Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelstjärnor - Dubbelstudsare - Dubbeltariff - Dubbeltje - Dubbeltrast - Dubbeltriod - Dubbeltunga - Dubbelverkande maskin - Dubbelvävnad - Dubbelyxa - Dubbelörn - Dubbing - Dubbla blommor el. fyllda blommor - Dubblé - Dubblera - Dubblett, duplett - Dubbning - Dubier - Dublin (grevskap) - Dublin (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Dubbelstudsare—Dublin
68
bestämmas, om man känner stjärnparets
pa-rallax. Omloppstiden växlar mellan 5,7 och 1000
år. Ur omloppstid och inbördes avstånd kan
man beräkna stjärnparets massa. Bland bekanta
d. må nämnas S i r i u s, vars drabant
uppdagades i teleskopet först sedan man på grund av
egendomligheter i Sirius’ egenrörelse kommit
till det antagandet, att en sådan borde finnas.
Inalles känner man omkr. 25,000 d. Några bland
dessa stjärnsystem (s. k. multipla
stjärnsystem) bestå av tre el. ännu flera stjärnor,
t. ex. det bekanta trapetset i Orionnebulosan.
De direkt iakttagbara d. kallas för visuella d.
Ett annat slag av d. äro de s pe k t r o
skopiska, vilka röja sig som d. genom
egendomligheter i spektret. En grupp av dessa
sammanfaller med vissa av de s. k. Algolstjärnorna,
uppkallade efter Algol i stjärnbilden Perseus.
Dessas ljusstyrka växlar på ett för varje stjärna
regelbundet sätt, och man har funnit detta bero
därpå, att de utgöras av en ljusstarkare och
en ljussvagare stjärna, vilkas banplan gå genom
jorden, varigenom minskning av systemets
sammanlagda ljusstyrka (förmörkelse) uppkommer
vid resp, passager. Även när det gemensamma
banplanet ligger snett mot synlinjen till jorden,
så att förmörkelse ej uppstår, kan ett
dubbelstjärnsystem genom sin rörelse röja sig genom
förskjutning av spektrallinjerna el. genom
dubbla spektra, vilket enl. Dopplers princip
förklaras ur stjärnans sammansatta natur. Hittills
ha närmare 2,000 spektroskopiska d. upptäckts.
Dubbelstudsare, se Jaktgevär.
Dubbeltariff, se Tull.
Du’bbeltje, ”dubbelstycke”, holländskt
silvermynt = V10 gulden =10 cent.
Dubbeltrast, se Trastsläktet.
Dubbeltriod [-å’d], elektronrör, innehållande
glödkatod, gitter samt 2 st. skilda anoder, ha
särsk. fått användning vid batteridrivna
push-pull-förstärkare.
Dubbeltunga, spelmanér vid biåsinstrument,
bestående i att vissa stavelser (t. ex. ti-ki, di-ki)
inblåsas i instrumentet för att göra det möjligt
för tungan att i snabba stackatosatser distinkt
avskilja tonerna från varandra.
Dubbelverkande maskin, kolvmaskin (ss.
ångmaskin, förbränningsmotor, kolvpump m. fl.
fram- och återgående maskiner), i vilken kraften
verkar i kolvens båda rörelseriktningar.
Dubbelverkande dieselmotorer användas särsk. för
fartygsdrift.
Dubbelvävnad, en vävnad med två över
varandra liggande varpsystem med var sitt
inslags-system, som inväves i- de resp, vävlagren
växelvis.
Dubbelyxa, se Dubbeleggade stridsyxor.
Dubbelörn, heraldisk figur, se örn.
Dubbing [da’bitj], eng., ett förfarande inom
filmindustrien, varvid repliker intalas på det
inhemska språket i överensstämmelse med de
utländska aktörernas munrörelser och sedan
insättas i st. f. den ursprungliga dialogen. I
utlandet är d. vanlig. I Sverige har dock endast
ett fåtal filmer ”dubbats”.
Dubbla blommor el. fyllda blommor,
ett slags missbildning, som består i att antalet
kronblad (el. i blomkorgar antalet tunglika
kantblommor) starkt ökats. Vanl. uppstå de på så
sätt, att anlag, som normalt skulle ge upphov
till ståndare el. pistiller, i stället utbildas till
kronblad. D. uppträda oftast hos odlade
prydnadsväxter och skattas för sin vackra form och
sitt yppiga utseende vanligen högre än de
”enkla”. Rosor, pioner, vallmo, lövkojor och
nejlikor äro allmänt kända exempel. Hos odlade
Datura- och Campanula-arter m. fl. uppstå
fyllda blommor genom att en el. flera
kronblads-kransar (genom ”fördubbling”) inskjutas mellan
den normalt förekommande och ståndarna, hos
Primula-arter genom att foderbladen antaga
formen av kronblad. Hos de korgblommiga
växterna (t. ex. dahlia och krysantemum) äger ingen
ombildning av könsdelarna rum, utan dubbla
blommor bildas genom att de normalt rörformiga
diskblommorna få tunglikt bräm i likhet med
kantblommorna och även till färgen bli lika
dessa; hos snöbollsbusken (Viburnum) och
hortensian {Hydrangea) ersättas de små könliga
blommorna av stora könlösa.
Dubblé (fr. doublé). 1) Träff med båda
skotten ur en dubbelbössa omedelbart efter
varandra. — 2) Detsamma som pläterat gods,
bestående av bleck av mindre dyrbar metall med
beläggning av en dyrbarare, t. ex.
gulddu b b 1 é (guld på mässing).
Dubblera (fr. doubler), fördubbla; göra en
dubblé; besätta en roll dubbelt, alternera med
någon i en roll; om fartyg: passera en udde;
dubbla (i spel).
DubbleTt, duplett (fr. doublet), något,
som finns i två (el. flera) lika exemplar
(särskilt om föremål i samling); kopia; bostad,
bestående av två rum, som höra ihop.
Dubbning, riddarslag. Under medeltiden
förlänades riddarvärdighet åt en person genom
att han ifördes vapenrustning, varvid han erhöll
urspr. ett slag med handen mot nacken,
sedermera ett slag av flata svärdsklingan på skuldran
el. halsen. I Sverige har d. förekommit ända
till slutet av 1800-talet, men enl. 1902 års
ordens-statuter behöver den ej ske utom för riddare
med Svärdsordens stora kors.
Dubier, plur. (av lat. du’bium, tvivel), tvivel.
— D u b i ö s, tvivelaktig.
Dublin [da’blin], grevskap i prov. Leinster i
Eire vid ö. kusten, omkr. Dublin Bay och floden
Liffey; 846 km2, 130,000 inv. Är i s. kuperat
(Wicklow Mountains); n. om Dublin Bay den
utskjutande halvön Howth. Högtstående
boskapsskötsel; omfattande fiske.
Dublin [da’blin] (D:s iriska namn är Baile
Atha Cliath), huvudstad (tillika county borough)
i Irländska republiken, på Irlands ö. kust vid
Dublin Bay och mynningen av floden Liffey;
506,000 inv. (1946), därav c:a 80% katoliker.
D. är landets största handels- och
hamnstad och viktigaste järnvägsknut. Läget är
centralt mitt på ö. kusten, där en bred sänka
öppnar sig till det inre n. om Wicklow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
