Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eiffeltornet - Eigg el. Egg - Eigtved, Nicolai - Eijkman, Christiaan - Eikesdalen - Eilschov, Friderich Christian - Einar Skúlason - Einarsson, Gissur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Eigg—Einarsson
364
Eiffeltornet.
delst överbyggda plattformar, utgörande i :a och
2:a våningarna. På 179 m höjd samlas de 4
pelarna till en enda fackverkskonstruktion, som på
276 m höjd uppbär den 3:e våningen, vilken
innehåller en sal av 16,5 m sida. Under denna
våning är tornets sida 10 m. Tornets översta
del, lanterninen, är 24 m hög och avslutas med
en mindre terrass på 300 m höjd. Till tornets
topp leda såväl trappor som hissar. I tornet
finnes bl. a. en restaurang. I senare tid har E.
fått betydelse som station för radio och
television. Urspr. tillhörande ett enskilt bolag
övergick tornet 1909 i franska statens ägo.
Eigg [eg], el. Egg, se Hebriderna.
Eigtved [a’jktveÖ], Nicolai, dansk
arkitekt (1701—54). Han var i Sachsen medhjälpare
åt Pöppelmann 1725—33, biträdde honom som
arbetsledare vid uppförandet av Zwingern i
Dresden, gjorde 1733—35 en studieresa, bl. a. till
Italien, och verkade sedan i Danmark. 1751—
54 var han konstakademiens dir. — E. ombyggde
1743—44 i Köpenhamn det nuv. nationalmuseet,
byggde 1749—60 Amalienborg, påbörjade
Fredrikskyrkan (”Marmorkirken”), byggde
Kristians-kyrkan på Christianshavn samt många
privatpalats m. m., särskilt i trakten av Amalienborg,
bl. a. Frederiks hospital, som nu inrymmer
danska konstindustrimuseet, och Schimmelmanns
palæ (nu Odd Fellow Palæet; se bild 5 å pl.
vid Dansk konst). E. var Danmarks främste
arkitekt under rokokon. Monogr. av O. v. Munthe
af Morgenstierne (1924).
Eijkman [äi’k-], Christiaan, holländsk
läkare (1858—1930),
prof, i hygien i
Ut-recht 1898. Som
militärläkare i Nederl.
Indien ledde han
forskningarna över
beri-beri-sjukdomen in
på nya banor, i det
att han studerade den
ur näringsfysiologisk
synpunkt. Genom att
utfodra höns blott
med skalat ris
lyckades E. hos dem
framkalla en beri-
beri-Jiknande sjukdom, som han dock kunde stäcka
och bota genom att till det skalade riset sätta
riskli. Därmed gav han uppslaget-, till hela den
moderna vitaminforskningen. För sina
upptäckter belönades E. 1929 tillsammans med F.
G. Hopkins med nobelpriset i medicin.
Eikesdalen [ä’jk-], en av Västnorges
vackraste och mest storslagna dalgångar, Nordmöre,
Möre fylke. Genomflytes av Aura, som bildar
Aurstaupenes 243 m höga fall samt det 23 km2
stora Eikesdalsvatn.
Eilschov [a’jlskåu], Friderich
Christian, dansk filosof (1725—50). Han tog
magistergraden 1746. E. strävade att göra
filosofien, främst den wolffska, populär bland
allmänheten, skrev därför mest på danska och började
skapa en dansk filosofisk terminologi. E. delade
många av upplysningstidens åsikter; skrev bl. a.
om kvinnornas rätt och förmåga att studera
(”Forsög til en fruentimmerphilosophie”, 1749).
Einar Skülason, isländsk präst och skald på
noo-talet. Sin mesta tid vistades han i Norge.
Mest berömt av E:s drapor är ”Geisli”
(”Strålen”), om Olof den helige.
Einarsson, G i s s u r, Islands förste luterske
biskop (1515—48). Han sändes av sin gynnare
biskop ögmundur Pålsson att studera i
Hamburg och blev där bekant med Luthers läror.
Återkommen till Island omkr. 1534, blev han
Nicolai Eigtved: Christian VII:s Palæ, Amalienborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
