Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningholm (slott) - Drottningholm (villastad) - Drottningholm (ångare) - Drottninghuset - Drottningskär - Drottning Sofias förening för understödjande av härens och flottans sjukvård - Drottning Sofias stiftelse - Drottning Victorias vilohem - Drouais - Drouet, Jean Baptiste - Droute, Louis - Drouet d’Erlon, Jean Baptiste - Drouyn de Lhuys, Édouard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Drottningholm—Drouyn de Lhuys
34
Drottningholmsteatern; nedre delen av åskådarrummet
och scenen.
pikanta tidstypiska inredning i rokoko och
ki-neseri. D:s slott med sina dyrbara konstskatter,
mynt- øch naturaliesamling m. m. inköptes
1777 av Gustav III för statens räkning. En
genomgående reparation ägde rum 1907—11,
då även slottsrummen pietetsfullt restaurerades.
1922 återställdes teatern, där dekorationer och
maskineri befunnits i överraskande gott skick —
det hela utgör ett enastående prov på en teater
från 1700-talet. Ett värdefullt teaterhistoriskt
museum är nu ordnat i byggnaden. 1935 bildades
den stödjande föreningen Drottningholmsteaterns
vänner. Bland bronser i parken är en del
krigsbyte från Prag, annat (Herkules fontänen) från
Frederiksborg på Själland. — Litt.: J. Bottiger,
”Hedvig Eleonoras D.” (1889 och 1897), samt
bildverket ”D.” (interiörer av slottet i dess nuv.
skick; 1916); N. G. Wollin, ”D:s lustträdgård
och park” (1927); A. Beijer, ”Slottsteatrarna på
D. och Gripsholm”, 1 (1937), ”Teatermuséet på
D.” (1940).
Drottningholm, villastad i Lovö socken n.
om Drottningholms slott, fr. o. m. Vs 1944
upplöst som municipalsamhälle; c:a 500 inv.
Drottningholm, turbinångare, byggdes 1905
vid Stephen & Sons varv i Glasgow för dåv.
Al-lanlinjen och var en av världens första
turbindriv-na atlantångare. Den inköptes 1920 av ab. Svenska
Amerika linien och ombyggdes 1922 i Göteborg.
Fartyget, som är på 11,285 brutto- och 7,579
nettoregisterton enl. svensk mätning, övergick
1948 till ett rederi i Panama.
Drottninghuset, en av Karl XI :s gemål,
Ulrika Eleonora, omhuldad och efter henne
uppkallad välgörenhetsinrättning i Stockholm, avsedd
för ”ålderstigna, sjukliga och i torftighet stadda
änkor och döttrar efter civile och militäre
äm-bets- och tjänstemän, präster, borgare och sådana
hovbetjänte, vilka icke burit livré”. Även person,
som är med de nämnda i jämbördig
samhällsställning, kan numera vinna inträde. — Litt.: G.
Sjöberg, ”D. 1686—1936” (1940).
Drottningskär. 1) Gammalt fäste i
Karlskrona skärgård på Aspö, v. om huvudinloppet
till Karlskrona, ursprungligen avsett som
huvudförsvarsanläggning vid detta inlopp. Omfattar
kasemattbyggnad och bastionerat utanverk;
uppfördes efter 1680 enligt grundläggande förslag
NF VI — 2
av E. Dahlbergh. Bibehålies numera endast
som förrådslokal.
2) Fiskläge i Aspö socken i Blekinge; tills, m.
Hyttorna c:a 650 inv.
Drottning Sofias förening för
understödjande av härens och flottans
sjukvård, bildad 1900, sammanslogs 1915
med Svenska föreningen Röda korset till Svenska
Röda korset.
Drottning Sofias stiftelse bildades 1901 med
syfte att för insamlade medel anskaffa egen
lokal m. m. åt Skolhemmet för blinda dövstumma.
Detta grundades 1886 i Skara av Elisabet
An-rep-Nordin och flyttades 1892 till Vänersborg.
Det utvidgade snart sin verksamhet till blinda
sinnesslöa. 1905 öppnades en överbyggnad på
skolan, ett arbetshem för gamla elever, och 1906
en asylavdelning. Verksamheten övertogs 1914
av staten och överflyttades 1922 till Lund,
då vårdanstalten för blinda med komplicerat
lyte öppnades där.
Drottning Victorias vilohem, Borgholms
kungsgård, Öland, grundades 1923 medelst de
svenska kvinnornas nationalgåva till drottningen
på 60-årsdagen i syfte att bereda vistelse på
landet åt kvinnor, som behöva rekreation utan
att kunna helt bestrida densamma med egna
medel.
Drouais [droä’], franska målare. 1) Hubert
D. (1699—1767) var en ansedd och eftersökt
målare av porträtt i miniatyr. — 2) Fr a n 90 i s
Hubert D. (1727—75), den föreg:s son, blev
huvudsakligen porträttmålare. Efter hand blev
han nästan helt tagen i anspråk av den
kungliga familjens beställningar.
Drouet [droä’], Jean Baptist e, fransk
revolutionsman (1763—1824). Vid
konunga-parets flykt, juni 1791, kände D., som då var
postmästare i Sainte-Menehould, igen
flyktingarna och skyndade före dem till Varennes, där
de häktades. D. var led. av konventet, senare
av de femhundras råd.
Drouet [droä’], Louis Franqois Philippe,
fransk flöjtvirtuos (1792—1873). På sina
konsertresor besökte han Stockholm 1821. D. var
sin tids ypperste flöjtvirtuos och skrev ett
flertal verk för sitt instrument.
Drouet d’Erlon [droä’ därlå’], Jean
Bap-tiste, greve, fransk militär (1765—1844). Han
blev 1803 divisionsgeneral. 1815 slöt han sig
till Napoleon och förde i Waterloofälttåget första
kåren. Efter julirevolutionen var han 1834—35
generalguvernör i Algeriet och blev 1843
marskalk.
Drouyn de Lhuys [droädlyi’s], E d o
u-ard, fransk statsman (1805—81). Han inträdde
1830 på den diplomatiska banan och blev 1840
chef för handelsavdelningen i utrikesministeriet.
1842 invaldes D. i deputeradekammaren och slöt
sig till oppositionen mot Guizot, fick 1845 avsked
och yrkade 1848 på regeringens försättande i
anklagelsetillstånd. D. var utrikesminister 1848
—1849 samt 1851 och blev efter statskuppen
1851 senator. 1852 blev han ånyo utrikesminister
men avgick 3 maj 1855, efter Wienkonferensen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
