Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distanstub - Distarlins - Disteli, Martin - Disten - Distikon - Distingen - Dsitingera - Distinkt - Distinktion - Distinktionskorpral - Distinktionsnummer - Distinktionstecken - Distinktiv - Distomum - Distorsion - Distrahera - Distrait - Distraktion - Distribuera - Distribution - Distributiv - Distributör - District - District of Columbia (D. C.) - Distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Distarlins—Distrikt
786
försåg instrumentet med den s. k. dubbelkilen, en
apparat, som vid mätning i lutande tublägen
automatiskt reducerar de avlästa avstånden till
horisontalplanet.
Distarlins (av lat. distäre, vara avlägsen),
benämning på negativ försättslins.
Di’steli, Martin, schweizisk tecknare (1802
—44). Han illustrerade ”Münchhausen” o. a. och
var i främsta rummet en skarp och fruktad
politisk satiriker.
Distèn, mineral med samma kemiska
sammansättning som andalusit, AhSios; kristalliserar
i det triklina systemet. Förekommer ej sällan i
kristallina skiffrar i form av bladiga aggregat av
växlande färg. Blå varieteter benämnas c y a n i t.
Di’stikon, plur. d i’s t i k a, grek., tvårading,
verspar, dubbelvers, eg. blott om ett verspar av
en hexameter och en pentameter. Hos greker
och romare var d. den vanliga formen för ett
epigram. I svensk vers blevo distika vanliga
under nyromantiken (Atterbom, Stagnelius);
Stiern-hielm var den förste, som skrev svenska distika.
Di’stingen (fsv. disa ping), en marknad, som
årl. hålles i Uppsala i början av febr, och som
leder sitt ursprung ända från hednatiden. I äldre
tid varade den i åtta dagar och inföll vid
fullmånen efter trettondagen. Den har numera
förlorat det mesta av sin betydelse.
Distingera (av lat. disti’nguere, skilja),
utmärka, behandla med utmärkelse. —
Distingerad, utmärkt, framstående; förnäm, som sticker
av från mängden.
Disti’nkt (lat. disti’nctus, tydlig, bestämd),
tydlig. Med d. uppfattning förstås ofta en
uppfattning, i vilken det uppfattade strängt skiljes
från allt annat.
Distinktion (lat. disti’nctid), särskiljande;
utmärkelse; tydligt uppvisande av skillnaden
mellan föreställningar el. begrepp.
Distinktiönskorpral, 1858—1914 benämning
på innehavare av högsta korpralsgraden; kallas
nu f u r i r.
Distinktiönsnummer, se Signalnummer.
Distinktiönstecken, se Uniform.
Distinktiv, kännetecknande.
Di’stomum, se Sugmaskar.
Distorsion (lat. disto’rtio, av distorquère,
vrida isär). 1) Se Ledvrickning.
Distanstub.
Distorsion vid avbildning av en kvadrat.
2) Ett fel hos en del fotografiska objektiv
och optiska linser, vilket visar sig genom att
raka linjer hos föremålet på den optiska bilden
återgivas mer el. mindre böjda. Hos fotografiska
objektiv uppträder d. störande hos s. k. enkla
el. mycket osymmetriska objektiv.
3) (Elektrotekn.). Formförändring hos ett
periodiskt förlopp, t. ex. ett komplex av elektriska
växelströmmar med olika frekvenser. D. beror
vanl. på olika dämpning hos de olika
frekvenserna. Vid telefoni innebär d. en förvrängning
av det på elektrisk väg överförda ljudet.
Distrahera (lat. distra’here), splittra
uppmärksamheten, störa; förströ.
Distrait [disträ’], fr., se Disträ.
Distraktion (lat. distra’ctio), tankspriddhet el.
yttringar av tankspriddhet; förströelse.
Distribuera (lat. distribu’ere), fördela, utdela,
sprida. — Distributör, person, som
distribuerar, t. ex. mjölk-, tidningsdistributör.
Distribution, fördelning, spridning (särsk. av
varor till deras avnämare o. dyl.). — Uttrycket
”i distribution” vid förlagsnamnet å ett
tryckalster anger, att tryckalstret icke är en
firmans egen förlagsartikel. — D. utgör den
gemensamma benämningen på alla de
funktioner, som förmedla kontakten mellan
producenter och konsumenter.
Distributiv [el. di’s-], fördelande, särskiljande.
Jfr Räkneord.
Distributör, se Distribuera.
Di’strict, eng., i den anglosaxiska världen
beteckning för vissa administrativa enheter. Som
ex. från England kunna nämnas rural districts,
det stora flertalet landskommuner, och urban
districts, stadskommuner utanför de större
städerna. I U.S.A. är d. t. ex. beteckning på
domkretsarna för de ordinarie unionella domstolarna
i första instans, motsv. de svenska domsagorna.
Di’strict of Columbia [av kala’mbia],
förk. D. C. U.S.A :s förbundsdistrikt; 179 km2,
663,000 inv. Se Washington.
Distri’kt, benämning på åtskilliga svenska
förvaltningsområden inom såväl statlig som
kommunal förvaltning. Sålunda är Sverige för den
lokala förvaltningen av post, telegraf, järnvägar
och skogar indelat i resp. 7, 7, 6 och 10 d.;
vid Statens kraftverk finns ett antal
d.-ingenjö-rer. För skyddskonsulenter finnas 13 d., för
yr-kesinspektörer 11 d., för förlikningsmän i
ar-betstvister 7 d., för fattig- och
barnavårdskon-sulenter 13 d. Vidare är att nämna bergsstaten
med 4 d., lots- och fyrstaten med 6 d.,
far-tygsinspektionen med 7 d., statens elektriska
inspektion med 4 d. och skeppsmätningstj änsten
med 3 d. Slutl. är att märka de till flera hundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
