Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efor - Eforus - Efraim och Manasse - Afraims söner (Efraims döttrar) - Efraim Syrern - E. F. S. - Efterarvingar - Efterbeskattning - Efterbevakning - Efterbild - Efterbildning - Efterblomstring - Efterblödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Eforus—Efterblödning
286
tvistat; det utvecklade sig snart till en
kontrollerande myndighet, som hade att vaka över att
författningen upprätthölls. Från mitten av 500-talet
f. Kr. framträda e. som innehavare av en verklig
regeringsmakt. I sin hand förenade e. ledningen
av den inre och den yttre politiken, lagskipningen,
polismyndigheten samt uppsikten över ungdomens
uppfostran och medborgarnas enskilda liv.
Själva konungarna måste på kallelse inställa sig
inför deras tribunal. T. o. m. i fält, där
konungarnas makt eljest var oinskränkt, blev det
brukligt, att dessa övervakades av två e., som åtföljde
dem. E. voro fem och valdes årl. bland alla
spartiater. De kunde av sina efterträdare ställas
till ansvar för sin förvaltning.
E’forus (lat. e’phorus, grek, e’for os), eg.
upp-syningsman, titel, som tillkommer biskop i hans
egenskap av uppsyningsman över de i hans stift
befintliga allmänna läroverken. Genom stadgan
för rikets allmänna läroverk av 18 febr. 1905 blev
eforalmyndigheten i hög grad begränsad. Enl.
1933 års lärov.-stadga tillkommer det e. att ha
uppsikt över de allmänna lärov. i stiftet, särsk.
över kristendomsundervisningen, att på rektors
förslag utsätta dag för terminens början och
slut samt bestämma tid för årsavslutningen, att
utse vittnen för studentexamen samt att om
möjligt själv närvara vid real- och studentexamen,
att vid lärov. inom stiftet förordna inspektor
som sin ställföreträdare samt att avge yttrande
över sökande till ord. lärartjänst, vari ämnet
kristendomskunskap ingår. — Biskopen i
Stockholm är icke innehavare av något e.-ämbete,
e f o r a t, men är självskriven medl. i
Direktionen över Stockholms undervisningsverk, vilken
fungerar som eforalstyrelse för lärov. i
Stockholm.
Efraim och M a n a s s e voro Josefs söner,
men de adopterades av sin farfader, Jakob, och
E. fick därvid företräde framför Manasse, ehuru
denne var äldre (1 Mos. 41:50 ff.; 48). Denna
berättelse vill förklara, huru E. kunde bliva
en fullmyndig stam i Israel och huru den kunde
bliva mäktigare än Manasse. E:s stam betraktade
E. som sin stamfader. Efter rikets delning var
E:s förnämst av det norra rikets stammar. Norra
riket kallades därför också ofta E. E:s
bergsbygd utgjordes av den fruktbara trakten n. om
Betel och synes urspr. ha varit boningsplats för
både E. och Manasse (Jos. 17:14 ff.).
Efraims söner (Efraims döttrar), den
populära benämningen på en med russellianismen
delvis besläktad apokalyptisk riktning. Dess
upphovsman är Charles Lee (f. i Uppland 1840;
d. 1926; hette urspr. Karl Lindquist). Han
utvandrade i början av 1860-talet till Amerika,
deltog där i inbördeskriget, genomgick därpå
något slags medicinskt college och uppträdde sedan
som läkare. Han framträdde jämte sin
svenskfödda maka, Julia Lee, med en egen religiös
åskådning, i vilken de negativa momenten utgöras
av förnekelsen av treenighetstron och själens
odödlighet och det positiva inslaget av en
”vetenskaplig” bibeltolkning enligt den ”dubbla
planens” princip: alla i bibeln omnämnda händelser
måste i framtiden återkomma i lika form. De
nuv. kyrkorna, både stats- och frireligiösa, samt
deras präster förkunna en falsk lära genom sitt
tal om ett himmelrike för själen efter döden.
Enligt Lee skall det nya riket upprättas här på
jorden av ättlingarna av Israels tio förskingrade
stammar, främst av Efraims löftesrika stam.
Denna återfinnes nu i Sverige, vars historia
vittnar om uppfyllelsen av profetian om Josef (1
Mos. 49:22 ff.), — Rörelsen har sitt centrum
i Chicago och utger därifrån tidningen Stjernan
och Spiran. Därjämte bedriver den en ej
obetydlig ”mission” i de nordiska länderna. Bland
makarna Lees talrika ströskrifter, de flesta på
sv., märkas huvudarbetet ”Guds dubbla plan”
(1882), ”Efraim i historiskt och profetiskt ljus”
(4:e uppl. 1921), sångsamlingen
”Pilgrimsrös-ten” (1883) samt ”Den vandrande dagboken”
(4:e uppl. 1938), ett slags självbiografi. — Litt.:
D. Hedegård, ”Adventister, russellianer och
Efraims budbärare” (1929).
Efraim Syrern (syr. Afrèm, lat. Ephraim
Syrus), ”syrernas profet” (306—73), i sin
ungdom eremit. Han var först skolföreståndare i
sin hemstad, Nisibis, och från 363 till sin död
diakon i Edessa. E :s många skrifter, kvalitativt
knappast betydande, ha översatts till både
grekiska, arameiska, arabiska och etiopiska. Mest
bekanta äro hans bibelutläggningar och
lärodikter.
E. F. S., se Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Efterarvingar, stundom använd beteckning
för sådana arvingar efter en person, vilkas rätt
inträder först då annan person, som närmast
får kvarlåtenskapen i arv, i sin tur avlidit.
Efterbeskattning påföres den skattskyldige,
då på gr. av felaktiga uppgifter skatt ej å ord.
tid påförts. Eftertaxering till kommunal
inkomstskatt samt statlig inkomstskatt och
förmögenhetsskatt äger rum, då skattskyldig lämnat oriktiga
uppgifter el. underlåtit lämna uppgift och därav
föranletts, att han ej blivit taxerad el. taxerad
till för lågt belopp. Å det sålunda eftertaxerade
beloppet utgår statsskatt efter det procenttal, som
gällde det år beloppet rätteligen bort taxeras,
men kommunalskatt av praktiska skäl efter
utdebiteringen det år, då övrig, samtidigt med
eftertaxeringen taxerad inkomst ligger till grund.
Eftertaxering må ej ske senare än 5 år efter det
år taxeringen rätteligen bort äga rum, el., om
den skattskyldige avlidit, senast 2 år efter
bouppteckningens ingivande för registrering.
Efterbevakning, se Konkurs.
Efterbild, fys., se Synsinnet.
Efterbildning, handling, varigenom
konstverk helt el. delvis reproduceras.
Efterblomstring, efter den normala
blomningstiden inträdande alstring av nya blommor.
Efterblödning. Den i ett färskt sår
uppkommande blödningen stillas genom att de
genomskurna ådrornas mynningar fyllas av
blodproppar. Den påträngande blodströmmen,
företrädesvis i pulsådrorna, kan efter längre eller
kortare tid åter utjaga den färska, lösa
blodproppen och öppna kärlmynningen, varvid en
blödning kan uppkomma. Detta inträffar såväl i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
