Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dröm - Drömbok - Drömtydning, oneiromanti - Drönare, Drönarlsakt - Dröppel - D. S. (musik) - D. S. (d. s.; apotek) - D. S. (sällskap) - Dsapchyn - DSB - D. Sc. - Dschiggetai - D. S. I. - D-sträng - Dsungariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Drömbok—Dsungariet 62
sationer; nakenhetsdrömmar genom att
sängkläder kastats av under sömnen; mardrömmar
genom andnöd och matsmältnings rubbningar;
törstdrömmar av dietfel. Många av dessa förklaringar
ha kunnat experimentellt bekräftas. Stundom
förekomma s. k. prodromala d., t. ex. då d.
om blodig strid föregår en blödning hos en
patient o. dyl. Enstaka iakttagelser tyda på en
mycket stor drömhastighet, men detta har ej
kunnat experimentellt besannas. Om än d. i allm.
är sammanhangslös, kan d. dock stundom
uppvisa logiskt tänkande och även medge påverkan
från drömmarens vilja. Minnet i d. är starkt
fragmentariskt, men däremot kunna i d. vissa
upplevelser erinras, som icke äro tillgängliga för
dagsmedvetandet, varför d. stundom torde vara
produkten av djupare psykiska skikt. Innehåll i
en d. erinras stundom i en följande; ibland
bildas hela sammanhängande drömräckor. Att en
och’samma d. upprepas är icke ovanligt.
Drömmarens personlighet är i d. i regel ej förändrad;
för drömmaren i dagsmedvetandet främmande
tankar uttalas ofta av andra drömpersoner;
begär leda oftare till egna drömhandlingar. I
ålderdomen drömmes sällan, fast då vanl. om
längesedan förflutna handlingar. D. uppvisa olika
varianter under nerv- och själssjukdomar: hos
epileptikerna synas sålunda vissa d. utgöra
ersättning för epileptiska anfall; paranoiker visa
olika drömtyper efter olika tillståndsbilder. D.
hos blinda uppvisa egendomligheter: personer,
blinda före 5 år, drömma aldrig visuellt; blinda
efter 7:e året drömma som seende, ehuru med
åren med avtagande visualitet. — Hos vissa
primitiva folk föranleda och vidmakthålla d.
ani-mistiska föreställningar. — Litt.: S. Freud,
”Über den Traum” (2:a uppl. 1911); H. Silberer,
”Der Traum” (1919); P. Bjerre, ”Drömmarnas
naturliga system” (1933); A. Christensen,
”Drömme” (1941).
Drömbok, handledning i att utleta framtiden
genom drömtolkning. Därvid anses vissa i
drömmen ingående element ha en viss betydelse: dröm
om eldsvåda tolkas som bröllop, om ormar som
pengar o. s. v. Sådana böcker ha haft stor
spridning och ha ännu sin trogna publik.
Drömtydning, oneiromanti, är vanlig hos
primitiva folk och förekommer även bland
civiliserade folk. En systematisk d. med vetenskapliga
anspråk har först utvecklats av S. Freud som
led i hans psykoanalytiska metod för tolkning
och behandling av allmänna neuroser, särsk.
hysteri. Freud upptäckte, att bakom drömmens (av
oss erinrade) innehåll döljer sig en latent
drömtanke, vanl. en starkt emotionell
föreställning el. erinring, som är orsak till drömmen
och utgör dess mening, medan drömmens
omedelbara anledning vanl. är en händelse i nyss
förfluten tid. Uppsökandet av denna mening är d.
Denna tillgripes därför som ett huvudmedel att
upptäcka omedvetna (d. v. s. för drömmaren
obekanta och förträngda) drömtankar, vilkas
frigörande leder till bot av neurosen. En analys av
barndrömmar ger vid handen, att barnens
drömtankar äro otillfredsställda önskningar och att
drömmen ofta består av en tillfredsställelse av
dessa önskningar i föga maskerad form; vuxnas
önskningar tillfredsställas i mera maskerad form.
Enl. den senare utvecklingen av Freuds teori äro
drömtankarna så gott som alltid förträngda
sexuella önskningar. På gr. av en omedveten spärr
el. ”censur” omgestaltas (maskeras) den latenta
drömtanken till det motsägande, förvirrade och
stundom absurda dröminnehållet. Därav förklaras
det motstånd, som drömmaren ofta visar mot att
erkänna drömtanken som sin andliga egendom.
Vid d. iakttagas vissa element, som icke tillåta
en längre gående analys, de s. k. d r ö m
symbol e r n a, vilka måste tolkas, för att icke
drömmen i sin helhet skall bli meningslös, och vilka
enl. Freud utgöra symboler för omedvetna
drömtankar av vanl. sexuell natur. Dess symboler skola
utgöra rester av ett arkaiskt tänkande, kvarlevor
inom den civiliserade människan av
”urmänniskan”. Om denna teori för d. är riktig, måste
lämnas oavgjort. Sannolikt är d. endast rimlig
för drömmar med centralt, ej periferiskt
ursprung. Sexual faktorn som ensam källa till
latenta drömtankar har icke styrkts. Freuds
anhängare ha ofta drivit d. in absurdum. — Litt.:
S. Freud, ”Drömtydning” (1927); A. Nyman,
”Nya vägar inom psykologien” (5:e uppl. 1951).
Drönare, Drönarslakt, se Bin.
Dröppel, se Gonorré.
D. S., förk. för it. dal segno. Se Dal segno
al fine.
D. S. (d. s.), förk. på läkarrecept av lat. detur
signétur, giv och signera. Signera innebär därvid
en uppmaning åt apotekaren att på läkemedlets
omhölje avskriva receptets föreskrift (den s. k.
signaturen) om läkemedlets användning.
D. S., se Sångsällskapet De svenske.
Dsa’pchyn [-^-], flod i n. v. Mongoliet, i
sänkan mellan Ektag Altai och Changaikedj an,
utmynnar i den avloppslösa Kirgis-nor.
DSB, förk. för De danske statsbaner.
D. Sc., förk. för eng. ”Doctor of Science”
Dschiggetai’, se Hästdjuren.
D. S. I., förk. för ”diplomerad från
socialinstitut”.
D-sträng, tredje strängen på violin, andra på
altviolin, violoncell och kontrabas (uppifrån
räknat).
Dsungariet, landskap i Centralasien, begränsat
av sjön Balkasch i v., Ektag Altai i n. och
Tien-shan i s. Mot ö. avsmalnar dalsänkan och
övergår i Gobiöknen. D. är ett sänknings fält,
bildat under tertiärtiden och sedan delvis utfyllt
av avlagringar. Det har en höjd av 200—600 m
ö. h. och begränsas av branta bergshöjder. Mot v.
öppna sig två luckor i de bergskedjor, som
förbinda Tien-shan och Altai. Den n. genomflytes av
Obs biflod Svarta Irtysj, den s., Ds un ga
riska porten, mellan sjöarna Ebi-nor och
Ala-kul, är ett av de viktigaste passen mellan
Centralasien och Västasiens stäppländer, som dock
under senare år förlorat sin betydelse, sedan
bilväg via Djairpasset tillkommit. Klimatet är
strängt kontinentalt med kalla vintrar och heta
somrar. Stora delar i centrum intagas av
sand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
