Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödlighet, mortalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Dödlighet
194
der, har allmänna dödstalet mycket minskats
under den senaste mansåldern, som tab. i visar. I
Sverige har minskningen f. ö. pågått alltsedan
början av 1800-talet, då allmänna dödstalet hos
oss var 28,2 °/oo (1801—10). Det framgår även
av tab., att Sverige med avseende på det allmänna
dödstalet tillika med Norge och Danmark länge
stått främst bland Europas kulturstater. Först
på allra sista tiden har en utjämning härutinnan
ägt rum, och några länder, t. ex. Nederländerna
(liksom förut Norge och Danmark), ha t. o. m.
gått förbi oss.
Tab. 1. Döda årl. per 1,000 av medelfolkmängden.
1871— 1880 1891— 1900 I9II 1920 1939 1950
Sverige 18,3 16,4 14,3 11,5 10,0
Norge 17,0 16,2 13,S 10,1 8,9
Danmark 19,5 17,4 I3>» 10,1 8.91)
Finland 22,2 20,2 17,s 13,1 10,2
England 21,4 18,2 14,4 12,0 }lM
Skottland .... 21,6 18,5 15,3 12,9
Irland 20,5 20,2 I7,o 14,2 12,7‘)
Nederländerna . 24,3 18,4 13 >4 8,3 7,5
Belgien 22,9 19,2 15,2 I3>8
Tyskland 27,1 22,2 16,0 I2,32) 10,35)
Österrike 31,5 26,7 21,2 14>is) 12.1
Ungern 41,1 29,8 22,3 14,4») II,26)
Schweiz 23a 18,8 14,« 11,8 10,1 13,S4)
Frankrike 23,7 21,5 19,1 15,4S)
Italien 3°.» 24,1 20,5 13,4 9,7
Spanien 30,61) 29,8 23,4 l6,4 10,8 12,46)
Grekland — — — 1.3,8
’) Avser åren 1861—80.
2) Krigsförluster ej medräknade.
s) Avser år 1938.
4) Avser år 1949.
5) Avser Västtyskland.
6) Avser år 1948.
Att märka är emellertid, att allmänna dödstalet
icke blott beror av d. utan även av
åldersfördelningen, vilken kan ställa sig olika under olika
tider och i olika länder. Man bör därför göra
jämförelser med stor försiktighet, om man utgår
från allmänna dödstalet.
Olikheterna i fråga om d. i de olika ålders-
Tab. 2. Döda per 1,000 av folkmängden i skilda
åldersklasser i Sverige.
[-Älders-klass-]
{+Älders- klass+} 1841 —50 S’ 1901 10 1931 —35 1941 | —45 1948
153,2 129,9 84,5 50,1 31,0 23,2
1—3 31,8 33,2 16,5 5,2 2,9 1,7
3—5 15,4 17,3 ’6,9 2,1 1,6 1,0
5—10 7,8 8,5 4,1 1,4 1,1 0,6
10—15 4,4 4,2 3,2 1,4 0,9 0,5
15—20 4,8 4,5 4,6 2,6 1,7 1,0
20—25 6,3 6,2 6,0 3,5 2,6 1,4
25—30 7,2 7,1 6,1 3,5 2,4 1,4
30—35 8,8 7,7 6,1 3,6 2,5 1,8
35—40 11,0 8,7 6,7 4,0 2,9 2,2
40—45 13,4 9,9 7,8 4,9 3,7 2,8
45—50 15,7 11,5 9,0 6,7 5,2 4.4
50—55 20,8 14,7 11,4 9,1 7,7 7,1
55—6o 27,0 19,7 15,2 1.3,1 11,4 10,6
60—65 37,2 28,5 21,8 19,7 17,7 17,1
65—70 59,2 43,4 33,1 31,9 28,4 28,2
70—75 87,1 68,2 53,2 51,7 47,4 46,5
75—8o 132,8 107,7 88,4 86,4 81,2 77,5
80— 233,5 195,1 175,4 179,1 166,3 165,1
NF VI — 7
grupperna framgår av tab. 2, vilken anger d.
per 1,000 av folkmängden i olika åldersgrupper
under ett flertal skilda tidsperioder i Sverige.
Den för alla länder karakteristiska gången i d.
efter ålder är den, att d. är jämförelsevis hög
strax efter födelsen, sedan sjunker till ett
minimum mellan 10 och 15 år, därefter växer, först
ganska raskt till omkr 20-årsåldern. sedan blir
täml. stillastående fram till och med 30 år för att
efter denna ålder ökas i allt kraftigare tempo.
I Sverige når d. först vid omkr. 70 års ålder
upp till samma nivå som i 1 :a levnadsåret.
Även den för så gott som alla åldrar högst
betydande nedgången i d. under de senaste 100 åren
framgår med all tydlighet av tab. Särsk. frapperar
den oerhörda nedgången för spädbarnsåldern (för
barn under 1 år) samt d. i de närmast följ,
barnaåren. Ett annat utmärkande drag är, att d. i
åldrarna närmast kring 20 år ej mycket minskats
förrän under senare år. Det är här tuberkulosen,
som varit den förhärskande dödsorsaken.
Skillnaden i d. könen emellan är välbekant, och
i nästan alla åldersklasser är d. högre för
mankönet. Ett viktigt summariskt uttryck för denna
skillnad ha vi i medellivslängden. Denna anger,
hur lång tid en person av viss ålder kan väntas
leva ytterligare med hänsyn till den aktuella
dödligheten i skilda åldersklasser. Största
intresset tilldrar sig medellivslängden för en
nyfödd person. Enl. senaste svenska dödlighets- och
livslängdstabell (1941—45) ha männen utsikt att
leva i medeltal 67,1 och kvinnorna 69,7 år Tjugo
år tidigare (1921—25) voro motsv. siffror 61,0,
resp. 63,2. Då det föds flera gossar än flickor,
verkar männens överdödlighet i den riktningen,
att könsproportionen i de skilda åldersgrupperna
med stigande ålder alltmera utjämnas, så att det
till slut uppstår kvinnoöverskott i de högre
åldersgrupperna.
En jämförelse mellan de ogiftas och de giftas
d. visar för männen en betydande överdödlighet
för de ogifta i alla åldrar. För kvinnorna äro
förhållandena likartade, dock så att de gifta
kvinnorna blott äro helt obetydligt om alls
gynnsammare ställda än sina ogifta systrar, vad de mera
fruktsamma åldrarna, 20—40 år, beträffar.
Änklingar, änkor och frånskilda visa vanl. en d., som
ligger mellan de giftas och ogiftas d. Orsaken till
de giftas lägre d. anses i allm. vara det lugnare
och hälsosammare liv de föra. En bidragande och
kanske väsentlig orsak torde emellertid ligga i
själva det urval av kraftigare, friskare och
framgångsrikare individer, som giftermålen utgöra.
Stora skiljaktigheter ha tidigare rått mellan
d. på landsbygden och i städerna, i det städerna
tydligt framträdde som ohälsosammare. Numera
är skillnaden icke så stor och synes ha omkastats
beträffande kvinnokönet.
Att klimatet inverkar på d., är ganska
naturligt och visar sig bl. a. också i avseende på de
olika årstiderna. I Sverige har man högre d. vinter
och vår än sommar och höst. I sydligare länder
är det vanl. tvärtom. Att d. är ganska olika inom
olika yrken, samhällslager och klasser är givetvis
att vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
