Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einsiedeln - Einstein, Albert - Einsteineffekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Einstein—Einsteineffekt
368
Benediktinklostret Maria-Einsiedeln,
firas 14 sept., änglainvigningsfesten. Till
klostret, som grundlädes på 800-talet, hör ett
bibliotek med värdefulla handskrifter från
700—1100-talet. Från mitten av 1500-talet var E. en
medelpunkt för motreformationen.
Einstein [ai’njtain], Albert,
tysk-ameri-kansk fysiker (f. 1879 14/s). E. föddes i Ulm av
judiska föräldrar, tillbragte sin skoltid i München,
studerade matematik och fysik vid tekniska
högskolan i Zürich 1896—1900 och var ingenjör
vid schweiziska patentverket 1902—09, en tid,
som betecknas av en ytterst intensiv vetenskaplig
produktivitet. 1909—11 var han e. o. prof, och
1912—14 (efter att en kortare tid 1912 ha varit
prof, i Prag) ord. prof, vid univ. i Zürich.
Han kallades 1913 av preuss. vet.-akad. till
Berlin och fick där tillfälle att fritt ägna sig åt
sitt forskningsarbete, sedan han blivit
föreståndare för det till Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft
hörande fysikaliska institutet. 1921 erhöll E.
nobelpriset i fysik. Den växande antisemitismen i
Tyskland förmådde E. att emigrera. Han
avsade sig sitt tyska medborgarskap och slog sig
ned i U.S.A. 1933. Här knöts han på livstid
till Inst. for Advanced Studies i Princeton. Han
erhöll 1941 amerikanskt medborgarskap.
E. är en av alla tiders största fysiker. Han
har på flera områden verkat som banbrytare
för kännedomen om fysikens grundläggande
principer. Hans tidigaste arbeten gällde läran
om materiens molekylarstruktur och den
därmed sammanhängande statistiska mekaniken.
Viktigast äro hans undersökningar om B r o w n s
molekylarrörelse och därmed besläktade
fenomen. Därigenom blev han en av de mest
betydande föregångsmännen för de
experimentella arbeten, som lämnat säkra bevis för
molekylernas verkliga existens. I samma bd av
Anna-len der Physik (bd 17, 1905), där Ers första
arbete om Brownska rörelsen är publicerat, har
han offentliggjort två andra avh., som, var och
en på sitt område, haft
fundamental betydelse för
fysikens utveckling. I den ena
anknyter E. till Plancks
arbeten om värmestrålningen
och fördjupar väsentligt
dennes s. k. kvanthypotes (se
Kvantumteorien). Genom
detta arbete samt den 1906
publicerade teorien för de
fasta kropparnas spec.
värme och undersökningen om
värmestrålningslagen (1916)
gav E. väsentliga bidrag till
den moderna atomteorien. I
den andra avh. utvecklar E.
grunddragen av den s. k.
speciella relativitetsteorien.
Därmed kom han in på sitt
egentliga livsverk, som sedan tagit
det mesta av hans tid i
anspråk. Arbetet på detta
område kulminerade i den
s. k. allmänna
relativitetsteorien, en ståtlig lärobyggnad, som förenar
lagarna för elektronmagnetism och gravitation
med en ändrad uppfattning av rums- och
tidsbegreppen. I detta ämne har han även författat
en populär skrift, ”Die spezielle und die
allge-meine Relativitätstheorie” (14 :e uppl. 1922).
Viktiga praktiska tillämpningar fick E:s
relativitets-teori vid utvecklingen av kärnfysiken under
1930-och 40-talen. Vid de kärnfysikaliska processerna
uppträda partikelhastigheter, som äro jämförbara
med ljusets hastighet, varför den newtonska
mekanikens lagar ej gälla. Endast på grundval av
relativitetsteorien har det varit möjligt att komma
till rätta med de iakttagna fenomenen. De båda
konsekvenserna av relativitetsteorien, lagen om
massans och energiens ekvivalens samt lagen om
massans beroende av hastigheten, ha vid alla
processer kunnat bekräftas. — E. sökte 1929
uppställa en enhetlig fältteori, som skulle
sammanfatta elektrodynamiken och relativitetsteorien.
Denna teori har dock hittills ej fått någon
betydelse för fysikens vidare utveckling. Först
framtiden kan utvisa, om de grundläggande
idéerna i denna teori äro ofruktbara el. ej
tillräckligt klart utformade. — Bland E:s senare arbeten
märkes en ny statistisk teori för ljuskvanta och
för atomer, molekyler och atomkärnor med
hel-taligt spinmoment. E. lyckades även på rent
statistisk väg ge en härledning av Plancks
strålningslag, utgående från Bohrs frekvensvillkor.
E. bidrog säkerligen på ett avgörande sätt till
startandet av den forskning och industri, som
ledde till det första nyttiggörandet av
atomkärnornas energi. — Bland E:s senare skrifter må
nämnas ”Mein Weltbild” (1934; sv. övers, s. å.).
— Litt: A. Moszkowski, ”E. Einblicke in seine
Gedankenwelt” (1922); O. Klein, ”E:s
relativi-tetsteori” (1933); H. Gordon Garbedian, ”A. E.”
(sv. övers. 1941); Ph. Frank, ”E.” (1947).
Einsteineffekt [ai’njtain-], benämning på flera
olika fenomen inom fysik och astronomi: 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
