Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorph, 1. Anton - Dorph, 2. Niels - Dorph-Petersen, Knud - Dorsal - Dorsch, Lotten - Dorset - Dorsetshire el. Dorset - Dorsiventral - Dorsoalveolar - Dorstenia - Dorsum - Dorten, Adam - Dortmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Dorph—Dortmund
910
Dorph. i) Anton Laurids Johannes D.,
dansk målare (1831—1914). Han utförde
anslående religiösa målningar, hemlivsgenrer och
porträtt.
2) Niels Vinding D., den föreg:s brorson,
målare (1862—1931). Han utförde känsliga
porträtt, stämningsfulla landskap
(”Sensommarafton” i Hirschsprungs museum), dekorativa
målningar (arbetsliv i Danmark, nio stora
väggbilder i Nationalbanken i Köpenhamn). — Hans
hustru, Bertha D., f. Green (f. 1875), är
känd genom barnporträtt och genrer samt genom
dekorativa arbeten.
Dorph-Pe’tersen, K n u d, dansk
lanthushål-lare (1872—1937). Han blev 1903 direktör för
stats frökontrollanstalten i Köpenhamn, som
under hans ledning utvecklades till den förnämsta
i sitt slag. D. har författat åtskilliga skrifter
om fröodling och frökontroll.
Dorsäl, som har avseende på ryggen.
Betecknar ”läget åt ryggsidan till” i motsats till
v e n t r a 1, som betecknar ”läget åt buksidan
till”.
Dorsch [dårj], Karolina Charlotta (Lotten),
skådespelerska (1849—1908). Hon var elev vid
Kungl. teatern 1867—68, anställd i landsorten
1868—72, i Helsingfors 1872—75, vid Nya
teatern 1875—77 och 1879—81, Dramatiska
teatern 1881—89 och Kungl. teaterns dramatiska
avd. 1891—92, reste med eget sällskap, försökte
sig i Amerika, spelade hos Aug. Lindberg 1895
—96, var anställd vid Vasateatern 1896—97 och
vid Dramatiska teatern från 1898. Bland D:s
roller märkas Portia i ”Köpmannen i Venedig”,
Hermione i ”En vintersaga”, Lady Macbeth i
”Macbeth”, Ofelia och drottningen i ”Hamlet”,
Hjördis i ”Härmännen på Helgeland”, Rebecka
West i ”Rosmersholm”, Hedda Gabler, fru
Bork-man i ”J. G. Borkman”, fru Alving i
”Gengångare”, Lady Marlborough i ”Ett glas vatten”
och Arria i ”Arria och Messalina”. — D. var
särsk. framstående i karaktärsroller där hennes
intelligens och utmärkta replikbehandling gjorde
sig väl gällande.
Dorset [då’sit], engelsk markis-, earl- och
hertigtitel inom släkterna Beaufort, Grey och
Sackville.
Dorsetshire [då’sit/(i)a] el. Dorset,
grevskap i s. v. England, vid Kanalen; 2,420 km2,
252,000 inv. Huvudstad Dorchester. Nära hälften
av arealen betesvall. Smör- och osttillv. Betydande
fårskötsel på höjderna (Downs).
Dorsiventräl (av lat. do’rsum, rygg, och
ve’nter, mage) kallas en växtdel el. ett organ,
som symmetriskt kan delas endast genom ett
enda plan och hos vilken man kan urskilja en
rygg- el. översida och en buk- el. undersida.
Ett typiskt dorsiventralt växtorgan är ett
vanligt blad, med sina väl skilda över- och
undersidor, men även stammar, rötter, skott och
blomställningar hos de högre växterna kunna vara
dorsiventralt byggda liksom ock bålen hos en
stor mängd mossor och alger.
Dorsoalveolär, språkljud, bildat av tungans
övre yta (dorsum) mot övre tandvallen (a 1 v e o-
lerna), t. ex. tjF-ljudet: tjära, kär. D. kallas
även dentipalatal.
Dorsténia, ett till fam. Moraceae hörande
art-rikt tropiskt släkte (mest fleråriga örter),
igenkänt på att blommorna sitta insänkta i ett
skiv-likt, runt el. flikigt, köttigt fäste. Roten av D.
contrajerva och andra amerikanska arter, b
e-soarrot, har i Europa nyttjats som
stimulerande medel och brukas i Amerika mot ormbett.
Do’rsum, lat., rygg, baksida; handens rygg;
tungans övre yta.
Dorten [då’rtan], Adam, tysk
separatistpoliti-ker (f. 1880). Han blev 1919 i Wiesbaden ledare
av en rörelse, som med ivrigt stöd från franskt
håll sökte få Rhenprovinsen skild från Tyska
riket. Han bildade i detta syfte redan i juni 1919 en
”regering” i Wiesbaden men vann ej
nämnvärd anslutning för sin ”Rhenlandsrepublik”. Han
trädde ånyo i förgrunden 1923, påyrkade nu utan
förbehåll skilsmässa från Tyskland men
misslyckades på gr. åv befolkningens motstånd. D.
sökte i nov. få ledningen av separatiströrelsen
i Pfalz, men ej heller denna kunde mot
befolkningens våldsamt framträdande motstånd hållas
vid liv längre än till febr. 1924. D. slog sig
sedan ned i Frankrike.
Dortmund [då’rtmont], stad i Ruhrområdet i
Westfalen, vid Emscher (biflod till Rhen);
434,000 inv. D. är en av Tysklands äldsta städer,
var fri riksstad (från omkr. 1220) och blomstrande
hansestad (från 1298) men gick senare tillbaka;
kom 1802 till Nassau-Oranien, 1807 till
storher-tigdömet Berg, 1815 till Preussen och hade ännu
1846 blott 8,700 inv. — Den senare starka
utvecklingen kunde ske tack vare traktens rikedom
på järnmalm och i synnerhet stenkol. — D. ligger
på övergången mellan koldistriktets s. zon, där
flötserna gå i dagen, och den n., den s. k.
schaktzonen. Omfattande inkorporeringar
gjordes 1914, 1918 införlivades Brackel och
Wambel i ö. samt 1928 22 industrialiserade
landskommuner jämte staden Hörde (35,000
inv.) i s. ö. med tunga industrier, masugnar,
valsverk, gjuteri och koksverk, tillhörande
Her-mannhütte. Vid 2:a världskrigets utbrott hade
D. en befolkning på 542,261. På gr. av sin
betydelse som industri- och kommunikationscentrum
blev det med början 1942 en av de mest
bombade storstäderna i Tyskland och den svårast
drabbade i Ruhrområdet. I D:s inre delar är
förintelsen praktiskt taget total. Av skolorna
förstördes 85 °/o, nästan inga kyrkor stå kvar
och endast en teaterlokal. Industriernas
kapacitet har decimerats genom krigsskador,
demontering och drivmedelsbrist.
Den delvis trånga och oregelbundna äldre
staden med utpräglad citykaraktär låg mellan
Ruhr-områdets båda ö.—v. järnvägslinjer, Hamm—
Duisburg och Soest—Duisburg med den
monumentala centralstationen på n. sidan. Stadsdelen
omgavs av boulevarder på platsen för de 1863
raserade befästningarna, och bland dess medeltida
byggnader märktes den romanska Mariakyrkan,
grundad på 1100-talet, den stora, gotiska Reinoldi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
