d. ;
även upplösningen förbigås ej sällan. Ofta
räknas till d. genomgångstoner (”tillfällig d.”).
Till d. räknas icke rena oktaver, kvinter,
kvarter, terser och sexter men väl sekunder,
septi-mor och nonackord ävensom alla överstigande
el. förminskade intervaller. Grekerna räknade
terser och sexter till d.; under medeltidens äldre
skede bibehöll man denna uppfattning. Först
omkr. 1300 erkändes dessa båda intervaller som
konsonanter. — Dissonant, missljudande ton.
Dissousgas [diso’-] (av fr. dissous, löst),
ace-tylen, löst i aceton, som är uppsugen i en porös
massa, i stålbomb, och står under ett tryck av
12—15 atmosfärer.
Distäl (av lat. distäre, vara avlägsen),
avlägsen; särskilt i naturvetenskaplig terminologi,
t. ex. distala organ, sådana, som äro avlägsna
från huvudaxeln el. symmetriplanet. Motsats:
proximal.
Dista’ns [även -a’gs] (fr. distance), avstånd,
(väg-) sträcka.
Distansera, komma före, lämna bakom sig.
— Distansering: vid vissa hästtävlingar
784
betyder d., att häst frånkännes rätt till pris,
om den vid vinnarens passerande av mållinjen
ej lyckats tillryggalägga en viss minimisträcka
av löpdistansen.
Distansfrakt, avståndsfrakt, frakt, som
befraktaren är pliktig erlägga, då godset på
grund av vissa oförutsedda hinder icke föres
ända fram till bestämmelseorten. D. betalas bl. a.
om fartyget beslaglägges, förliser el. förklaras
icke kunna sättas i sj odugligt skick el. resan
el. godsets fortskaffande hindras av force
ma-jeure. D. beräknas i stort sett efter det
till-ryggalagda avståndets förhållande till den resa
fraktavtalet avsåg.
Distanskapprodd, tävling i rodd på längre
sträckor (vanl. över 12 km).
Distanskappsegling, tävlingssegling på längre
bana, ofta med en varaktighet av flera dygn.
De anordnas med segelyachter dels inom-, dels
Utomskärs. Bland mera kända d. kan nämnas
den 1905 på kejsar Wilhelm II :s initiativ
föranstaltade kappseglingen från Amerika till England,
i vilken deltogo ett 1 o-tal yachter och som vanns
av den amerikanska 3-mastade slätskonaren
”Atlantic”. I Sverige är den numera årl. seglade
s. k. Visby-kappseglingen
(Nynäs—Visby—Sandhamn) mest känd.
Distansköp, se Köp.
Distanslöpning, se Löpning.
Distansminut, dets. som en nautisk mil el.
sjömil (1,852 m).
Distansmätning, dets. som avståndsmätning.
Distanspåle, nu föråldrad benämning på
linjemärke för viss signal vid järnväg. Se För signal.
Distansritt, ridning en längre sträcka på
kortast möjliga tid. De mest kända d. torde vara
Wien—Berlin 1892, 600 km, samt Bryssel—
Ostende 1912, 135 km. Den mest
uppmärksammade d. i Sverige är Jönköping—Stockholm
1895, 450 km. Av 18 startande inkommo endast
9 inom den för erhållande av pris fastställda
minimitiden 72 tim. D. ha i avsevärd grad
bidragit till möjligheten att bedöma hästars och
ryttares prestationsförmåga. Kan man t. ex. rida
50 km med en hastighet av 25 km i tim, måste
man vid en ritt på 100 km gå ned till en
hastighet av c:a 20 km i tim., för att ej hästen skall
taga allvarlig skada. D. har genom
motorcyklarnas och bilarnas ökade användning förlorat i
militär betydelse, och någon d. har ej ägt rum
i Sverige sedan 1922.
Distanstub, instrument för avstånds-(distans-)
mätning. D. består av en i vertikalplanet
vridbar kikare (tub), fäst över och parallellt med
en linjal, den s. k. tublinjalen. Kikarens genom
okularets centrum och objektivets mittpunkt
gående axel (siktlinjen) skall vara mitt över
och i horisontellt läge parallell med linjalkanten,
vilken på mätbordet markerar siktlinjens läge
på kartan. Kikaren vid d. är av typen
Reichen-bach, d. v. s. har konstant avstånd mellan
synfältets distanstrådar. D. har fått en mycket
stor användning inom lantmäteriet, sedan den
svenske lantmätaren J. P. Ljungström (far till
de kända uppfinnarna B. och F. Ljungström) 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
