Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptisk konst - Egyptisk skrift - Egyptiskt mörker - Egyptisk ögoninflammation - Egyptologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Egyptisk skrift—Egyptologi
336
Ramses III:s tempel vid Medinet Habu m. fl. Vid
Abydos märkes Seti I:s sköna dödstempel.
Ramses II lät utföra flera stora klipptempel; de bägge
förnämsta ligga vid Abu Simbel i Nubien. Vid
el-Amarna har man utgrävt Amenhotep IV :s
residensstad med ruiner av enkla radhus och
ståtliga, av trädgårdar omgivna palats. De egyptiska
boningshusen voro omsorgsfullt inredda med
badrum, klosetter, avloppsledningar m. m. — Den
egyptiska byggnadskonsten motstod länge
framgångsrikt det grekiska inflytandet. Ännu under
ptolemaierna och de romerska kejsarna uppfördes
i rent egyptisk stil så storslagna tempel som de
i Dendera, Edfu och Philae. Först kristendomens
seger medförde en brytning med de gamla
traditionerna.
Skulptur och måleri. Redan från den
förhisto
riska tiden finnas beaktansvärda skulpturverk;
alldeles utmärkta äro några djurreliefer. Även
pri
”Byfogden”. Träskulptur,
funnen i en grav vid Sakkara.
Omkr. 2500 f. Kr. Museet i
Kairo.
mitiva
vasmålningar m. m.
förekomma. Under de
bägge första
dynastierna utvecklar sig
den karakteristiska
egyptiska stilen.
Redan från 4:e
dynastien känner man
åtskilliga
förträffliga statyer, vilka
härröra från
dödstempel ruinerna el.
mastabornas
omsorgsfullt igenmurade statykamrar;
liksom nästan alla
egyptiska statyer
voro de näml,
avsedda för
dödskul-ten. Man inriktade
sig särskilt på att
förläna ansiktena
ett levande uttryck.
Kropparna äro
vanl. konventionellt
utförda med grova
ben och fötter, men
hållningen är
imponerande. På
mastabornas innerväggar förekomma
färglagda reliefer
el. målningar på
stuck med motiv
livet. Perspektiviskt tecknade
från det dagliga
figurer förekomma
ej. Karakteristiskt är det schema, enligt vilket
människokroppen nu och senare framställdes, med
huvudet tecknat från sidan men ögat en
face, skuldrorna framifrån, armar och ben
från sidan samt bröst och buk i ett slags
övergång mellan en face och profil. Under 5 :e
dynastien utvecklades skulpturkonsten till allt
större fulländning men började under 6:e
dynastien alltmer råka i förfall. Ännu kunde dock
så förnämliga verk åstadkommas som de präktiga
kopparstatyerna av Pepi I och tronföljaren
Me-renra. — Under 12 :e dynastien upplevde
rundskulpturen en ny storhetsperiod, utmärkt framför
allt av djupare karakteriseringsförmåga och
gripande allvar. Klippgravarna i Beni Hasan och
el-Bersche uppvisa med stor brio utförda
väggmålningar. I klippgravarna vid Meir har man
funnit utmärkta reliefer med humoristiskt
uppfattade folktyper. — Under i8:e dynastien står
konsten i likhet med kulturen i dess helhet i sin
rikaste blomning. De goda skulpturverken präglas
av mild värdighet och ljus livsglädje. De ofta med
raffinerad skicklighet utförda gravrelieferna
utmärkas av rikare ämnesval och fyndigare
komposition än någonsin förr. Väggmålningarna, som
dittills varit helt beroende av reliefkonsten, visa
nu för en kort tid ansatser till självständig
utveckling. Jättetemplens väggar betäckas med
ändlösa serier av religiösa reliefer. — Under
Amenhotep IV framträder den av honom gynnade
el-Amarnaskolan, vars nervösa, själfulla konst
vittnar om en strävan efter större naturtrogenhet och
sanning. — Vid 18 :e dynastiens slut har den
egyptiska bildhuggarkonsten kulminerat. Visserligen
frambringa enstaka konstnärer alltjämt
beundransvärda verk, men den allmänna nivån sjunker.
Ännu i början av ptoleméertiden frambragtes
så förträffliga, äktegyptiska verk som t. ex. ”det
gröna huvudet”. Småningom uppstår dock en
hel-lenistisk-egyptisk biandstil, och i och med
kristendomens seger utslocknar den egyptiska traditionen
fullständigt.
Det egyptiska konsthantverket stod i alla tider
mycket högt, framför allt möbelsnickeriet,
glas-och fajanstillverkningen samt guldsmedskonsten.
En talande illustration till vilken lyx, som kunde
utvecklas vid en faraos hov, får man i
Tutan-chamons märkliga gravfynd, innehållande hela
uppsättningar av snidade och målade möbler,
mängder av alabastervaser, målade skrin och kistor,
vapen och en rikhaltig samling av smycken av
guld och andra metaller ofta med inläggningar av
lapis lazuli och andra halvädelstenar. Fyndet
innehåller även ett porträtt i guld av den döde
kungen, liksom hans mumiekista av rent guld,
översållad av dyrbara inläggningar.
Litt.: F. Poulsen, ”Urtidens och Egyptens
konst” (1925); S. Strömbom, ”Egyptens konst”
(i ”Bonniers allmänna konsthistoria”, 1928); T.
Säve-Söderbergh, ”Egyptisk egenart” (1945).
Egyptisk skrift, se Egyptiska språket och
skriften.
Egyptiskt mörker, tätt, ogenomträngligt
mörker, ibland i överförd betydelse om förståndets
mörker. Uttrycket går tillbaka till berättelsen i
2 Mos. 10 om den stora tredygnsnatten vid
israeliternas uttåg ur Egypten.
Egyptisk ögoninflammation, en ögonsjukdom,
som numera vanl. kallas t rak om (se d. o.).
Egyptologi, den vetenskap, som har till
uppgift att studera fornegypternas nationella kultur,
sådan denna utvecklade sig från sin uppkomst
under yngre stenåldern till sin slutliga under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
