Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drätselnämnd - Drätt - Drättinge - Dröbak - Dröbaksund - Drög - Dröglapp - Dröjsmål - Dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Drätt—Dröm
60
en av stadsfullmäktige i Stockholm på 2 år i
sänder vald korporation, som har hand om
stadens drätselväsen. Ordf, är borgarrådet å
drät-selroteln. — 2) Sedan 1870 i Uppsala och 1876
i Lund namn på en univ.-myndighet, vilken
bereder och i många fall avgör univ:s rent
ekonomiska frågor. D. består av univ:s rektor,
räntmästaren samt 3 av univ:s ord. lärare, därav
minst 1 från jur. fakulteten, utsedda på 3 år av
akademiska församlingen.
Drätt. 1) (Drättaduk, dragduk).
Bonad, varmed stugan i äldre tider vid högtider
pryddes kring väggar och tak. D. voro i regel
vita linnevävnader med geometriska
mönsterränder (i upphämta, dukagång el. broderi av rött el.
blått ull-, lin- el. i senare tid bomullsgarn).
Namnet förekommer i Skåne, Halland, Blekinge
och Småland.
2) Inrättning för dragares anspänning vid
fordon; består vanl. av ett tvärstycke, förenat
med dragstången för par el. skaklarna för enbet.
D. fästes vid fordonet med en järnkrok. D.
brukas ännu rätt allmänt på arbetssläddon, särsk.
i backig terräng, där den bromsar i utförsbackar.
Drättinge, egendom i Småland, se Drettinge.
Dröbak, stad i s. Norge, Akershus fylke, på
ö. sidan av Oslofjorden, vid fjordens smalaste
del (Dröbaksund); 2,200 inv. Besökt
sommarbadort; tidigare viktig utförselort för trävaror.
Anlöpes av vissa kustångare till Oslo. Bilfärja
över sundet. Biologisk havsstation, tillhörande
Oslo univ. D. omtalas som handelsplats på
1200-talet.
Dröbaksund, den smalaste delen av
Oslo-fjorden, ligger omkr. 40 km s. om Oslo. Där
har försvarslinjen anordnats för inseglingen till
Oslo. Sedan tidigare anlagda befästningar
förfallit, byggdes på s. Kaholmen ett huvudfort
med strandbatterier, vilka försvarsverk 1855
fingo namnet Oscarsborg. Nya befästningar
anlades på 1890-talet på ömse sidor om fjorden.
— Under 2:a världskriget försökte en tysk
flott-avd. med 10,000-tonskryssaren ”Blücher” i
spetsen att natten till 9 april 1940 passera D. Från
befästningarna öppnades eld, varvid ”Blücher”
sänktes med 1,500—2,000 man.
Drög, ett slags grov arbetssläde med långa
medar och slät brädbotten.
Dröglapp, en hos nötkreatur på halsen och
bröstet nedhängande hudfåll, som hos bergs- och
Detalj av skånsk drättaduk i dukagång.
höglandsraser sträcker sig ända från hakan ned
till bringan men som hos låglandsraser
förekommer blott vid halsens övergång i bringan.
Dröjsmål (lat. mo’ra), dels försenat
fullgörande från gäldenärs sida av vad i ett
obliga-tionsförhållande åligger honom prestera, dels
ock borgenärs underlåtande att mottaga det av
gäldenären erbjudna fullgörandet. Det förra
(gäldenärs d., ”mora solvendi”) räknas som
avtalsbrott och medför vissa menliga påföljder
för gäldenären, utom det att denne alltjämt kan
tvingas att fullgöra sin prestation; det senare
(borgenärs d., ”mora accipiendi”) är åter
i och för sig intet avtalsbrott men kan dock
ej få verka till skärpande av gäldenärens
förpliktelser el. annat försämrande av hans ställning.
Ett gäldenärens d. föranleder befogenhet för
motparten att häva avtalet, d. v. s.
undandraga sig att själv prestera, naturligtvis med
avstående från den prestation, som fördröjts,
men med förbehåll för det anspråk på
skadestånd, som kan tillkomma bemälda motpart
på grund av d. Hävande får ej ske på grund
av sådant d., som för borgenären är av ringa
betydelse, om ej särskilda omständigheter
tillkomma. Gäller den försenade prestationen
betalning av penningar, skall visserligen under alla
omständigheter straffränta betalas men blott
undantagsvis någon ersättning därutöver gäldas.
Är vite utfäst av gäldenären, undgår han icke
detta, vilken än orsaken till hans d. varit.
Eljest har gäldenären större el. mindre möjlighet
att slippa skadeståndsskyldighet för d., större om
hans prestation gällt att avlämna individuellt
bestämda saker el. utföra visst arbete, än om
densamma gällt viss myckenhet av (blott)
gene-riskt bestämda varor. Frånvaro av försummelse
(culpa) å gäldenärens sida fritar honom i förra
fallet regelrätt från ersättningsskyldigheten.
Dröm är den sj älsverksamhet, som äger rum
under sömnen. Än utgöras drömmarna av svaga,
flyktiga bilder och föreställningar, vilka äro
alldeles oordnade samt komma och gå utan något
förnuftigt sammanhang; än äro de mycket
livliga och mer el. mindre följdriktigt
sammanbundna till tavlor och tankekedjor, varvid alla
tänkbara övergångar äro möjliga. D. är icke
i och för sig något sjukligt utan förekommer
ej blott hos fullkomligt friska personer — särskilt
mycket ofta hos barn — utan även efter allt att
döma- hos djur (t. ex. hundar). D. äro dels av
centralt ursprung, närmast motsvarande
hallucinationer, dels framkallade av sinnesretningar,
som kompletteras till varseblivningar; i senare
fallet innebär d. en i regel fantastisk och
felaktig tolkning av irritamentet. Enl. S. Freud
och hans psykoanalytiska skola framkallas d.
ofta av begär, emotionella komplex och särsk.
av ur dagmedvetandet förträngda komplex.
Andra d. utlösas genom förnimmelser från inälvor
(”onda drömmar från magen”), muskler,
blodcirkulation, ev. sinnesorgan, även huden;
flygdrömmar förklaras genom förnimmelser från
båggångarna i örats jämviktsorgan (labyrinten)
vid frånvaro av muskel-, ledgångs- och
hudsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
