- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
283-284

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efesos - Efeter - Effacera - Effekt - Effektfaktor - Effektiv - Effektivaffär - Effektiv ränta - Effektiv spänning - Effektiv strömstyrka - Effektiv vara - Effektuera - Effeminerad - Effen, Justus van - Efferent - Effervescens - Efficiency - Effleurage - Efflorescence - Effusion - Effusiv bergart - Efialtes - Efod - Efor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

283

Efeter—Efor

284

Österrikiska arkeologer ha sedan 1895 frilagt
den hellenistisk-romerska staden med dess
praktbyggnader, teater, stadion, termer, en kolonnad
kring ett torg, 70 m i kvadrat, m. m.

Artemistemplet återupptäcktes av J. T. Wood
1863 och undersöktes på nytt av D. G. Hogarth
1904—05. Man fann då votivgåvor och torftiga
rester av det äldsta templet. Av det nya tempel,
som påbörjades på 500-talet f. Kr., ha åtskilliga
arkitekturdelar påträffats; märkligast äro
fragment av de nedtill med reliefer utsmyckade
kolonnerna, som skänktes av den lydiske kungen
Kroi-sos. Detta tempel antändes av Herostratos 356
f. Kr., och ett nytt, praktfullare uppfördes genom
arkitekten Deinokrates (131 mXög m, 127
jo-niska kolonner av 18 m höjd). Av dess
skulptur-smyckade kolonner äro åtskilliga fragment
bevarade. Templet plundrades av goterna 263 e. Kr.,
återställdes men förstördes med tiden, så att
t. o. m. dess plats föll i glömska. — Litt.: D. G.
Hogarth, ”Excavations at Ephesus” (1908);
”Forschungen in Ephesos, veröffentlicht vom
österreichischen archæologischen Institut” (4 bd,
1906—37); J. Keil, ”Ephesos” (1915).

Efeter, ett av 51 medlemmar bestående
domarkollegium i det gamla Aten; det hade att
döma i vissa slag av mordprocesser.

Effacèra (av fr. effacer, utplåna), fördunkla;
fäktterm, i gardställning m. m. vrida överlivet så,
att axlarna bli parallella med anfallsriktningen.
— Effacera sig, hålla sig i skymundan.

Effe’kt (lat. effe’ctns, verkan), verkan, påföljd.
— 1) Inverkan (på sinnet, känslan), intryck av
känslo- el. estetisk art. — 2) Effekter,
tillhörigheter, persedlar, resgods. — 3) I fysiken:
arbete per tidsenhet (”arbetsförmåga”). Enheten för
e. är i det absoluta enhetssystemet 1 erg per sek,
i det tekniska måttsystemet 1 kgm per sek. Inom
tekniken brukas ofta en större enhet, 75 kgm/sek,
som kallas hästkraft (hk). Den i en
ström-genomfluten ledare utvecklade e. utgöres vid
likström av produkten av strömstyrka och spänning.
Vid växelström är e. produkten av effektiva
strömstyrkan, effektiva spänningen och cos <p, där
92 är fasförskjutningsvinkeln mellan ström och
spänning. Cos 92 kallas effektfaktorn. Enheten för
e. i det inom elektricitetsläran använda praktiska
måttsystemet är 1 watt = 1 joule per sek = 10 7
erg per sek, vilken e. utvecklas i en ledare,
mellan vars ändpunkter härskar en spänning av 1
volt, då ledaren genomflytes av en likström på
1 ampère. Inom elektrotekniken användes ofta den
större enheten 1 kilowatt (kW) = 1,000 watt.
Mellan de olika effektenheterna råda sambanden:
1 hk = 736 watt, i kgm/sek = 9,81 watt, t cal/sek
= 4,19 watt. — 4) Speciell fysisk företeelse, som
framkallas, då vissa betingelser äro uppfyllda. En
e. brukar uppkallas efter den forskare, som
upptäckt el. förutsagt den (t. ex. halleffekt,
ra-maneffekt, einsteineffekt).

Effektfaktor, se Effekt 3).

Effektiv [el. e’f-] (lat. effectivus), verksam,
verkningsfull; verklig (ej blott till namnet). —
Subst.: Effektivitet.

Effektivaffär, börsaffär, i vilken leverans av

varan el. värdepapperen verkligen äger el. skall
äga rum.

Effektiv ränta, den ränta, räknad i procent av
inköpspriset, vilken en obligation el. liknande
skuldförbindelse kan väntas ge per år, om hänsyn
tages till den nominella räntan, inköpskursen och
utlottningsplanen samt till eventuella
bestämmelser om inlösning till överkurs o. dyl. särskilda
villkor.

Effektiv spänning, vid växelström det
medelvärde på spänningen inom en period, som ger
sig tillkänna på mätinstrumentet. Den maximala
spänningen är vid sinusformad spänningskurva
omkr. 1,4 (= V2) 8Sr e-

Effektiv strömstyrka, det medelvärde på
växelström inom en period, som ger sig tillkänna
på mätinstrumentet. Den är vid sinusformad
strömkurva omkr. 0,7 (= r-, av den maximala.

V2)

Effektiv vara, vara, över vilken säljaren
disponerar, då försäljningen sker.

Effektuera (nlat. effectuäré), åstadkomma,
sätta i verket, uträtta.

Effeminérad (fr. effémine), förvekligad;
fruntimmersaktig.

E’ffen, Justus van, holländsk författare
(1684—1735), en av Hollands första publicister
och en betydelsefull tidskriftsutgivare. E :s Le
Misanthrope (1711—12), en moralisk veckoskrift
på franska i tidens stil, brandskattades
flitigt av Dalin för Argus; E:s Hollandsche
Spec-tator (1731—35), på holländska, bidrog att skapa
en modern holländsk prosastil. Holl. monogr.
av W. Zuydam (1922).

Effere’nt, utåtförande (om nervimpulser);
afferent, ledande in mot centrum.

Effervescens [-se’ns el. Je’ns] (av lat.
effer-ve’scere, brusa upp), utlösning av gas ur en
vätska, t. ex. kolsyra ur champagne.

Efficiency [ifijansi] (eng.), verksamhet;
verkningsfullhet, effektivitet.

Effleurage [-örä’^] (fr., av effleurer, lätt
vidröra), en form av massage, som utföres med
flata handen.

Efflorescens [-/e’ns], eg. ”hudblomma”, de
enskilda hudförändringar via en hudsjukdom,
t. ex. papel och pustel.

Effusiön, en gasmassas utströmning genom
ett litet hål el. en porös vägg.

Effusiv bergart, se Bergart.

Efia’ltes, grek. (lat. Ephia’ltes). 1) Se
Aloa-derna. — 2) En tessalier, som vid Thermopyle
(480 f. Kr.) visade perserna en väg, på vilken de
kringgingo grekerna. E. förklarades fredlös och
dödades sedermera.

Eföd, hebr., i äldre tider antagl. ett
klädstycke, som utgjorde den judiske prästens enda
ämbetsdräkt; vidare en del av den judiske
översteprästens ämbetsdräkt. E. kallades även (jfr
Dom. 8:27; 18:14—20) en gudabild.

Efor [efå’r] (grek. e’foros, uppsyningsman),
i flera forngrekiska stater (huvudsaki. de
do-riska) titel för regeringsmedlemmar och vissa
högre ämbetsmän. — Mest bekanta äro eforerna
i Sparta. Ämbetets ursprung är ovisst och
om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free