Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeblad, 3. Claes, d. y. - Eleblad, 4. Claes Julius - Ekeby (Gotland) - Ekeby (Närke) - Ekeby (Skåne) - Ekeby (Uppland) - Ekeby (Östergötland) - Ekeby (Selma Lagerlöf) - Ekebyborna - Ekebyholm - Ekebyhov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Ekeby—Ekebyhov
384
Paris 1742—44. E.
satt åter i sekreta
utskottet 1746, blev
riksråd dec. s. å., 1747
rikskansliråd och 1751
därjämte överste
marskalk. Efter Höpken
blev E. kanslipresident
1761 och sökte vid
hattarnas fall vid
riksdagen 1765—66 mildra
efterräkningarna
genom frivillig
avskedsansökan aug. 1765.
Han återinsattes i
rå
det och blev kanslipresident 1769. E. var en
nobel, älskvärd, oegennyttig, lärd och fint
bildad man med stora vetenskapliga intressen men
ingen statsman. Han blev kansler för Åbo univ.
1762 och för Uppsala univ. 1770.
4) Claes Julius E., den föreg :s son,
greve, ämbetsman (1742—1808). Han ingick 1755 i
svenska och 1765 i franska armén, blev 1770
fransk överste, 1782 svensk generalmajor i armén
samt var 1784—96 landshövding i Skaraborgs län.
Hans dagböcker 1760—66 ha givit stoff till en
uppsats av O. Levertin i ”Från Gustaf III :s
dagar” (1896). N. Erdmann har utgivit E:s
svenska samhällssatir ”Bozas resor” (1925) samt brev
från olika personer till E. i ”Hemma och borta
på 1700-talet” (1925); jfr även N. Erdmann,
”Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets
Sverige” (1926) och W. Karlson, ”Ett svenskt
herre-manshem på 1700-talet” (1940).
Ekeby, socken på mellersta Gotland, ö. om
Visby, Endre ting i Gotlands n. härad; 16,77
km2, 287 inv. (1951). Omfattar smärre
skogs-och slättpartier i öns inre. 686 har åker. Ingår
i Barlingbo, Ekeby, Endre och Hejdeby
pastorat, Visby stift, Norra kontraktet; tillhör
storkommunen Dalhem.
Kyrkan är en av de intressantaste och
vackraste på Gotland. Långhuset är fr. omkr. 1275,
koret äldre. Något av 1 ooo-talets stenbyggnad
finns ännu bevarat. Den färgrika interiören har
målningar från medeltiden, bl. a. apostlafig. på
väggarna fr. omkr. 1275. Dopfunten är från
11 oo-talets mitt.
Ekeby, socken i mellersta Närke, Sköllersta
härad, Örebro län; 39,70 km2, 1,249 inv. (1951).
Socknen genomflytes av en biå till Täljeån.
Terrängen växlar mellan smärre åsar, sanka
marker, skog och (i n.) slätt. 2,258 har åker. I
Kvarntorp finns en statlig skifferoljefabrik.
Egendomar: Nynäs och Näsby. Flera järnål
dersgrav-fält. Kyrkan, som till någon del torde vara
medeltida, har i huvudsak uppförts på 1770-talet.
Bildar med Gällersta ett pastorat i Strängnäs
stift, Askers kontrakt; utgör tills, m. Gällersta
storkommunen Ekeby och Gällersta; 84,97 km2,
2,415 inv. (1951).
Ekeby, socken i n. v. Skåne, Luggude härad,
Malmöhus län, inom häradets s. ö. del; 32,94 km2,
3,346 inv. (1951). Upptager ett något kuperat
höj dparti. 2,572 har åker. I E. ligger
industrisam
hället Skromberga. Egendomar: Gedsholm och
Åsbyholm. Kyrkan uppfördes på 1860-talet,
tornet dock medeltida. Bildar med Hässlunda och
Risekatslösa ett pastorat i Lunds stift, Luggude
s. kontrakt; utgör storkommunen Ekeby.
Ekeby, socken i ö. Uppland, Olands härad,
Uppsala län, kring Olandsån; 74,14 km2, 782 inv.
(1951). Är kuperad skogsmark och myr i ö. kring
sjön Vällen; öppna fält utefter Olandsån och i
socknens v. del intill Alunda socken. 1,670 har
åker. Egendomar: Charlottendal och Tånga.
Kyrkan av gråsten är från förra delen av
1200-talet. Bildar med Bladåker ett pastorat i
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt; tillhör
storkommunen Oland.
Ekeby, församling och f. d. socken i
Östergötlands län, se Boxholm.
Ekeby, i Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings
saga” förekommande herrgårdsnamn; se
Rottne-ros.
Ekebyborna, socken i mellersta Östergötland,
Bobergs härad, Östergötlands län, på s. sidan
av Boren; 24,55 km2, 562 inv. (1951). Är en åt
olika sidor öppen, delvis skogig slätt med enstaka
åshöjder. 1,630 har åker. Egendomar: Ulvåsa,
Kårby och Rocklunda. Kyrkan av sten är i sina
äldsta delar från 1100-talet. En tornkammare
skall enl. traditionen ha varit den heliga
Birgittas bönekapell. Ingår i Varv-Styra, E. och
Asks pastorat, Linköpings stift, Aska kontrakt;
tillhör storkommunen Boberg.
Ekebyholm, gods i ö. Uppland, vid sjön
Syn-ningen, 2 mil v. om Norrtälje, Rimbo socken;
omfattar 760 har, därav 121 åker; tax.-värde
332,000 kr. Huvudbyggnaden av sten i tre
våningar uppfördes på 1600-talet och ombyggdes på
1820-talet. Ägdes på 1500- och i början av
1600-talet av ätten Oxenstierna, sedan av ätten Horn
(1643—1716, 1724—1828). Sedan 1932 tillhör E.
Adventistsamfundet i Stockholm, som dit förlagt
sin missionsskola samt en bad- och kuranstalt.
Arealen var förr betydligt större.
Ekebyhov, gods i sydligaste Uppland, på s. ö.
delen av Ekerön i Mälaren, Ekerö socken;
omfattar 417 har, därav 186 åker; tax.-värde 391,000
kr. Huvudbyggnaden är ett av landets förnämsta
Ekebyhov.
Foto K. O. Sjöström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
