Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldfarliga oljor - Eldfasthet - Eldfast lera - Eldflugor - Eldforsen - Eldgivning - Eldh, Carl (vitterlekare) - Eldh, Carl (skulptör)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Eldfasthet—Eldh
444
gan och förb rinner explosionsartat. Enl. ovan
nämnda k. f. indelas e. i 2 klasser. Till 1 :a
klassen hänföras flytande kolväten, vilka vid
provning enl. Abel-Penskys metod avge
antänd-bar ånga vid 210 el. därunder, ss. vissa slag
av råpetroleum, petroleumeter, gasolja, bensin,
ligroin, bensol, toluol, rå skifferolja, rå träolja
samt vissa lättantändliga lösningar, eter,
kollo-dium, ättiketer, kolsvavla m. fl. 2:a klassen
omfattar övriga oljor, varå k. f. äger
tillämpning, ss. fotogen, xylol och terpentinolj a.
Förordningen äger icke tillämpning på sprit (etanol),
träsprit (metanol), aceton, spritfernissor och
andra sådana eldfarliga vätskor, vilka i mots.
till ovan angivna oljor äro till alla delar
biandbara med vatten, oavsett vid vilken temp.
vätskorna avge antändbar ånga.
Eldfasthet, förmåga hos ett material el. en
konstruktion av teknisk art att motstå höga
temp. utan att förändras. Platina, grafit, asbest,
magnesia, kaolin, kvartsit och andra kiselsyrerika
mineral, eldfast tegel, chamotte m. fl. ämnen
användas i ugnar, deglar, härdar o. s. v. —
Attributet e. i fråga om glas och keramikkärl
innebär ej, att dessa kunna utsättas för öppen
låga.
Eldfast lera, se Lera.
Eldflugor, i tropiska länder nattetid
kringflygande, med stark lysförmåga utrustade
skalbaggar av knäpparnas och m j u kb a
g-g a r n a s familjer. Till den förra hör
släktet Pyrophorus (i Västindien och Sydamerika),
av vars arter de flesta
utsända ljus från en
blås-formigt upphöjd, vaxgul
fläck strax framför
vartdera bakhörnet av
ryggskölden. Mest bekant är
en bland de största
arterna, den 3—4 cm långa
Pyrophorus noctilucus, som
till formen liknar våra
knäppare. Från de
nämnda gula fläckarna utstrålar
den ett så starkt grönt
ljus, att man med lätthet
kan läsa därvid, om djuret
hålles vid radens mitt.
Denna skalbagge, som i Västindien kallas cucujo,
nyttjas på Cuba som prydnad, av männen i st. f.
halsduksnål och av kvinnorna i håret eller på
dräkten.
Andra e. höra till mjukbaggarnas fam. och
äro nära besläktade med svenska lysmaskar.
De utstråla sitt ljus från undersidan av de bortre
bakkroppslederna. Lysande arter av denna fam.
finnas i alla varma och tempererade länder. —
Även Sydeuropa äger arter, som med skäl
kunna kallas e., näml, av släktet Luciola, hos vilket,
olikt den nordeuropeiska lysmasken, båda könen
ha flygförmåga och lysa nästan lika starkt.
Eldforsen, samhälle i Järna sn i Dalarne.
Eldgivning, skottlossning med eldvapen. —
Med gevär (karbin) avges elden i regel
Eldflugan
Pyrophorus noctilucus.
så, att varje man, sedan e. anbefallts, själv
bestämmer tidpunkten för skottens avlossande, med
alltefter förhållandena avpassad eldhastighet. Vid
eldstöt avges eld med högsta möjliga
eldhastighet under ett kort moment. Eldgivningssätt för
kulsprutegevär och kulsprutepistol
äro patronvis eld, punkteld och mej
-ning. Vid patronvis eld avges elden med för
varje skott förnyad riktning och avfyrning
(halv-automatisk eld); vid övriga eldgivningssätt
(helautomatisk eld) avges eldskurar, varvid under
mejning sidriktningen successivt ändras.
Eldgivningssätt vid kulspruta äro p u n k t e 1 d,
mejning, djupeld och yte 1 d. Elden
avges som eldskurar, varvid under mejning
sidriktningen och under djupeld höjdriktningen
successivt ändras. Ytelden utföres som ett
flertal mejningar, mellan vilka höjdriktningen
successivt ändras. — Eldgivningssätt vid
artilleripjäser äro skottvis eld (viss pjäs
avger ett skott, pjäserna skjuta med vissa sek:s
mellanrum turvis från v.), sal veld (alla
laddade pjäser i batteriet avge samtidigt ett
skott) samt snabbeld (varje pjäs avger
hastigast möjligt visst antal skott, vid sjöart.
benämnd allmän eld). — E. med
krigsfartygs art.-pjäser sker med direkt el.
indirekt riktning. E. sker i regel som s a 1 v e 1 d,
varvid i elden deltagande kanoner avfyras på
elektrisk väg av eldledaren el. på dennes order
av riktaren vid varje kanon, el. som allmän
eld, då varje kanon avfyras, när den
omlad-dats och inriktats. I e. ingå inskjutning och
verkningsskjutning. Inskjutningen avser
att med utgångspunkt från det till målet mätta
avståndet och med observation av nedslag
snarast erhålla täckande salva. Verkning
s-skj utningen vidtar därefter med alla
kanoner för nedkämpande av målet.
Eldgivnings-avstånden äro i normala fall för svårt art.
15,000—25,000 m, för medelsvårt 9,000—20,000
m och för lätt 5,000—10,000 m.
Eldh Carl, vitterlekare (omkr. 1700—27).
Skrev tillfällighetsdikter, bl. a. i sonettform.
Omtryck i Hanselli, ”Vitterhetsarbeten”, XV
(1871).
Eldh, Carl Johan, skulptör (f. 1873 10/s),
prof:s titel 1936. Han studerade en kort tid vid
Tekniska skolan i Stockholm och från 1896 i
Paris, utställde från
1899 på salongen och
hos
Konstnärsförbundet hemma nakna
figurer: ”Eva”,
”Moderssorg” (Glyptoteket
i Köpenhamn),
”Linnea” (Stockholms
högskola), ”Oskulden”
m. fl. År 1902 ff.
till-kommo de modernt
realistiskt hållna
figurerna ”Mor”
(Upplands nation i
Uppsala), ”Afton”, ”Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
