Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekelöf, Gunnar - Ekelöf, 1. Gösta - Ekelöf, 2. Stig - Ekelöf, 3. Per Olof - Ekensberg (gods) - Ekensberg (varv) - Ekensholm - Ekenstam, Carl af - Ekenäs (gods) - Ekenäs (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Ekelöf—Ekenäs
390
ter till nyromantisk diktning och till folkvisan.
”Köp den blindes sång” (1938) är den mest öppet
tidsengagerade av E:s diktsaml. ”Färjesång”
(1941) är abstraktare än de tidigare. Här slår
nihilismen över i mystik, närmast av buddistisk
typ. ”Non serviam” (1945) rymmer kontentan
av E:s utvecklingsgång. Hans hittills senaste
dikssaml., ”Om hösten”, utkom 1951. E. har
tagit intryck av och själv översatt en rad
franska diktare, från Baudelaire till surrealisterna
(”Fransk surrealism”,
1933; ”Hundra år
modern fransk dikt”,
1934); senare också
T. S. Eliot (övers, i
”Dikter i urval”,
1942). Om hans stora
intresse för bildkonst
vittna bl. a. de två
konstnärsmonogr. över
I. Aguéli (1944) och
C. F. Hill (1946). Som
utsökt prosaist har E.
framträtt i böckerna
”Promenader” (1941)
och ”Utflykter”
(1947). — Litt: G. Näsström & M. Strömberg,
”Den unga parnassen” (1947).
Ekelöf. 1) Gösta Jakob. E., skolman (f. 1881
V10), fil. dr 1918 (”Gavleåns hydrografi”), rektor
vid Gästriklands folkhögsk. 1910—18, blev 1918
rektor för ab. Bergslagets praktiska skola och
1923 föreståndare för Jernkontorets
förmanssko-la. 1931—48 var han chef för Sveriges
industriförbunds arbetsledareinst. I denna egenskap har
E. gjort en betydande insats i fråga om att lära
arbetsledare och förmän beakta de psykologiska
faktorerna i arbetet. I detta syfte har E. bl. a.
publicerat ”Arbetsledningen och arbetsfreden”
(I93ö), ”Arbetsledaren i den nyindustriella
miljön” (1939), ”Arbetsledarskap och
arbetsledar-plikter” (1940, 7:e uppl. 1947) och
”Arbetsledning” (1942).
2) Johan Adolf August Stig E., den föreg:s
sysslings son, elektrotekniker (f. 1904 19/i). Han
blev 1938 tekn. dr och var 1941—43 lektor vid
Tekniska lärov. i Stockholm. Sistn. år utnämndes
han till prof, i teoretisk elektricitetslära vid
Chalmers tekniska högsk. Han har utg. ett flertal
skrifter inom sitt specialfack.
3) Per Olof E., den föreg:s kusin, jurist
(f. 1906 3/s), jur. dr 1938, doc. 1939 och prof,
i processrätt i Uppsala 1943. E. har bl. a. utg.
”Straffet, skadeståndet och vitet” (1942).
Ekensberg, gods i överenhörna socken,
Södermanlands län; 707 har, därav 264 har åker ;
tax.-värde 330,000 kr. E., som urspr. hette
Husaby, tillhörde under medeltiden Strängnäs
biskopsstol och innehades under 1600-talet av
släkten Ekehielm, efter vilken det fått sitt nuv.
namn. Huvudbyggnaden, av sten i tre våningar,
uppfördes i slutet av 1700-talet av landshövding
M. von Törne. Nuv. ägare är J. Svensson.
Ekensberg, varv i Stockholm, vid Mälaren,
mitt emot Stora Essingen, anlagt 1873. Tillhör
ab. E:s varv. Varvet disponerar 2 flytdockor
och dessutom 2 upphalningsslipar och 3
stapelbäddar, av vilka den största medger
fartygsbyggen upp till 10,000 ton. Förutom nybyggen
och reparationer av fartyg omfattar
verksamheten tillverkning av broar, stålmaster,
cisterner etc. Aktiekap. 1 mkr, antalet anställda c:a
400.
Ekensholm, gods i Dunkers socken,
Södermanlands län, 6 km n. ö. om Malmköping; 1,357
har, därav 463 har åker. Tax.-värde 700,000 kr.
Huvudbyggnaden av sten uppf. 1807—12 av frih.
K. Kurck. Nuv. ägare friherrinnan S. Lagerfelt.
Ekenstam, Carl Theodor af, jordbrukare,
nykterhetsfrämjare (1798—1879), son
sjömilitären Nils Adolf Ekenman (1747—
1813), som 1810 adlades med namnet af
Ekenstam. E. blev 1818 löjtnant vid flottans
mekaniska kår, tog avsked som major 1830 och
blev s. å. disponent för Gusums bruk. Han var
en bland nykterhetsrörelsens pionjärer i Sverige
nedlade 1831 sitt stora bränneri vid Gusum och
vände sig i flera skrifter mot gängse
vanföreställningar om att brännvinsbränning skulle
vara ett livsvillkor för lantbruket. Hans broschyr
”Frågor och svar rörande starka dryckers
missbruk” (1842) utdelades på statens bekostnad till
alla folkskolor och församlingar i riket.
Ekenäs, gods i örtomta socken, Östergötlands
län, 2 mil ö. om Linköping; 954 har, därav
490 har åker. Tax.-värde 626,500 kr.
Huvudbyggnaden är av sten i tre våningar med tre
kvadratiska torn. Uppfördes under senare
hälften av 1500-talet och restaurerades 1832.
Tillhörde med ett kortare avbrott ätten Banér från
1500-talet till 1880, då det köptes av
hovmarskalken greve Ph. Klingspor, vars sterbhus
1939 sålde godset till A. Bergengren.
Ekenäs (fi. Ta’mmisaari), stad i Nylands län,
Finland, vid det smala inloppet till Poj oviken
och vid järnvägen Hangö—Karis G—Hy vinge) ;
4,400 inv. (1948), nästan uteslutande
svensktalande. Idylliskt läge med buktande gator och
ålderdomliga hus, inbäddade i, grönskande plan-
Ekenäs i Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
