Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dresdner Bank - Dress - Dressera - Dressin - Dressing-gown - Dressyr - Drettinge, Drättinge - Dreux - Drev - Drev (socken) - Drevet, familj - Drevljaner - Drews, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Dress—Drews
14
fattade 7 andra banker. D. erhöll som följd av
1931 års tyska finanskris ett kapitaltillskott från
staten under sommaren s. å. på 300 mill. Rmk i
utbyte mot preferensaktier. I mars 1932 övertog
banken Darmstädter und Nationalbank. Aktiekap.
nedskrevs sommaren 1933 till 150 mill. Rmk och
reserverna från 30 till 15 mill. Rmk.
Omslutningen 1943 utgjorde 6,679 mill- Rmk. D. hade
över 180 filialer i Tyskland och 8 filialer i
utlandet. D. upphörde 1945.
Dress, eng., dräkt, klädsel; stundom =
högtidsdräkt. — Full d. [fol], högtids-, galadräkt.
— Evening d. [fvnig], aftondräkt (för herre
frack, för dam stor toalett).
Dressera (fr. dresser), genom övning och
tvång bibringa någon (vanl. ett djur) en
färdighet. Vid inövandet, dressyren, gäller som
allmän regel, att inövaren, dressören, skall
börja med lättare övningar och småningom
övergå till svårare.
Då hundar inövas för jakt, nyttjas två olika
tillvägagångssätt, beroende på hundrasen och
användningen. Fågelhundar, polishundar m. fl.
dresseras genom noga avpassade och
småningom stegrade övningar i form av dels s. k.
kammardressyr, dels fältdressyr.
Kammardressyren omfattar hundens disciplinerande —
bibringande av ”appell”, att på kommando ”ligga kusch”,
att avancera krypande, att ”apportera” (taga upp
och avlämna utplacerade föremål) m. m.
Fältdressyren avser inlärandet av uppträdandet under
söket på fältet och inför det vilda. Älghundar,
taxar, stövare m. fl. inövas mera direkt var
för sin speciella användning och tränas genom
att sättas på allt svårare prov.
Dressln (av ty. Draisine [dräizFna], med
franskt uttal), ett efter uppfinnaren Karl v.
Dr ais, badensisk skogsman (d. 1851),
uppkallat tre- el. fyrhjuligt, mindre järnvägs fordon,
vilket mestadels begagnas av banpersonalen vid
inspektion av järnvägslinjen. D. drivas antingen av
den åkandes muskelkraft, vanl. genom trampning
(cykel-d.)), el. av förbränningsmotorer. Av mo-
Cykeldressin.
fördrivna D. finnes en tyngre typ, närmast en
personbil på järnvägshjul.
Dre’ssing-gown [-gaun], eng., lång,
skärpför-sedd morgonrock.
Dressyr (fr. dressure), se Dressera.
Drettinge, Drättinge, egendom i Dädesjö
sn i Småland, 23 km n. ö. om Växjö, omfattar
962 har, därav 56 åker; taxeringsvärde 332,700
kr. Huvudbyggnaden är av trä i en våning med
frontespis. D., känt sedan 1300-talet, har sedan
1571 tillhört bl. a. släkterna Kyle (till 1671),
Leijoncrona och Gyllenstedt. Sedan 1770 tillhör
det ätten Rappe.
Dreux [drö], stad i n. Frankrike, 70 km v.
om Paris, vid Blaise, dep. Eure-et-Loir
(Orléa-nais); 14,000 inv. Medeltida feodalsäte. På en
höjd ovan staden kungliga familjen Orléans’
gravkapell, S:t Louis.
Drev. 1) Tätningsmedel vid drivning; beredes
av gammalt tågvirke, som uppslås, uppmjukas i
hett vatten och torkas i fria luften. Efter
torkningen utkammas det över grova järnhäcklor
och spinnes till sammanhängande längder (s. k.
verk el. varp). D. är i regel av tjärat tågvirke
men till drivning av däck även av otjärat.
2) Kuggdrev, anordning, som överför en mek.
rörelse från en maskindel till en annan medelst
kugghjul el. kuggstång.
3) Se Jakt.
Drev, socken i Kronobergs län, v. delen av
Uppvidinge härad, vid sjön örken; 29,53 km2,
269 inv. (1951). Är jämn slättmark mellan
skogshöjder i n. och s. 260 har åker.
Egendomar: Braås och Böksholm, båda fordom
järnbruk. Av Böksholms samhälle ligger större
delen inom Hornaryd. Talrika fornlämningar. Den
nuv. kyrkan av sten byggdes 1866—67. Den
intressanta gamla kyrkan, antagl. från mitten av
11 oo-talet, restaurerades 1921. Ingår i Sjösås,
D:s och Hornaryds pastorat av Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt; tillhör storkommunen
Braås.
Drevet [dravä’l, fransk kopparstickar familj.
Pierre D. (1663—1738) har utfört ett stort
antal porträttstick. Hans son och medhjälpare,
Pierre Imbert D. (1697—1739), nådde
höjdpunkten i sin produktion i porträttet av
Bossuet efter Rigaud, ett av gravstickelkonstens
mästerverk.
Drevlja’ner (”skogsbor”), slavisk stam i s. v.
Ryssland (Volynien), ofta omtalad i gamla ryska
krönikor. D. gjordes mot 800-talets slut
skattskyldiga under fursten i Kiev och dödade 945
Igor, Ruriks son, men dennes änka, Olga, bragte
dem åter i beroende av Kiev.
Drews, Arthur, tysk filosof (1865—1935)>
prof, vid tekniska högskolan i Karlsruhe 1898.
D. var anhängare till v. Hartmann och en rätt
betydande filosofihistoriker, som särsk.
specialiserade sig på den tyska spekulationen efter Kant.
Mest bekant torde han vara för sitt förnekande
av Jesu historiska existens. Själv företrädde
D. i religiöst hänseende en monistisk Uppfattning.
Bland hans skrifter märkas ”Die Christusmythe”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
