Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duell - Duellskjutning el. -skytte - Duenna - Dueodde - Duero (flod) - Duero - Duesberg-Baranowski, Nora - Duesterberg, Theodor - Duett - Duettino - Due volte - D. U. F. - Dufaure, Jules - Dufay, Charles François de Cisternay - Dufay, Guillaume - Dufaycolormetoden - Duff, ätt - Duff, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Duellskjutning—Duff
84
mildra straffen för den, som vid d. dödat sin
motståndare el. tillfogat honom svår kroppsskada,
eftersom motivet till handlingen ju ej kan anses
vanhedrande; men de stadga å andra sidan straff
t. o. m. för vissa förberedelser till en d., även
om denna icke kommit till verkställighet. Nämnda
straffmildring bortfaller, om någon vid envig
förfar svikligt.
Duellskjutning el. -sky t te, skjutning med
pistol mot i o-ringad, vridbar helfigur med 20
skott i 4 serier om 5 skott, avstånd 25 m.
Ut-gångsställningen för varje skott är med fullt
nedsänkt arm, pistolmynningen mot marken. Tid för
varje skott 3 sek., varefter fig. vrides bort samt
ånyo vrides fram efter 10 sek.
Due’nna (sp. duend), äldre kvinna, som har
uppsikt över yngre, ”förkläde”.
Dueodde [do-], Bornholms s. ö. udde med 2
fyrar.
Duero [doä’rå], port. Donro, flod på
Pyre-neiska halvön, från Sierra de Urbiön i Iberiska
bergen till Atlanten; längd 775 km, flodområde
98,000 km2. Flyter med västlig huvudriktning
över Gamla Kastiliens och Leöns högslätt och
uppsamlar talrika bifloder, Pisuerga och Esla
från Kantabriska bergen, Adaja från Sierra de
Guadarrama. Bildar nedanför Zamora under
sydvästligt, forsande lopp gräns mellan Spanien och
Portugal, mottager Tormes från Sierra de
Gre-dos. Vid Barca d’Alva inträder D. i Portugal,
flyter mot v. i en djup dal och utfaller nedanför
Oporto. Mynningen spärras av sandrevlar, som
hindra större fartyg att inlöpa.
Duero [doä’rå], markis av, se Concha.
Duesberg-Barano’wski [dü’-], Nora,
violinist (f. 1895 24/?). Hon studerade violin bl. a.
för Sevcik i Wien. Efter konsertresor på
kontinenten och i England bosatte hon sig 1920 i
Sverige och är sedan 1923 svensk medborgare.
D. har varit solist i Konsertföreningen i
Stockholm och har tills, m. sin make, pianisten och
tonsättaren Wasili Baranowski (1890—
1946), givit kammarmusikaftnar i Lund och
företagit turnéer i de nordiska länderna. Under
senare år har hon varit knuten till
orkesterföreningen i Hälsingborg.
Duesterberg [dy’starbärk], Theo do r, tysk
militär och politiker (f. 1875), blev officer 1894
och tjänstgjorde senare vid generalstaben. Efter
1 :a världskriget tog han avsked som
överstelöjtnant. Han inträdde i Stahlhelm, vars andre
Bundesführer han var 1924—33. Vid det första
presidentvalet 1932 var D. de tysknationellas och
Stahlhelms kandidat. Senare måste D., då hans
judiska härstamning kom i dagen, lämna
politiken. Vid den blodiga partiuppgörelsen i juni
1934 blev han arresterad men senare åter
frigiven.
Due’tt (it. due’tto, duo, av lat. duo, två),
tonstycke för två sångstämmor el. instrument.
Duetti’no, it., liten duett.
Due volte [do’e vå’lte], italiensk musikterm,
två gånger.
D. U. F., förk. för De ungas förbund.
Dufaure [dyfå’r], Armand Jules Stanislas,
fransk statsman (1798—1881). Urspr. advokat,
invaldes D. 1834 i deputeradekammaren. 1839—
40 var han minister för allmänna arbeten.
Efter februarirevolutionen (1848) var han okt.—
dec. 1848 samt juni—okt. 1849 inrikesminister.
Motståndare till Napoleon III, var D. under
kejsardömet advokat i Paris och invaldes 1863
i Franska akad. 1871 valdes D. till medl. av
nationalförsamlingen, blev en av vänstra
centrums ledare och var febr. 1871-—-maj 1873
justitieminister under Thiers. I mars 1875 blev
han justitieminister under Buffet och efterträdde
mars 1876 denne som konseljpresident. D:s
ideal, en konservativ republik, tilltalade varken
den radikala flygeln i deputeradekammaren el.
monarkisterna i senaten, och ministären föll i
dec. 1876. 1877—79 var D. åter regeringschef.
Dufay [dyfä’], Charles Franqois de
Cisterna y, fransk naturforskare (1698—
1739). Han var först militär men tog snart
avsked, blev sedan led. av franska vet.-akad.
D:s undersökningar inom elektricitetsläran äro
betydelsefulla. Han uppställde skillnaden mellan
ledare och oledare samt uppfann sätt att isolera
kroppar, som leda elektriciteten och därför icke
förut kunnat elektriseras. Vidare iakttog han,
att elektriska kroppar attrahera oelektriska men
åter repellera dessa, sedan de meddelat dem
något av sin elektricitet. Slutligen uppställde han
hypotesen om två motsatta elektricitetssorter, av
vilka han kallade den ena glas- och den andra
hartselektricitet (1734).
Dufay [dyfä’], Guillaume, nederländsk
tonsättare (1400—74). Jämte Binchois är D.
främste målsman för den s. k. första nederländska
skolan. D. använder helst 4-stämmig sats i rik
polyfon klädnad. Ungefär 150 kompositioner
(mässor, motetter, chansoner) ha bevarats.
Dufaycolormetoden [dyfäkålåT-],
färgfoto-grafisk metod för direkt fotografering av
genomskinliga färgbilder på glas el. film.
Duff [daf], skotsk adelsätt, som vill leda sina
anor upp till den i Shakespeares ”Macbeth”
förekommande M a c d u f f, than el. earl av Fife.
Huvudmannen fick 1759 titeln earl och 1889
hertig av Fife.
Duff [daf], Alexander, skotsk missionär
i Indien (1806—76). Han utsändes 1829 till
Indien som skotska statskyrkans förste missionär
där. Vid skotska frikyrkans bildande 1843
övergick han till denna. D.
är en av
missionshisto-riens märkesmän, och
hans idéer ha blivit
av väsentlig betydelse
för den gren av
missionen, som brukar
benämnas skolmission.
D. framlade genast vid
sin ankomst till
Indien den storartade
planen att genom
anordnande av högre, på
engelska språket
meddelad skolundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
