Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drink - Drinkwater, John - Dristigheten - Drittel - Driva (sjöfart) - Driva (älv) - Drivankare - Drivaxel - Drivbänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Drinkwater—Drivbänk
22
att skakas med krossad is i en drinkblandare
(eng. shaker, ”skakare”) el. genom att röras
ihop. D. serveras ofta med ”tilltugg” av något
slag. D. indelas efter storleken i ”långa” (eng.
long el. big) d., vanl. fruktsaft, tillsatt med
kolsyrat vatten samt ibland med en mindre
kvantitet vin el. sprit, "fancy-d”,
”fantasi”-dryc-ker, mer el. mindre utspädda, och ”korta” (eng.
short) d., varmed i allm. menas cocktail och
vilka ej äro utspädda med vatten. Man skiljer
även på varma (eng. hot) och kalla (eng. cold)
d. Av varma d. finnas t. ex. toddy och glögg.
Bland kalla d. kunna nämnas: Cobblelr),
kob-bel, som består av saft, sodavatten, isbitar, bitar
av färsk frukt, socker, ibland med tillsats av vin,
konjak el. dyl. Cocktail kan bestå av olika
blandningar av whisky, champagne, bitter, gin,
vermouth o. s. v., som skakas el. blandas med is.
Cup, bål, blandas i en skål och serveras i små
glas; i denna d. ingår ofta rhenvin el.
champagne el. bådadera, frukter av olika slag samt
socker. Fizz består av citronsaft, likör el. annan
spritdryck, is, socker och sodavatten. Flip, lika
med föregående men med tillsats av äggula.
Julep, någon spritdryck, vatten och socker,
kryddat med mynta; serveras med rör. Punch
består av i d. sodavatten, i d. sprit av något
slag, därtill citronsaft, is och socker. Sangaree
består av sockerlösning, någon likör och is samt
kryddas med muskot.
Drinkwater [dri^kcoåta], John, engelsk
författare (1882—1937). Som lyriker hörde D.
till den ”georgiska” skolan. Hans poesi var sober,
föga tekniskt rik,
utpräglad tankelyrik av
en moralist (”Poems”,
1908—14, ”Swords
and ploughshares”,
1915, ”Loyalties”, 1919,
”Seeds of time”, 1921,
”The muse in council”,
1925). Under senare
delen av sitt liv gjorde
han sig mest bemärkt
som dramatiker. Hans
drama ”Abraham
Lincoln” (1918) blev en
stor framgång och
följdes av ”Oliver
Cromwell” (1921), ”Mary Stuart” (s. å.),
”Robert E. Lee” (1923) m. fl. D. skrev även
essäer, litterära studier, levnadsteckningar och
självbiografiska arbeten. D:s ”Collected poems”
utgå vos i 3 bd 1923—37, ”Collected plays” i 2
bd 1925.
Dristigheten, ett av svenska flottans
ryktbaraste linjeskepp, byggt 1785 av Chapman,
bestyckat med 62 kanoner. Under Johan Pukes
chefskap deltog D. bl. a. i utbrytningen ur
Vi-borgska viken 3 juli 1790.
Drittel (ty. = Vs), mindre tunna av bokträ,
vari smör packas för export. Rymmer vanl. en
engelsk centner (cwt) smör = 50,8 kg.
Driva. Ett fartyg under gång säges driva,
då det av vinden föres i annan riktning än
Drivankare med flöte och inhalare för mindre båtar.
kölriktningen. Ett fartyg till ankars ”driver”,
då ankaret icke förmår hålla kvar fartyget på
dess plats.
Driva, älv från Snöhetta, Dovre, Norge.
Flyter norrut genom Drivdalen och, efter tvär
böjning vid Opdals kyrka, mellan storslagna
fjällpartier genom Sundalen till Sundalsfjorden,
Nord-möre. I Drivdalen framgår gamla fjällvägen
över Dovre samt Dovrebanan.
Drivankare, ett på en ram el. dyl. utspänt
segel, som, lodrätt nedsänkt i vattnet och
medelst ankartåg fäst vid ett fartyg, minskar
dettas avdrift och möjliggör för fartyget att stäva
sjön, varigenom i hårt väder brottsjöar kunna
undvikas och rullningen minskas.
Drivaxel, i en maskin den axel, vartill
drivkraften i första hand överföres; i en
transmission den axel, varifrån kraften genom remmar,
kuggväxlar el. dyl. överföres till olika
arbetsmaskiner.
Drivbänk, med fönster betäckt, varm plantlave,
som nyttjas för drivning av växter. Till
upp-värmningsämne har förut begagnats
halmblan-dad hästspillning el. s. k. ”strö”. Därav lägges
en — alltefter årstiden och de växter, som skola
odlas — 30 till 90 cm hög bädd, på vilken
bänklådorna (av bräder hopspikade ramar) ställas.
Dessa täckas med glasfönster. I bänken uppstår
inom kort en stark hetta, orsakad av
jäsningsprocessen i ströet. Efter några dagar brukar
temperaturen åter ha sjunkit, och då ifylles ett
omkr. 20 cm tjockt jordlager i bänklådan, varuti
sådd el. plantering efter någon dag kan
företagas. D. läggas under tiden mellan jan. och
början av maj. Vid skötseln har man att tillse,
att de i bänkarna odlade växterna varken få
för varmt el. för kallt. Det förra förekommer
man genom att, då så behöves, medelst en träkil
hålla fönstren något öppna (”sätta luft” el.
”lufta”), det senare genom att under kalla nätter
hålla bänkarna täckta med halm- el.
rörvass-mattor och träluckor. — Kallbänkar bestå
av fönstertäckta bänklådor, som placerats på ett
vanligt trädgårdsland. Sådana anordnas först i
april el. maj månad.
På grund av svårigheten att anskaffa
häst-strö använder man numera elektrisk ström för
uppvärmning av d. Man nedlägger på ett 10
—30 cm tjockt lager av grovt grus och
eventuellt träkolsstybb 10 ”drivbänkskablar”. över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
