Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Elektriska maskiner
486
det synkrona varvtalet är 3,000, resp. 1,500 o. s. v.
— Större asynkronmotorer utföras ”släpringade”,
vilket innebär, att rotorlindningen är ansluten till
3 st. släpringar, som vid igångkörning
småningom kortslutas via ett 3-poligt startmotstånd.
Man vinner härigenom, att startströmmen kan
hållas måttligt hög med bibehållande av gott
startmoment. Mindre asynkronmotorer (vanl. ej
över 10 hk) utföras i regel ”kortslutna”, vilket
betyder, att släpringar saknas; rotor-”lindningen”
utföres härvid som en ”bur” av vid
rotorgavlar-na förbundna kopparstavar. För att minska
strömrusningen vid start brukar man utföra
inkopplingen medelst en Y-D-omkopplare, så att
motorn startas i Y-koppling och först efter
någon sekund erhåller D-koppling. Rotations
riktningen omkastas genom att man skiftar två av
fasledningarna. — Det karakteristiska för
asynkronmotorer är, att magnetiseringsströmmen
(liksom vid transformatorer) levereras av nätet,
vilket innebär, att maskinens effektfaktor (cos v)
är mycket låg vid tomgång och ej ens vid
fulllast brukar stiga över 0,85. I avsikt att hålla
cos v möjligast högt söker man vid
konstruktionen välja luftgapet mellan stator och
ro-tor så litet, som av mekaniska skäl är möjligt.
Om en asynkronmotor drives med översynkront
varvtal i förh. till nätet, fungerar den som
generator. — Asynkronmotorn kan — egendomligt
nog — användas även för drift med i-fasig
ström, ehuru den då ej startar utan särskilda
hjälpanordningar. Förklaringen till dess
rotati-onsförmåga ligger däri, att ett l-fasigt d. v. s.
pulserande fält kan anses sammansatt av två lika
starka roterande fält, som röra sig åt motsatta
håll. Bringar man rotorn upp i viss hastighet åt
endera hållet, kommer det medroterande fältet
— på grund av vissa karakteristiska
egenskaper hos momentkurvan — att utöva ett
dominerande vridmoment. De hjälpmedel, som
användas för starten, bestå numera vanligen av
anordningar för s. k. f a s k 1 y v n i n g, varmed
förstås, att statorlindningen är uppdelad i två längs
ankarets omkrets inbördes förskjutna hälfter,
varvid man ordnar det så, att strömmen i den ena
lindningshalvan blir något fasförskjuten i
förhållande till strömmen i den andra. På detta sätt
alstras ett ”elliptiskt” roterande fält. Som
fasförskju-tande organ begagnas ant. ett ohmskt motstånd el.
en kapacitans. — En variant av den enfasiga
asynkronmotorn är den s. k. s k ä r m p o 1
s-motorn (fshaded pole motor’’), vid vilken
e ringar el. bleck av
koppar användas för
att delvis avskärma
och därigenom
fasförskjuta en del av
statorfältet (fig. 8).
En populär
förklaring av
verkningssättet hos denna
motortyp består i att
man betraktar de
kortslutningsström-
F>g. 8. 2-polig skärmpolsmotor. mar som alstras dels
i kortslutningsringen (a), dels i den del (b) av
rotorlindingen, som icke skärmas av
kortslutningsringen. Dessa strömmar få
tillnärmelsevis samma fas, varför en attraktionskraft
uppstår mellan de båda strömbanorna.
Ro-tationsriktningen blir därför den, som pilen
visar. — Skärmpolsmotorer komma, på grund av
sin mycket låga verkningsgrad och den dåliga
utnyttjningen av materialet, ifråga endast då
motorstyrkan rör sig om mycket små belopp, t. ex.
för hushållsfläktar, kaffekvarnar o. s. v. — Om
man vid en skärmpolsmotor förser sta torn
med en tandning, som motsvarar rotorns stavar,
kommer maskinens varvtal att bestämmas härav,
så att den fungerar som självstartande,
långsamgående synkronmotor. Miniatyrmotorer av denna
konstruktion användas bl. a. i synkronur. —
Även stora synkronmotorer av 3-fastyp kunna
bringas att självstarta, om den på vanligt sätt
magnetiserade rotorn kompletteras med en
kortsluten burlindning. Maskinen startar då asynkront
och ”faller i fas”, så snart eftersläpningen sjunkit
till ett tillräckligt lågt värde (vilket självfallet
fordrar start utan yttre belastning). — Ett
mellanting mellan synkron- och asynkronmotorn
utgör autosynkronmotorn. I princip är
detta en vanlig släpringad asynkronmotor, vid
vilken man inmatar magnetström genom de 3
släpringarna (av vilka två vid synkron gång
hållas kortslutna). — Det nästan konstanta
varvtalet hos asynkronmotorn gör denna mindre
lämpad för vissa tekniska användningar, t. ex. för
drift av hissar och fordon. En viss flexibilitet
erhålles dock vid utföringsformer med
omkopp-lingsbart poltal, varvid två hastigheter kunna
erhållas. En variant med kontinuerligt reglerbart
varvtal (inom intervallet 0,5—1,5 ggr
synkronvarvtalet) representeras av t r e f as k om m
u-t a t o r motorn (ett slags trefas-shuntmotor)
och speciellt av den utföringsform, som kallas
Schrage-motorn (rörande kommutator se nedan).
Bland övriga växelströmsmotorer, som äro
baserade på användning av kommutator, märkas
först och främst enfas seriemotorn, den
för bandrift med växelström allenarådande typen.
Den är utbildad ur likströmsseriemotorn, varom
mera härnedan. Mindre växelströmsmotorer för
variabelt el. eftergivande varvtal utföras ant.
som enfas-seriemotorer, trefas-seriemotorer el.
som repulsionsmotorer (fig. 9, som
visar varianten Thomson-motor). Strömmen
inmatas vid repulsionsmotorer vanl. endast i statorn,
och rotorborstarna äro inställda i en viss vinkel,
y, mot symmetriaxeln samt kortslutna. Vore
vinkeln ip = 90°
skulle
rotorlindningen verka som en
kortslutning på
statorlindningen, under
det att
rotorström-men blir noll för ip
= o°. Däremot
verkar vid snedställning
den del av primär- Fig p Repulsionsmotor, typ
faltet, som motsva- Thomson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
