- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
107-108

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dunefyndet - Dunér, 1. Nils - Dunér, 2. Gösta - Dunfermline - Dunganer - Dungeness - Duni, Egidio Romoaldo - Dunit - Dunkehallar - Dunker (socken) - Dunker, Bernhard - Dunker, Henry - Dunkerque

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Dunér—Dunkerque

108

gå 9 rikt dekorerade silverskålar från 1200-talets
senare del—1300-talets början, vidare 7
silverskedar, åtskilliga halskedjor av guld och silver, ett
flertal häng-mycken samt armringar, fingerringar,
bältebeslag, spännen och paljetter av delvis
förgyllt silver, sammanlagt omkr. 150 föremål.
Skatten har med visshet bragts i jorden i samband
med Valdemar Atterdags tåg till Gotland 1361.

Dunér. 1) Nils Christofer D.,
universitetslärare, astronom (1839—1914), fil. dr 1862,
observatör i Lund 1864, prof, i astronomi vid
Uppsala univ. 1888;
emeritus 1909. D. deltog
1861 och 1864 i A. E.
Nordenskiölds
expeditioner till Spetsbergen
och utförde en del av [-gradmätningsobser-vationerna-]
{+gradmätningsobser-
vationerna+} där. D.
intresserade sig särskilt
för dubbelstjärnorna,
utförde i Lund en
omfattande serie
mikrometermätningar över
deras distanser och
relativa rörelser, vidare
en planmässig
genom

mönstring och beskrivning av de rödaktiga
stjärnornas spektra, det första arbete av denna
art, som i sådan omfattning blivit utfört. Han
utförde såväl i Lund som i Uppsala berömda
spektroskopiska undersökningar över solens
rotation, genom vilka han lyckades bestämma
rota-tionstiderna från ekvatorn till polernas
omedelbara grannskap. Tills, m. F. Engström utgav
han en stjarnkatalog, omfattande stjärnor inom
zonen 4“ 35° till -j- 400 deklination.

2) Gustaf (Gösta) Johan Anton D., den
föreg:s bror, militärläkare (1840—1924), med. dr
1874. D. var 1896—1906 överfältläkare. Han var
1877 chefläkare i rumänsk krigstjänst och företog
flera utländska studiersor, bl. a. 1879 till ryska
guvernementet Astrachan för peststudier. Han
nedlade ett stort arbete på förbättringar av svensk
militärsjukvård.

Dunfermline [danfa’mlin], stad i s. ö.
Skottland, grevsk. Fife, nära Forthviken, 20 km n. v.
om Edinburgh; 43,000 inv. I Abl ey Church ligga
Robert Bruce och sju andra skotska konungar
begravna. D. är en huvudort för linneindustrien
(bordslinne, lakansväv). I närheten kolgruvor. I
D. föddes Andrew Carnegie.

Dungäner, folkstam på omkr. 20,000 pers.,
bosatt i v. Dsungariet med staden Kuldja som
centrum. De äro trol. islamiserade kineser; deras
språk är även kinesiska. Till följd av sin religion
stå de i ständig opposition mot de egentliga
kineserna. Under muhammedanupproret 1871—73,
som ödeläde stora delar av n. v. Kina,
reducerades de starkt till antal och betydelse.

Dungeness [da’n(d)$ne’s], udde på Englands
s. kust, s. v. om Dover. Fyrtorn.

Duni [do’nil, Egidio Romoaldo, italiensk
operakompositör (1709—75). Han slog sig 1757
ned i Paris, där han blev den främste
föregång

aren för opéra comique. 1755 skrev han den
uppmärksammade ”Ninette å la cour” (”Bondflickan
på hofvet”. Sthlm 1793) och 1757 sitt mest
berömda franska verk, ”Le peintre amoureux de
son modèle” (”Målaren kär i sin modell”, Sthlm
1782).

Dunit, se Peridotit.

Dunkehallar, se Jönköping.

Dunker, socken i mellersta Södermanland,
Villåttinge härad, Södermanlands län; 127,22 km2,
1,314 inv. (1951). Bergig skogstrakt i n. ö.;
jämnare bygd i s. kring sjöarna Skundern och
Dun-kern (4,72 km2). 2,650 har åker. Egendomar:
Ekensholm, Vadsbro, Smedsta och Johannesnäs.
Under 1600—1800-talen bröts järnmalm vid
Starrsäter; järnbruk ha funnits vid Mora,
Björndammen, Stålboga och Nykvarn. Flera
järnålders-gravfält och rester av bygdeborgar. Den
medeltida kyrkan ombyggdes 1737. D. bildar med Lilla
Malma ett pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge
kontrakt; ingår i storkommunen Malmköping.

Dunker, Carl Christian Henrik Bernhard,
norsk jurist och politiker (1809—70). Han blev
1837 overretsprokurator och 1841
höiesteretsadvo-kat; snart erkändes han såsom Norges främste
advokat. 1859 blev D. regeringsadvokat. Under
ståthållarstriden 1860 utgav han flera
småskrifter, i vilka han skickligt hävdade den norska
uppfattningen. D. var en varm skandinav. Han
visade varmt intresse för konst och litteratur
samt var i många år en inflytelserik medlem av
styrelsen för huvudstadens teater.

Dunker, Henry Christian Louis, industriman
(f. 1870 ®/ø), chef för Hälsingborgs
gummifabriks ab. sedan 1894. 1905 blev D. chef även
för Trelleborgs gummifabrik, och 1927 lyckades
han förverkliga sin gamla plan att sammanslå
de flesta svenska gummifabrikerna. Koncernen,
vars chef han blev, fick namnet Förenade
gummifabrikernas ab., 1934 ombildat till ab. Tretorn.
D. är ordf. el. led. i styrelserna för flera
bank-och industriföretag.

Dunkerque [dökä’rk] (ty. Diinkirchen, eng.
Dunkirk), stad i fr. dep. Nord, vid Nordsjön,
nära belgiska gränsen; 16,700 inv. (1949). Till
den gamla staden, som omges av vallgravar,
sluta sig i ö. förstäderna Malo-les-Bains och
Rosendaèl, i s. ö. Coudekerque och i v.
S:t-Pol-sur-Mer. — D. tillhörde urspr. grevarna av
Flandern, tillföllo 1384 burgundiska riket, 1477
Spanien och var därpå tvisteämne mellan spanjorer
och fransmän. D. erövrades 1658 med engelskt
bistånd från Spanien, blev s. å. engelskt men
såldes 1662 av Karl II till Frankrike, som staden
sedan tillhört. Under 1 :a världskriget var D. en
av engelska arméns hjälpbaser och utsattes därför
för upprepade luftbombardemang och angrepp av
tyska fartyg. Under 2:a världskriget utspelades
omkr. och i D. en av krigets mest dramatiska
händelser, då brittiska och vissa franska trupper
evakuerades från kontinenten (se nedan). Den
därefter till D. förlagda tyska garnisonen, 10,000
—12,000 man, kapitulerade 10/s 1945. Av stadens
ung. 3,400 byggnader rapporterades i okt. 1941
8o°/o vara förstörda. I aug. 1946 öppnades
ham

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free