- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
511-512

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska urladdningar - Elektriska ventiler - Elektriska vågor - Elektriska värmeapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

Elektriska ventiler—Elektriska värmeapparater

512

katoden utgående strålarna kallas
katodstrå-1 a r. Placeras i katodstrålens väg en metallplatta,
antikatoden, uppstå röntgenstrålar. Till att börja
med markeras katodstrålens väg av en
rödviolett ljusemission, som emellertid alltmera
bleknar, då trycket ytterligare minskas, för att
slutl. helt försvinna. Katodstrålarna ge sig då
till känna endast genom fluorescensljuset från
glasväggen. Katodstrålarnas natur och
egenskaper ha undersökts av en stor mängd forskare,
framför allt J. J. Thomson och Lenard. De ha
befunnits bestå av en ström elektroner, smådelar
av negativ elektricitet. De frigöras från
katod-ytan, då de positiva jonerna träffa denna.
Genom kanaler i katoden kan den positiva
jonstrålningen isoleras från urladdningsrummet och
införas i ett undersökningsrum, ett förfarande,
som gett anlednnig till namnet ”k a n a 1 s t r
å-1 a r”. Utforskandet av dessa strålar, framför
allt genom Thomson, Wien och Aston, har gett
synnerligen märkliga resultat. Slutl. kunna
nämnas ”a nodstråla r”, upptäckta 1906 av
Gehrcke och Reichenheim; de utgå från anoden,
om denna består av ett salt, som kan bringas
att övergå i ångform.

Elektriska ventiler, anordningar så beskaffade,
att de erbjuda den elektriska strömmen mindre
motstånd i den ena riktningen, arbetsriktningen,
än i den andra, spärriktningen. Bland e. må
nämnas elektrolytventiler och statiska
ventiler, de senare omfattande torrventiler,
elektronventiler och jonventiler. I
elektrolytventiler användes i regel aluminium till den ena
elektroden. När aluminiumplattan tjänstgör som
anod, överdrages den med ett oxidskikt, som
erbjuder stort motstånd mot den elektriska
strömmen. Vid motsatt strömriktning (då
aluminiumplattan tjänstgör som katod) är däremot
motståndet obetydligt, och ventilverkan har alltså er-

nåtts. Torrventilen består av två plattor,
den ena av metall och den andra av en
halvledare, samt mellan dessa ett s. k. spärrskikt,
genom vilket elektroner framsläppas lättare i den
ena riktningen än i den andra. För praktiskt
bruk förekomma huvudsaki. två skilda typer av
torrventiler, näml, kopparoxidulventilen, där
halvledaren utgöres av syrerik kopparoxidul,
och selenventilen med halvledaren bestående av
selen i kristallinisk form.
Elektronventi-1 e n utgöres av ett högevakuerat
urladdnings-rör, vars ena elektrod genom bl. a. upphettning
med elektrisk ström bringas att utsända
elektroner, under det att den andra elektroden saknar
denna förmåga. När växelström tillföres
elektroderna, framflyter ström endast under de
halvperioder, då den förstn. elektroden tjänstgör som katod,
varvid ventilverkan erhålles. Elektronventilen, som
på gr. av stort inre motstånd kan nyttjas
huvudsaki. för mindre effekter, har kommit till stor
användning inom radiotekniken och för röntgen. Ett
urladdningsrör, som innehåller en förtunnad,
jo-niserbar gas, kan även tjänstgöra som e.,
jonventil. Vanl. använder man sig av
kvicksilverånga, som uppstår genom förgasning av i röret
befintligt kvicksilver. Jonventilen erbjuder
väsentligt mindre motstånd än elektronventilen och
kan därför användas för avsevärda effekter.

Elektriska vågor, se Elektriska svängningar.

Elektriska värmeapparater, i vilka elektrisk
energi omsättes i värme, ha fått vidsträckt
användning. Värmeapparaterna förses med ett el.
flera element, bestående av motståndstråd,
upplindad på eldfast och elektriskt oledande material,
ss. glimmer el. chamotte. — Bland mindre
apparater för hushållsbehov må nämnas: k o k p 1 a
t-t o r, som vanl. utföras med helt inbyggda
element och planslipad häll; kastrull med
elementet placerat i kärlets botten el. på dess
sidor ; bakugnar med element icke blott i
bottnen och på sidorna utan även i ugnens tak
(utföras även i stora enheter för industriell
drift); kaminer, utförda som
genomström-ningsapparater, där den kalla luften tillföres
kaminens nedre del och passerar genom el.
utmed denna och uppvärmes, el. som
strålnings-apparater, i vilka ett glödande värmeelement
befinner sig i en reflektor, medelst vilken
värmestrålningen kan dirigeras i önskad riktning.
Bland andra små hushållsapparater märkas
strykjärn, brödrost, doppvärmare
och cigarrtändare. — Mera komplicerade
än dessa apparater äro elektriska spisar och
varmvattenberedare. Elektriska spisar
utföras antingen som direktverkande, då spisen består
av en el. flera kokplattor samt bak- och
stekugn med tillhörande strömbrytare, el. som
värme-ackumulerande. Den sistn. typen, med vilken man
avsåg att tillvarataga den billigare energi, som
elektricitetsverken i regel kunna leverera
nattetid, användes numera endast i ringa omfattning.
Elektriska varmvattenberedare utföras
antingen som genomströmningsapparater, i vilka
vattnet uppvärmes, medan det rinner genom
apparaten, el. oftare som värmeackumulerande, var-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free