Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ecuador - Naturförhållanden - Klimatet - Växt- och djurvärld - Befolkningen - Religion och undervisningsväsen - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Ecuador
236
Ecuador [äkcoaöå’r], Repüblica del
Ecuador, republik i n. v. Sydamerika, kring
ekvatorn, varav namnet. E. gränsar i v. till Stilla
havet, i n. till Colombia, i ö. och s. till Peru.
Efter gränstraktaten med sistnämnda stat 1942
beräknas arealen till c :a 335,000 km2 med en
befolkning av 3,089,000 inv. (enl. census 1942;
uppskattad befolkning 1948 3,324,000 inv.). I
dessa siffror äro de E. tillhöriga Galåpagosöarna
inberäknade. Huvudstad är Quito. — Se karta vid
Bolivia.
Naturförhållanden. E. består av 3 huvuddelar:
kustlandet, Högkordilleran samt den ö. slätten.
I s. börjar E:s kust med den stora
Guayaquil-bukten, vars innersta del fylles av Rio Guayas’
(Rio Daules) deltaavlagringar, utanför vilka ön
Puna är belägen. Norr om bukten utbreder sig
en flodslätt kring Rio Daule. Från den smala
kustslätten vid havet i v. skiljes denna av ett
200—800 m högt förberg till Anderna,
Kustkor-dilleran, veckat först under kvartär tid. N. delen
av kustlandet awattnas av floderna Cayapas och
Esmeraldas. — Högkordilleran består av två
parallella kedjor, Väst- och Östkordilleran,
förbundna med varandra av smärre
höjdsträckningar, vulkaner och lavafält, som dela upp
högslätten i skilda bäcken. Västkordilleran är yngre,
består av kritbergarter och eruptivt material,
Östkordilleran, Cordillera real, uppbygges av gamla
skiffrar, gnejser och graniter samt ungvulkaniska
lavabergarter. Båda kedjorna äro rika på
vulkaner, utslocknade eller ännu verksamma. Av de
senare äro de mest berömda: Cotopaxi (5,943
m), som är världens högsta aktiva vulkan,
Cayambe (5,480), Antisana (5,756), Altar (5,405)
samt Sangay (5,323). Den sistnämnda är
Sydamerikas mest aktiva vulkan. Bland de
utslocknade vulkanerna märkas Chimborazo
(6,310 m), E:s högsta topp, samt Carihuairazo
(5,106 m). De högsta topparna äro snötäckta
och ha glaciärer. Av de 8 bäcken, i vilka
högslätten är uppdelad, märkas Quitobäckenet och det
ödsliga Riobambabäckenet. — Östkordilleran
stupar brant ned till Amasonflodens slättland, som
vid bergens fot ligger blott ett par hundra m
ö. h. Det är ett skogsland, genomdraget av delvis
segelbara bifloder till Amasonfloden.
Klimatet är ekvatorialt men starkt beroende
av höjden. Kusten har i allm. hett, fuktigt och
osunt klimat. I s. avkyles den av den kalla
Peru-strömmen; där är regntiden kort; i n. och i det
inre mot v. sluttningen av Anderna äro temp.
och nederbörd höga. Högre upp blir klimatet
sundare. På Kordillerans högplatåer är temp. rätt
låg. Quito har 12,4°—12,8° medeltemp.; skillnaden
mellan dag och natt är stor, i årsmedeltal 10,5°.
Nederbörden är 1,120 mm om året; mars—maj
äro regnrikast, juni—aug. regnfattigast.
Högfjällen ha kallare, mera stormigt och snörikt klimat.
På östsidan av Anderna falla stora regnmassor,
särskilt under mars—nov. Gula febern höll sig
länge kvar i Guayaquil men är nu även utrotad där.
Växt- och djurvärld. Kusten har särskilt vid
Guayaquilbukten mangroveskog; övriga torrare
trakter kännetecknas av savanner med akacior
Indian från n. Ecuador.
och kaktéer. Kusten i n. samt Andernas v.
sluttning ha regnskog med gummiväxter och palmer.
Samma slags växtlighet förefinnes ö. om
högfjällen i Amasonområdets tropiska urskog. Högre
upp försvinner regnskogen och ersättes av mera
tempererade former. I bäckenen är skogsmarken
till stor del uppodlad. På 3,400—3,700 m
vidtager päramon med alpint växtbestånd av gräs,
örter och dvärgträd; 1,000 m högre vidtager
snöns region. — Djurvärlden har på bergen
andin prägel och är i ö. dens. som i
Amasonom-rådet.
Befolkningen består till 60% av indianer,
30% mestiser, 9% vita och 1 °/o negrer. De
oblandade vita äro fåtaliga men utgöra den
härskande klassen.
Indianerna i de
tropiska skogsområdena
i n. kustbältet och ö.
om Anderna äro
”vilda” och täml.
oberoende.
Höglandet och dess dalar
rymma omkr. 70 %
av folkmängden.
Landets officiella
språk är spanska,
men indianerna
(utom de i det ö.
låglandet bosatta) tala
quichua.
Huvudstaden Quito har 210,000
inv. E:s största stad
är hamnstaden
Guayaquil (235,000 inv.)t
Andra viktiga städer
äro: Cuenca (53,000 inv.), och Ambato (25,000).
Staden Pelileo (c:a 3,500 inv.) förstördes h. o. h.
genom de svåra jordskalv, som hemsökte E. 1949,
då 1 ooo-tals människor omkommo.
Religion och tmdervisningsväsen.
Religionsfrihet råder. Civiläktenskap är obligatoriskt.
Katolska kyrkan har en ärkebiskop och 6 biskopar.
Bildningen står lågt. Folkundervisningen är
kostnadsfri och obligatorisk, men skolornas antal är
alltför ringa. Tre univ. finnas: i Quito,
Guayaquil och Cuenca.
Näringsliv. Av E :s areal äro endast 46,500
km2 uppodlade. Kakao var fram till 2 :a
världskriget E:s viktigaste jordbruksprodukt. Den
odlas i kustområdet på en areal av c :a 100,000
har. Genom en växtsjukdom i mitten av
1920-talet decimerades trädbeståndet kraftigt. Kaffe
av mycket god kvalitet odlas i provinsen El
Oro. Även bananodlingen i provinsen Guayas
har lidit svårt avbräck genom en växtsjukdom.
Provinsen Esmeraldas är särsk. känd för sina
kautschukodlingar. Tobak odlas i kustområdet.
Odlingen av sockerrör och bomull har fått
regeringens kraftiga stöd. I det regnrika
kustområdet odlas även ris, som under 2 :a världskriget
utvecklade sig till E :s viktigaste
jordbruksprodukt, samt på högre nivåer majs. Vidare odlas
tropiska och subtropiska frukter, ss. ananas,
mango- och citrusfrukter, samt tropiska grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
