Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egmont, Lamoral - d’Egmont, Septimanie - Egnahemsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 d’Egmont—Egnahemsrörelsen 304
det katolska förtrycket; han mottogs väl men
uppnådde intet. E. var en tapper kavallerigeneral,
utan djupare statsmannainsikter, katolik men föga
religiöst intresserad och motståndare till Filips
inkvisitoriska åtgärder. Fåfäng och vacklande i
sin hållning, misslyckades han i sina försök att
förena monarkens gunst med popularitet och
ledarställning hos adeln och folket. Alba lät
1567 häkta E. och Hoorn, vilka dömdes till
döden och avrättades 5 juni 1568. Genom sin död
framstod E. för eftervärlden som en martyr för
Flanderns frihet. Han är huvudperson i ett drama
av Goethe.
d’Egmont [dägmå’], Septimanie, fransk
grevinna (1740—73), dotter till hertig L. F. A.
de Richelieu. Hon fick en vårdad uppfostran och
bortgiftes 1759 med greve d’E. Förnäm, intagande
och begåvad, höll hon en lysande salong i Paris
och slöt sig till den aristokratiskt liberala
oppositionen mot Ludvig XV och madame du Barry.
Grevinnan d’E:s vänskap med Choiseul, U.
Schef-fer och G. Ph. Creutz gjorde, att kronprins
Gustav 1771 redan dagen efter sin ankomst till Paris
uppvaktade henne. Hon såg i honom sitt ideal av
en upplyst furste och började efter hans avresa
en starkt personligt präglad brevväxling, som
även för Gustav var av betydelse. Hans efter
hand mattade intresse för deras brevväxling
smärtade henne djupt. Hon dukade snart under för
ett lunglidande. Litt.: Biogr. av comtesse
d’Ar-maillé (1890; sv. övers. 1893) och Beth Hennings
(1920).
Egnahemsrörelsen. Den av statsmakterna
understödda egnahemsverksamheten daterar sig från
1904, då Statens egnahemslånefond
inrättades. Genom utlämnandet av lån från denna
fond avsåg man dels att inom jordbruksnäringen
bereda sysselsättning åt en växande befolkning,
dels att medverka till en ökad
jordbruksproduktion genom nybildning av jordbruk. Under årens
lopp har verksamheten undergått betydande
förändringar. Enl. den kungörelse, som utfärdades
1940, hade den statliga egnahemsverksamheten
till ändamål att främja möjligheterna för mindre
bemedlade och obemedlade att förvärva
familjejordbruk, stödjordbruk el. bostadsegnahem, att
utvidga ofullständiga jordbruk med tillskottsjord
el. företa ny-, om- el. tillbyggnad el. förbättring
av byggnader å egnahems fastigheter. Bland
låne-formerna må nämnas j ordbrukslån och
bostadslån. Från särskilda fonder ha vidare
utlämnats arrendelån och
arbetarsmå-b r u k s 1 å n. För jordförmedling el.
jordanskaffning har inrättats en särskild fond, j 0 r d f o
n-d e n. I fråga om bostadsegnahem har
verksamheten kunnat avse även städer, köpingar och
mu-nicipalsamhällen. Egnahemsorganisationerna ha
omfattat dels ett centralt organ, Statens
egnahemsstyrelse, under en överdirektör, dels
ett organ, egnahemsnämnd (4 av K. m:t
utsedda led. samt nämndens chefstjänsteman,
eg-nahemsdirektören), inom varje
hushållningssällskaps område. Vidare har för varje
kommun utsetts ett egnahemsombud.
Kom
mun har också kunnat bilda en
egnahems-kommitté med uppgift att verka för
egna-hemsverksamhetens ändamålsenliga bedrivande
inom kommunen.
Sedan slutet av 1930-talet har statens stöd till
bildandet av bostadsegnahem starkt utvidgats
genom den låne- och bidragsverksamhet, som
bedrivits av den 1933 grundade Statens
bygg-nadslånebyrå. Egnahemsbildningen,
företrädesvis inom stadssamhällen, har främjats genom
beviljande fr. o. m. budgetåret 1942/43 av
ter-tiärlån till enfamiljshus (avseende även
tvåfamilj shus). T. o. m. budgetåret 1944/45 hade
byggnadslånebyrån beviljat egnahemslån till nära
45,000 bostadsegnahem.
Nya bestämmelser infördes genom beslut av
1947 och 1948 års riksdagar rörande det statliga
stödet till bildandet av såväl jordbruks- som
bostadsegnahem. Samtidigt har en genomgripande
omorganisation av verksamheten genomförts.
Stödet till bildandet av jordbruksegnahem ingår som
ett led i åtgärderna för befrämjande av
jordbrukets inre och yttre rationalisering, vilka fr. o. m.
V7 1948 handhas av den nya
Lantbrukssty-r e 1 s e n och de denna underställda
lantbruksnämnderna. Till denna organisation har
överförts den del av egnahemsorganisationen, som
handhaft olika former av stöd till jordbruket.
Stödet till produktionen av bostäder i
egnahem, även om dessa äro belägna på
jordbruksfastighet, ingår som ett led i de
bostadspolitiska åtgärderna. Dessa handhas fr. o. m.
V7 1948 av den nya organisationen för den
framtida bostadspolitiken. Denna, som övertar den av
egnahemsorganisationen bedrivna verksamheten för
bostadsändamål, omfattar dels den till ett centralt
ämbetsverk omorganiserade byggnadslånebyrån,
Bostadsstyrelsen, under en
generaldirektör och med 4 byråer, dels i varje län nyinrättade
bostadspolitiska organ,
länsbostadsnämnder. De senare ha 5 led., av vilka 4 utses av
K. m:t. Nämndens chefstjänsteman,
länsbostadsdirektören, är sj älvskriven led. —
Staten har icke något bostadspolitiskt organ i
kommunerna. Däremot är kommun skyldig att
förmedla lån och bidrag, som utgå av statsmedel
i syfte att främja bostadsförsörjningen inom
riket, ävensom att i övrigt biträda vid
handhavan-det av den statliga låne- och bidragsverksamheten
för bostadsförsörjningsändamål.
Följande stödformer ha fr. o. m. V7 1948
ersatts av e 11 egnahemslån och därmed
förbunden kapitalsubvention: 1) tertiärlån till en- och
tvåfamilj shus, 2) bostadsanskaffningslån och
härtill knutet tilläggslån till egnahem för mindre
bemedlade, barnrika familjer, 3)
bostadsegnahems-lån och härtill knutet tilläggslån, 4)
jordbruks-egnahemslån, i den mån det avsett nybyggnad av
bostadshus på jordbruksfastighet, 5)
nybyggnadslån, förbättringslån och förbättringsbidrag, i den
mån de avsett, i fråga om resultatet, med
nybyggnad likvärdig, mera genomgripande ombyggnad
samt 6) arbetarsmåbrukslån. De under 5)
anförda stödformerna ha, i vad de avsett förbättring
av en- och tvåfamilj shus, ersatts av ett nytt
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
