Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Divisi - Divisibel - Division - Divisionsgeneral - Divisivt omdöme - Divisor - Divus - Dix, Otto - Dixelius, Hildur - Dixi - Dixies Land - Dixmude - Diyarbekir - Dizain - Dizful, Disful, Dezful
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Divisibel—Dizful
792
stråkinstrument ej bör utföras i dubbelgrepp av
en spelare utan fördelas på gruppens musiker.
Divisibel (av lat. divtdere, dela), delbar.
Division (lat. divisio, delning, av divi’dere,
dela), delning, indelning, avdelning.
i) I aritmetiken det räknesätt, varigenom
man finner, huru många gånger en given
storhet (d i v i s o r n) innehålles i en annan
(dividenden). Det tal, som man härvid erhåller,
kallas kvot. Som divisionstecken
nyttjas tecknet :. Varje bråk kan betraktas som en
tecknad d., vari tälj aren är dividend och
nämnaren divisor.
2) Om d. i logiken se Indelning.
3) Till 1948 benämning på de
avdelningar, å vilka de svenska hovrätterna arbeta i sin
dömande verksamhet.
4) Inom svenska krigsmakten
betecknar d. vissa lägre förband m.m. Inom armén
är sålunda d. vid art. ett förband, omfattande
i regel förutom stab m. m. 3 batterier. Vid
luftvärnet består d. i regel av stab m. m. och 3
luft-värnsbatterier, automatkanonbatterier och (el.)
-troppar. Inom flygvapnet består en d. av
flygstyrka, d. v. s. flygplan med besättningar, samt
markstyrka, d. v. s. stab, stationsavd.,
transporttropp m. m. D:s flygstyrka räknar 8—12 flygplan
(förutom reservplan) samt indelas för det taktiska
uppträdandet i luften vanl. i rotar (2 plan), avd.
(2 rotar) el. grupper (3—5 plan). Vid
flottan är d. ett taktiskt förband, sammansatt av
3—6 fartyg med samma stridsegenskaper och
fart. På större strids fartyg indelas art. med
dess betjäning i lämpligt antal art.-d., och på
alla örlogsfartyg indelas besättningarna efter
yrkeskategorier i ekonomiska d. — Inom u
t-ländska härorganisationer har sedan
Napoleonkrigen d. betecknat ett av alla el.
flertalet truppslag sammansatt s.k. högre
truppförband och motsvarar närmast en svensk fördelning.
5) Vid serietävlingar inom olika idrotter
sammanföras de tävlande lagen efter skicklighetsgrad
(spelstyrka) i d. med olika nr (I, II o. s. v.)
el. bokstäver (A, B o. s. v.).
Divisionsgeneral, benämning i vissa arméer på
generalsperson, som för befälet över en division
(fördelning). I franska hären motsvarar général
de division generallöjtnant.
Divisivt omdöme (av lat. divistvus, angående
delning), ett omdöme, i vilket predikatet anger
subjektets arter enl. formeln: 5 är dels P, dels
Pi, dels P2, t. ex. omdömet: trianglarna äro dels
liksidiga, dels likbenta, dels oliksidiga.
Divisor, se Division 1).
Divus, lat. (fem. diva), ”den gudomlige”, i
det forna Rom hedersepitet för människor, vilka
efter sin död dyrkades som gudar, särskilt
kejsarna och kejsarinnorna.
Dix, Otto, tysk målare (f. 1891). Han var
1911—14 elev vid konsthantverksskolan och 1919
—22 vid konstakad. samt blev 1926 prof, vid
konstakad., allt i Dresden. Han har väckt
uppseende med sina överdrivet realistiska, ytterligt
konsekvent genomförda porträttmålningar i ”den
nya saklighetens” stil, t. ex. bilden av
konsthandlaren Flechtheim och — den mest
uppmärksammade — ”Kriget i skyttegraven” (1924).
Dixelius, Hildur Emma Eufrosyne,
författarinna (f. 1879 14/io), g. 1902—10 m. läkaren
J. Brettner, omgift 1923 med prof. E. v. Aster.
D. debuterade 1910 med romanen ”Barnet”, som
följts av bl. a. trilogien ”Prästdottern” (1919),
”Prästdotterns son” (1921), ”Sonsonen” (1922).
I dess arbeten behandlar D. norrländska ämnen
med solid, allvarlig berättarkonst, som berört
folkpsykologiskt intressanta motiv från både
äldre och nyare tider. Hennes senare romaner,
”Synderskan” (1925), ”1 bojor” (1926), ”Ragnar
och Lola” (1929), ”Skohandlare Sandin och hans
barn” (1936) och ”Ankaret på fjället” (1937) äro
präglade av intresse för moderna psykoanalytiska
problem, Ett socialt drama, ”Mördaren”,
uppfördes i Stockholm 1928.
Dixi, lat., jag har talat; slutformel för de
romerska talarna. — D. et salvavi a’nimam
me’am, jag har talat och räddat min själ, d. v. s.
jag har sagt vad jag anser böra sägas, även om
det ej beaktas; ledes tillbaka till Hesekiel 3: 19
—21 och 33: 8—9.
Dixies Land [di’ksiz lä’nd], stundom blott
D i x i e, benämning på sydstaterna inom U.S.A.
Dixmude [diksmy’d] (fr.), flarn. Diksmuide,
stad i prov. Västflandern i Belgien, vid den
kanaliserade Yser 15 km från kusten; 4,000 inv.
Under medeltiden var staden starkt befäst.
Under striderna i 1 :a världskriget 1914 och 1917
blev den nästan alldeles förstörd.
Diyarbekir, huvudstad i turkiska vilajetet
Di-yarbekir (14,875 km2, 250,000 inv.) i Kurdistan,
vid h. stranden av Tigris; 43,000 inv. Staden
D. ligger vid korsningen av viktiga handelsvägar.
Den är byggd på en basaltplatå och omgives av
svarta, tornprydda basaltmurar. D. har
livlig handel. Här framgår järnvägen Malatya—
Bagdadbanan. Flygstation. — D. kallades under
forntiden Amida, blev romersk koloni 230 e. Kr.,
befästes av Konstantius 349 och var därefter ett
ständigt tvistefrö mellan romare och perser.
Intogs av araberna omkr. 640 och var 1085—1408
huvudort i ett självständigt turkmeniskt
herradöme. Intogs av turkarna 1515.
Staden bevarar ännu åtskilliga betydelsefulla
monument från sin glansperiod, av vilka det
märkligaste är Stora moskén (Ulu Djami). I sin
nuv. gestalt är den från 1100-talet, men den
tillkom med användande av förefintliga storartade
gammalkristna byggnader, sannolikt från
300-talet. Av dessa kvarstå bl. a. fasader med
korintiska kolonner och rikt prydda gesimser. Moskén
har u skepp och har trol. urspr. varit en kristen
helgedom. — Litt.: M. van Berchem och J.
Strzygowski, ”Amida” (1910).
Dizain [diza’], fr., en tioradig strof form,
allmän i äldre fransk poesi.
Dizful, Disful, Dezful, stad i v. Persien,
vid floden Ab-i-Diz och transpersiska järnvägen,
200 m ö. h.; 50,000 inv. En stor del av
stadens bostäder äro inbyggda i klipporna.
Handels-centrum. S. v. om D. ligga ruinerna av Susa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
