Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekström, Bernhard - Ekström, Daniel - Ekström, Gösta - Ekström, Martin - Ekström, Märta - Ekström, 1. Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Ekström
424
brukare (f. 1890 30 s). E., som är livligt
verksam inom jordbrukets olika organisationer, är
sedan 1940 ordf. 1 Riksförbundet Landsbygdens
Folk. Sedan 1948 är han led. av F. K.
(bonde-förbundare).
Ekström, Daniel, instrumentmakare (1711
—55). Han upprättade 1735 egen verkstad i
Stockholm och förfärdigade snart matematiska
och astronomiska instrument, som A. Celsius fann
lika goda som de bästa engelska. Efter studier
i London och Paris uppnådde E. en skicklighet,
som väckte uppmärksamhet även utom Sverige.
Som belöning utnämndes E. 1751 till ”direktör
över matematiska instrumentmakerierna i riket”.
Ekström, Per Gustaf (Gösta), ingenjör
(1882—1949), examen 1906 vid tekn. högskolan
i Darmstadt, anställd 1900—02 vid Lomma
cementfabrik, 1907—12 vid Stora Kopparbergs
bergslags ab., verkst. dir. för ab. Etyl från 1913.
E. är (tills, med H. Wallin) pionjär och
uppfinnare av metoden att i teknisk skala framställa
sprit ur sulfitavfallslut.
Ekström, Martin, militär (f. 1887 V12),
erhöll underbefälsutbildning vid Upplands
art.-reg., var 1911—15 anställd vid persiska
gendar-meriet, där han befordrades till kapten, inträdde
i jan. 1918 i finska armén och deltog som chef
för Vasa reg. vid intagandet av Viborg 29/4 s. å.
1919 blev E. chef för en frivillig finsk kår och
deltog med denna i Estlands befrielsekrig, intog
Narva och befordrades till överste i estniska
armén. Sedan han därefter organiserat
gendarme-riet i Litauen, återvände han till Vasa och var
länge chef för skyddskårerna i Österbotten. 1933
—36 var han ledare för det s. k.
nationalsocialistiska blocket i Sverige. Under finska
vinterkriget 1939—40 tjänstgjorde E. åter i finska
armén och var även verksam i svenska
frivilligkåren.
Ekström, Märta Valborg, skådespelerska
(1899—1952). E. kom som adertonåring till
Musikaliska akad :s konservatorium för att utbilda
sig till romanssång-
erska men övergick
1921 till Dramatiska
teaterns elevskola, som
hon lämnade 1923.
Hon erhöll omedelbart
anställning som
skådespelerska vid teatern
och stannade där ett
år, varefter hon 1924
—26 var engagerad
hos Albert Ranft och
1926—27 hos Ernst
Eklund. 1927
återbördades hon till
na-tionalscenen, där hon
sedermera stannade. Sitt egentliga genombrott fick
E. 1927, då hon på Dramatiska teatern spelade
Sonja (H. Grevenius). På ett helt annat plan låg
hennes följ, år utformade Fröken Hoppla i
Tol-lers expressionistiska skådespel ”Hoppla vi lever”.
I Goethes ”Faust” spelade hon med fin och
äkta känsla Margaretha. En stor framgång blev
Per Ekström: Sol och snö, Stockholmsmotiv, 1891.
Göteborgs konstmuseum.
hennes utförande av Lavinia Mannon i O’Neills
”Klaga månde Elektra”. Hennes Andromake
(Ra-cine) blev också en av hennes största
konstnärliga segrar. Förfärande i sin onda viljas
intensitet var hennes Regan i ”Kung Lear”. Bland
hennes Strindbergs-roller må nämnas Damen i
1 :a delen av ”Till Damaskus” och Mumien i
”Spöksonaten”, bägge gestaltade med intensiv
träffsäkerhet. — G. 1) 1930—34 m. regissören
Alf Sjöberg, 2) 1937—47 m. skådespelaren Frank
Sundström.
Ekström. 1) Per E., målare (1844—1935).
Han var född på Öland, studerade vid
Konstakademien 1866—72 och vistades i n. Frankrike
1875—90. Den öländska naturen — hed, hav och
himmel — bestämde hans riktning alltifrån de
tidiga försöken. Ett ”Höstlandskap i
aftonstämning” från Öland köptes 1872 av Karl XV (nu i
Riksdagshuset). I Frankrike fortsatte E. att ute
på landsbygden studera efter eget huvud och
målade enkla, brett hållna naturstudier, där
luftverkan och tonernas känsligt avvägda valörer
voro det huvudsakliga. Efter sin återkomst till
Sverige samlade han sin strävan på att fånga
nordisk sol- och luftverkan över terräng,
vattendrag eller vinterns snö. Outtröttligt har han
målat bohusländsk och stockholmsk natur men mest
scenerier från Öland, där han sista åren bodde.
Ej minst som ”solmålare”, skildrare av nordisk
sol genom disig luft el. över ödsliga vidder
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
