Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dózsa, Georg (György Székely) - Dozy, Reinhart - D/P - Dr, D:r - Draa, wadi - Draba - Drabant - Drabanstad, satellitstad - Drabbning - Drač - Dracaena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Dozy—Dracaena
932
gy Székely [sè’kelj], ungersk upprorsman
(d. 1514). Han var anförare för ungerska
bondeupproret 1513—14. Med en här på 60,000
man, urspr. avsedd för ett korståg mot Belgrad,
slog han biskop Csåky och Stefan Båthory vid
staden Csanåd, proklamerade därefter republiken
och folksuveräniteten samt förfor skoningslöst
mot de stora länsherrarna. Slutligen blev han
slagen av Johan av Zåpolya samt på ytterligt
grymt sätt avrättad.
Dozy [dåzi’], Reinhart Pieter Anne,
holländsk orientalist (1820—83), prof, i historia vid
Leidens univ. Av D:s många arbeten om
orienten må nämnas ”Recherches sur Fhistoire et
la littérature de 1’Espagne pendant le
moyen-åge” (1849; 3:e uppl. 1881), det ytterst
värdefulla ”Supplément aux dictionnaires arabes” (2
bd, 1881) och det prisbelönta ”Glossaire des mots
espagnols et portugais dérivés de 1’arabe” (i
förening med W. H. Engelman, 1869).
D/P, se Documents against payment.
Dr, D:r, sv. förk. för doktor. — Dr., sv.
förk. för d r a k m a, utländsk för doktor.
Draa, w a d i, se Wadi Draa.
Dräba, släkte av fam. korsblommiga
(Siliquosae). Mer än 150 mest arktiska el.
alpina arter, låga, vanl. fleråriga örter med ovala
skidor, vita el. gula
kronblad. I Sverige 10 arter, de
flesta sällsynta. Vanligast är
D. verna, nagelört,
rågblomma, en liten
höstgro-ende ettårig ört med bladen
i rosett, bladlös stjälk och
vita blommor. Den växer
på backar och klipphällar
och blommar tidigt på våren.
Draba’nt (av omstritt
ursprung). 1) Under 1500- och
1600-talen var d. titel för
medlem av en furstlig persons
livvakt. Varje medlem av
kungahuset hade sina d.
Under Gustav II Adolf utgjorde
K. m:ts drabanter en
organiserad kår, över 200
man, dels ryttare och dels
fotfolk. Först genom K. m:ts
reglemente 1695 fingo d. en
fullständig organisation. Karl
XII ombildade 1700 kåren,
så att den kom att utgöras
av idel officerare, 200 genom
tapperhet utmärkta
kaptener och löjtnanter från
andra regementen. De kallades K. m:ts
drabanter och omgåvo i striderna konungens
person. Kåren stod under konungens chefskap.
Under frihetstiden blev namnet livdrabanter
officiellt, och Livdrabantkåren till
häst var fördelad på 6 korpralskap samt
gjorde i tur och ordning vakttjänst hos konungen.
Livdrabantkåren upplöstes 1821. Några av befäl
och trupp sattes på indragningsstat, de övriga
Draba verna,
nagelört.
blevo officerare vid
Livbeväringsrege-m e n t e t, som då upprättades; dess officerare
gjorde alltjämt såsom livdrabanter vakttjänst hos
konungen.
Stånddrabanter hade lägre rang än
livdrabanterna. De voro hillebard- el.
bardisanbä-rande d. till fot och brukades slutligen blott till
yttre vaktgöring, i processioner o. s. v.
2) Namn för planeternas månar el. satelliter.
Även vid dubbelstjärnor talar man om d., särsk.
om den ena av komponenterna är väsentligt
mindre än den andra.
Draba’nstad, satellitstad, relativt
självständig stadsort med egen industri och eget
lokalt handels-, undervisnings- och
förvaltnings-centrum, vilken vanl. genom större parker, andra
fritidsområden e. dyl. avgränsas från
kringliggande stadsbebyggelser men är belägen strax
utanför och i nära förbindelse med en storstad,
inom vars ekonomiska liv den utgör en
integrerande del. I Sverige användes termen främst
om Storstockholms ytterstäder.
Drabbning, förr brukad benämning på
fält-el. sjöslag (av mindre omfattning). — På signal
”ställning till drabbning” intager
örlogsbesätt-ningen sina poster enl. drabbning
sfördel-ningen, och på signalen ”klart skepp till
drabbning” klargöres fartyget för strid.
Drac [dratj], slaviska namnet på Durazzo.
Dracaena [-sè’-], växtsläkte av fam.
Lilia-ceae, med c:a 40 arter i Gamla världens tropiska
länder, träd el. buskar med lansettlika el.
jämnbreda blad och ofta förgrenad stam, som kan
nå en betydlig tjocklek. Blommorna äro vanl.
vita och sitta i greniga klasar. Flera arter nå
mycket hög ålder. Mest bekant är D. draco,
drakblodsträdet, som kan bli 20 m högt.
Ur stammen av denna och en annan art (D.
Dracaena draco, drakblodsträdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
