- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
505-506

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska transformatorer - Elektriska ugnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

505

Elektriska ugnar

506

Fig. s. Scotts
koppling.

med fördel utföras s p
ar-k o p p 1 a d, varvid endast
en lindning anordnas och
uttag på denna göres för
den lägre spänningen. E:s
storlek blir därvid
väsentligt mindre, än om skilda
lindningar hade anordnats,
och verkningsgraden blir
betydligt bättre. För
omformning av trefasström
till tvåfasström, vilket förr

var vanl. vid elektriska smältugnar, använder man
Scotts koppling (fig. 5).

E. användas vid elektrisk
kraftdistribution för upptransformering av den i
kraftstationen alstrade elektriska energien till en
med hänsyn till överföringens omfattning
lämplig spänning och vidare för nedtransformering
vid distributions- och förbrukningsplatserna till
för dessa ändamål lämpliga spänningar.
Reglering av spänningen kan i viss mån ske i
kraftstationen, men då alla överföringsledningar och
transformatorer icke äro proportionsvis lika
belastade, kan en sådan reglering icke bli tillfyllest.
För att möjliggöra reglering av
sekundärspän-ningen hos en e. utrustas denna i regel med två
extra uttag på endera lindningen för spänningar,
som avvika från den normala med -j- och — 5%,
och någon gång med ett flertal uttag. I vanliga
fall sker omkoppling vid spänningslös e., men i
viktigare fall anordnas en s. k.
lindningskopp-lare, vilken stundom är hopbyggd med e. och
med vilken omsättningsförhållandet kan varieras
under drift. — E. utföras dels för utomhus- och
dels för inomhusmontage. De senare årens
utveckling tenderar mot en mera omfattande
användning av utomhustransformatorer. Största
effektbeloppet per enhet har under årens lopp
ökats allt mer och mer. I fig. 6 avbildas en
av de hittills största e. i sitt slag.

För mätningsändamål, särsk. vid höga
spänningar och strömstyrkor, användas
mättransfor-matorer (spännings- och strömtransformatorer).
Spänningstransformatorerna äro

Fig. 6. Trefasig oljetransformator med kombinerad
fläkt- och självkylning, 120/120/40 MVA, 205/139/9,8 kV
(ASEA).

vanliga e. för liten
normaleffekt. Sekundärlindningen,
till vilken mätinstrumenten
anslutas, är i regel utförd
för 110 V (numera ofta även
100 V).
Strömtransformatorerna (fig. 7)
arbeta som kortslutna e.
(kortslutna genom
mätinstrumentens strömspolar),
och sekundärlindningen är
oftast utförd för 5 A.

Elektriska ugnar. På
elektrisk väg upphettade
ugnar bruka efter sättet ör
den elektriska energiens
tillförande och omsättning
till värme indelas i
mot-ståndsugnar, Ij usbågsugnar
Vid motståndsugnar

Fig. 7.
Strömtransformator (ASEA).

och induktionsugnar.
alstras värmet i en

ledande kropp, ett elektriskt motstånd, genom
vilket strömmen ledes. Som motståndsmaterial
användas grafitstavar el. värmefasta legeringar.
Mot-ståndsmaterialet anbringas som lindningar,
veckade band, spiraler el. på annat sätt utomkring
el. inuti ugnsrummet. Dylika ugnar användas
för de mest skiftande ändamål, från små
labo-ratorieugnar till stora värmebehandlingsugnar
för stål. Industriugnar av detta slag arbeta sällan
med temp. avsevärt över i,ooo°.

Av Ij usbågsugnar finnas två principiellt
skilda slag, näml, rena strålningsugnar och ugnar
med kombinerad ljusbågs- och
motståndsupphett-ning. I strålningsugnar omsättes den elektriska
energien till värme i en ljusbåge mellan 2 el.
3 elektroder, och värmet överföres till
ugnsväg-garna och det material, som skall upphettas,
enbart genom strålning. Den enklaste
utföringsfor-men av dylika ugnar är Moissans ugn för
laboratorieändamål, där ugnsrummet bildas av 2
urholkade kalkblock och ljusbågen alstras mellan
2 däri inskjutande elektroder. En strålningsugn
för metallurgiska ändamål konstruerades först av
italienaren Stassano. Denna ugnstyp har
vidare utvecklats av svensken I. R e n n e rf e 11.
Rennerfeltugnen är försedd med två nästan
horisontella och en vertikal elektrod. Strömmen
an-slutes på så sätt, att ljusbågen genom den
vertikala elektrodens inverkan böjes ned mot härden.
På senare år ha även konstruerats strålningsugnar
med helt vertikala elektroder (t. ex. Tysland
Hole). I ugnar, där godset är i styckeform, ss.
karbidugnar och elektriska masugnar, bildas en
mängd små ljusbågar såväl invid de i godset
nedskjutande elektroderna som mellan de olika
godsstyckena. I ugnar för raffinering av smält
metall bildas däremot ljusbågar endast mellan
metallbladet och de tätt över detsamma
nedhängande elektroderna. Av sistn. ugnar finnas en
mängd olika utföringsformer, vilka dock alla
endast i fråga om tekniska detaljer skilja sig från
urtypen, den av fransmannen P. Héroult
konstruerade héroultugnen. Denna ugn har
formen av en stående cylinder och är försedd med
3 vertikala, genom ugnsvalvet nedhängande elek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free