Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Döden i bildande konst - Döderhult - Döderhultaren - Döderhultsviken - Döderlein, Albert - Död frakt el. faute frakt - Dödfödsel - Dödförklaring - Dödgrävare - Dödgång - Död hand - Dödismorän - Dödkött - Dödlighet, mortalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Döderhult—Dödlighet
192
kanta freskomålningen ”Dödens triumf” från
1300-talets senare hälft i Campo santo i Pisa
har Döden skepnad av en utmärglad, svartklädd
kvinna med klor på fotterna, långt grått hår och
fladdermusvingar samt beväpnad med en lie.
Under 1400-talet blir det en nästan
allenarå-dande sed att framställa Döden som ett skelett,
naket el. omgivet av tom och trasig hud.
Ben-rangelsmannen uppträder stundom till häst. Som
ett förebud om reformationstidevarvets reaktion
mot senmedeltidens dödsskräck kan man betrakta
Diirers kopparstick ”Riddaren, döden och
djävulen”, som vittnar om en trogen Kristi stridsmans
allvarliga och orädda lugn inför de förgörande
makterna. I den nyare konsten är d. ofta och
i växlande former framställd, oftast som
ben-rangelsman (M. Klinger, Böcklin m. fl.).
Litt.: J. Wessely, ”Dödens och djefvulens
gestalter i den bildande konsten” (1877); P.
Jo-hansen, ”Dödens billede” (1917); I. Hjertén,
”Hypnos och Thanatos i dikt och konst” (1951).
Döderhult, socken i ö. Småland, n. delen av
Stranda härad, Kalmar län, vid Kalmarsund
(kring Oskarshamns stad); 272,63 km2, 5,329
inv. (1951). I sydligaste delen vid Kalmarsund
ligger municipalsamhället Påskallaviks köping, i
dess närhet villasamhället Älvehultsvik med c:a
400 inv. och söderut vid Emån industrisamhället
Emsfors, delvis inom Mönsterås. I Lilla
Saltvik n. om Oskarshamn finnas båtvarv och
båtbrygga. Flera stenhuggerier och ett stensågeri
finnas. Egendomar: Marieholm, St. Saltvik,
Påskallavik och Sörvik. N. och n. v. delarna
fyllas av utlöpare från inre höglandet; på
gränsen till Kristdala socken i n. v. ligger sjön St.
Bråen. Till D. höra öarna Runnö, Storö o. a.
2,834 har åker. Sockenkyrkan är från 1770—72.
Pastorat i Växjö stift, Stranda kontrakt; utgör
storkommunen D.
Döderhultaren, populär benämning på
bild-snidaren A. R. Petersson.
Döderhultsviken, se Oskarshamn.
Döderlein [-lain], Albert, tysk läkare
(1860—1941), prof, i obstetrik och gynekologi
vid univ. i München och chef för dess
kvinnoklinik; emeritus 1934. D. var en mycket
framstående kvinnoläkare och författare till
läroböcker och vetenskapliga avh.
Död frakt el. faute [fat] frakt,
bort-fraktaren tillkommande ersättning i fall, då
betraktaren helt el. delvis icke levererat den i
fraktavtalet överenskomna lasten. Häves
fraktslut av betraktaren, innan fartyget anträtt resa,
som befraktningen avsåg, el. avlämnas icke gods
till avtalad myckenhet före lastningstidens
utgång, erlägges halv frakt som d.; har resan
redan anträtts, betalas i regel full frakt för
godset (Sjölagen 131—134 §§)•
Dödfödsel. Inom förlossningskonsten räknas
de foster som dödfödda, som fötts efter den
28 :e veckan av havandeskapet (förlossning före
denna tid kallas missfall) och som icke
visat livstecken efter födelsen. Orsaken till
fost-rets död äro av olika slag, sjukdomar hos
modern (infektioner, hög feber, svåra njurlidanden
m. m.) el. fel hos ägget (efterbörden,
navelsträngen, fostret självt o. s. v.) el. slutl. skador,
ådragna under förlossningen. — I svensk
statistik räknas som dödfödda foster på minst 6
mån., vilka icke visat livstecken efter födelsen.
Med den svenska definitionen blir
genomsnitts-frekvensen dödfödda i Sverige 2—3 °/o av alla
födda, missfall ej medräknade; den har i de
flesta länder visat tendens att sakta sjunka. -—
Frekvensen dödfödda foster är något lägre hos
gifta än hos ogifta mödrar och större hos
först-föderskor än hos omföderskor. Hos mödrar i
åldern 2.0—25 år når den sitt minimum; hos de
allra yngsta liksom hos äldre barnaföderskor
är den något högre och uppgår hos de äldsta
mödrarna (över 40 år) till ung. 5%.
Dödförklaring. Enl. lagen om boutredning
m. m. kan den, som varit borta i 10 år el., i
fall han skulle ha uppnått 75 års ålder, i 5 år,
utan att man hört av honom, förklaras för död.
Samma gäller, om någon varit borta i 3 år, efter
det han varit i känd livsfara, ur vilken han icke
veterligen blivit räddad. Ansökan göres hos
domstol, som utfärdar kung. Har man ej fått
upplysning om honom inom ett år därefter, förklaras
han för död och med hans egendom förfares,
som om han avlidit. Hans kvarlåtenskap delas då
preliminärt mellan arvingarna, och hans maka
blir ledig till äktenskap. Ung. samma regler
gälla i Danmark och Norge.
Dödgrävare, Necro’phorus, skalbaggssläkte av
fam. Silphidae. D. ha en avlång, något plattad
kropp, stort huvud och antenner med skarpt
avsatt klubba; de ofta av gult
bandade täckvingarna äro i
spetsen avhuggna, så att de
lämna bakkroppens spets
bar. D. uppsöka kadaver,
som de nedgräva i jorden,
varefter honan där lägger
sina ägg och larverna
förtära kadavret. Vanligaste
sv. arten är Necrophorus
vespillo.
Dödgång, den företeelsen
hos ett maskineri el. en
mekanism, att rörliga delar
visserligen förflytta sig i
avsedda banor men därvid helt el. delvis
icke förrätta avsedd funktion. Anledningen till
d. kan vara bristande mekanisk precision el.
uppkomna fel, ss. för stora glapprum, nötta spår,
avbrutna kuggar o. dyl.
Död hand, se Mainmorte. Jfr Amortisation.
Dödismorän, dets. som ablationsmorän, d. v. s.
avsmältningsmorän. —- Litt.: H. W:son Ahlmann,
”Über das Entstehen von Toteis” (i ”Geol.
Fören :s Förhandi.”, 1938).
Dödkött, det överflödande läkningsmaterial
(”luxurierande granulationer”), som bildar sig
på en varig såryta och brukar försena läkningen.
Dödlighet, mortalitet, mätes vanl. genom
det s. k. allmänna dödstalet, d. v. s.
årliga antalet avlidna per 1000 av folkmängden.
För Sverige, liksom för andra civiliserade
län
Dödgrävare,
Necrophorus vespillo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
