- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
65-66

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbeleggade stridsyxor, dubbelyxor - Dubbelfel - Dubbelflöjt - Dubbelfotingar - Dubbelfuga - Dubbelförhållande - Dubbelförsäkring - Dubbelgrepp - Dubbelgång - Dubbelkloster - Dubbelkommando - Dubbelkors - Dubbelkvadrat - Dubbelkvartett - Dubbelkyrka - Dubbelkör - Dubbelledare - Dubbellår, dubbelländ - Dubbelländ - Dubbelmikroskop - Dubbel myntfot - Dubbelnelson - Dubbelpedalharpa - Dubbelplåtar - Dubbelpost - Dubbelpunkt - Dubbelreva - Dubbelsalt - Dubbelseende - Dubbelskikt - Dubbelslag - Dubbelspat - Dubbelspår - Dubbelstjärnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

Dubbelfel—Dubbelstjärnor

66

i såväl sten som metall men ha sannolikt
uppstått i det senare materialet (koppar). I
länderna kring ö. Medelhavsbäckenet och särsk.
det grekisk-kretensiska kulturområdet spelade d.
en betydande roll som religiösa symboler under
förhistorisk tid. På europeiskt område n. om
Alperna förekommo d. i sten som vapen, särsk.
i Frankrike, Schweiz, England, Tyskland och
Skandinavien. I Norden uppträda de under
början av gånggriftstiden och anses där utgöra de
äldsta skafthålsyxorna.

Dubbelfel, två ogiltiga servbollar i tennis.

Dubbelflöjt, flöjt, som består av två
blockflöjter, är sedan den äldre medeltiden känd i
Europa, där den ännu lever kvar i de östliga
delarna. — Ofta förekommer d. som felaktig
benämning på den grekiska dubbelaulos (se
Aulos).

Dubbelfotingar, se Myriapoder.

Dubbelfuga, se Fuga.

Dubbelförhållande, se Anharmoniskt
förhållande.

Dubbelförsäkring föreligger, när ett och
samma intresse är försäkrat hos olika
försäkringsgivare och de sammanlagda försäkringssummorna
överstiga försäkringsvärdet. Närmast kan d.
förekomma vid sakförsäkring.

Dubbelgrepp, på stränginstrument, då två el.
flera toner samtidigt utföras av en spelare.

Dubbelgång, se Ur.

Dubbelkloster kallas ett inst., där munkar och
nunnor bo i samma kloster och utgöra en
rättslig enhet.

Dubbelkommando, i flygplan inmonterade
dubbla styranordningar (spakar). Flygplan,
försedda med d., användas under första utbildningen
samt senare under flygutbildningen för kontroll
av elever el. vid övergång till svårare övningar
el. flygplantyper.

Dubbelkors, ett nottecken (X el. ##), som
anger, att den ton noten avser skall höjas två
halvtonsteg. Vid sådan dubbelhöjning benämnes
tonen d dississ, g gississ o. s. v.

Dubbelkvadrat, se Bikvadrat.

Dubbelkvartett, fyrstämmigt sångstycke, i
vilket varje stämma är dubbelt besatt;
sammanfattningen av de personer, som sjunga ett dylikt
stycke.

Dubbelkyrka, en kyrkobyggnad i två våningar,
vilka båda tjäna kyrkliga ändamål. D. byggdes
huvudsakligen under medeltiden och förekomma
dels som slottskapell, i vilket fall undre
våningen (”underkyrkan”) vanligen torde ha varit
avsedd till gravplats, dels som klosterkyrkor (San
Francesco i Assisi) el. vid fromma stiftelser
m. m. Stundom stå d:s båda våningar i
förbindelse genom en öppning i underkyrkans
takvalv (överkyrkans golv), t. ex. i
Schwarz-Rheindorf vid Bonn eller i Helgeandskyrkan i
Visby.

Dubbelkör, två körer med lika stämfördelning,
vilka dels omväxla med varandra, dels verka
samtidigt.

Dubbelledare, elektrisk ledning, bestående av
två sinsemellan isolerade ledare.

NF VI — 3

Dubbellår, d u b b e 1 1 ä n d, ett slags
missbildning, som stundom förekommer hos kalvar.
Missbildningen består i en ovanligt rik
utveckling av vissa muskelgrupper, varemot skelettet
är jämförelsevis svagt utbildat. Ryggens och
korsets muskler äro synnerligen rikt utvecklade,
så att det uppstår en tydlig fåra längs länden
och korset (dubbelländ); lårmuskulaturen är
ännu fylligare. Abnormiteten anses vara en
de-generationsbildning och förekommer endast
inom högt förädlade raser. Könsorganen äro i
regel rudimentära, varför avel med dylika djur
ej förekommer; däremot äro de som slaktdjur
mycket eftersökta.

Dubbelländ, se Dubbellår.

Dubbelmikroskop, se Mikroskop.

Dubbel myntfot, se Penningväsen.
Dubbelnelson, se Brottning, sp. 915.
Dubbelpedalharpa, se Harpa.

Dubbelplåtar, graverade el. etsade plåtar,
avsedda för chiaroscuro- och färgtryck. —
Dubbel b 1 o c k, träsnittsstockar, avsedda för
chia-roscurotryck.

Dubbelpost, en post av två man.

Dubbelpunkt på en kurva kallas en punkt, i
vilken kurvan skär sig själv, så att två grenar
av kurvan gå genom den.

Dubbelreva, intaga andra revet,
dubbelrevet, i ett segel.

Dubbelsalt, se Salt.

Dubbelseende, se Diplopi.

Dubbelskikt, två tätt intill varandra liggande,
parallella skikt med numeriskt lika stor elektrisk
el. magnetisk laddning av motsatta tecken.

Dubbelslag (it. gruppe’tto, fr. doublé),
ornamental figur i musiken; tecknas 00 och anger,
att jämte den sålunda överskrivna tonen den
närmast ovanför och nedanför liggande tonen skola
medtagas.

Dubbelspat, genomskinlig kalkspat (se d. o.).

Dubbelspår anordnas vid järn- och spårvägar
för trafik av den omfattning, att den icke
lämpligen el. med tillbörlig säkerhet kan skötas på
ett enda spår. Trafikförmågan ökas genom d.,
enär tågmötena då icke behöva ske på särskilda
därför anordnade mötesplatser.

Dubbelstjärnor, två stjärnor, belägna så nära
varandra, att de först med hjälp av starkare
astronomiska kikare visa sig ej vara en enda.
Ett sådant grannskap är antingen skenbart och
uppkommer därav, att de båda stjärnorna
befinna sig på nästan samma synlinje (optiska
d.), el. också verkligt, d. v. s. att de utgöra
ett stjärnsystem, där den mindre kroppen el.
drabanten beskriver en bana kring den större el.
huvudstjärnan, el. rättare sagt att båda röra
sig kring sin gemensamma tyngdpunkt
(fysiska d.). D. av det sistnämnda slaget följas
åt vid den s. k. egenrörelsen och kunna
därigenom skiljas från de optiska. Dessutom kan i
fråga om fysiska d. omloppsrörelse iakttagas.
De fysiska d. äro till antalet ojämförligt flera
än de optiska. Ur drabantens skenbara avstånd
från huvudstjärnan kan dess verkliga avstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free