Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515 Elektrisk
talltrådslampor tillverkas numera endast i
mycket små enheter (ficklampor o. s. v.) upp till
loo W, medan gasfyllda lampor normalt
utföras för upp till 10,000 W. För lampstorlekar
t. o. m. 200 W användes i regel den ovannämnda
edisonfattningen, för större lampor en större
fattning, benämnd goliatfattning. —- Glödlampor
tillverkas i en mångfald utföringsformer, ss.
päron-, klot- och droppformade, smålampor för
automobillyktor, ficklampor m. m., rörlampor (s.
k. soffittenlampor), projektionslampor för
strålkastare och projektionsapparater, dagsljuslampor
och signallampor. För att nedbringa bländningen
från lampans glödtråd förses lampan ofta med
matterat glas. — Bränntiden för en vanlig
glödlampa beräknas till c:a i,ooo tim. Liksom
ljusstyrkan och ljusutbytet är bränntiden starkt
beroende av den förhandenvarande spänningens
förhållande till den spänning, för vilken lampan
är konstruerad, vilket framgår av följ, tab., i
vilken normala värden på de olika storheterna
betecknats med i oo °/o.
Spänning »/o Ljusstyrka c:a °/o Bränntim. c:a % Ljusutbyte c:a ’/o
85 52 400 68
90 70 250 78
95 . 83 160 89
100 100 100 100
105 118 50 109
110 138 20 118
120 185 6 >37
Båglampornas konstruktion grundar sig
på den elektriska ljusbågens uppkomst, då två
kolstavar efter strömmens slutande något
avlägsnas från varandra. Själva ljusbågen utsänder
emellertid relativt litet ljus; den huvudsakliga
ljusutstrålningen erhålles från de till vitglödgning
upphettade kolspetsarna (vid likströmsdrift från
katoden). Av största betydelse för
båglampornas funktion är ljusbågens reglering.
Kolstavarna förbrännas näml, småningom på gr. av
den höga värmen och måste därför skjutas mot
varandra, i samma mån som de förkortas.
Regleringen kan ske automatiskt med tillhjälp av
elektromagneter, vilka antingen enbart påverkas
av strömmen, s e r i e 1 a m p a n, el. enbart av
spänningen, s h u n 11 a m p a n, el. av både ström
och spänning, differentiallampan.
Genom att impregnera kolen med vissa salter kan
man göra själva ljusbågen mer effektiv än
eljest, och samtidigt kan ljuset färgas gult el. rött
(s. k. ef fekt kol). — Lämplig
Ijusbågsspän-ning är vid likström c:a 50 V, vid
växelström c:a 30 V, varför man vid vanlig
belys-ningsspänning (no—220 V) måste anordna
för-kopplingsmotstånd el. koppla flera lampor i serie.
Båglamporna ha låg effektförbrukning, 0,2—0,5 W
per normalljus, men bli dyrbara i skötsel och
underhåll och ha på gr. härav numera kommit
praktiskt taget helt ur bruk utom för specialändamål
(kinoprojektorer, strålkastare o. s. v.). —
Glim-lamporna ha samma yttre form och utseende
som vanliga glödlampor, men i st. f. glödtråd äro
två elektroder anbragta i den med neongas fyllda
glaskolven. Vid anslutning till likströmsledning
utstrålar den negativa elektroden ett milt
röd
belysning 516
aktigt ljus. Vid växelström bli båda
elektroderna lysande. Glimlamporna utföras endast för
mycket små ljusstyrkor och användas till
nattbelysning i sovrum, signalanordningar o. dyl. —
I kvicksilver- och
natriumlampor-n a alstras ljuset genom urladdning i
kvicksilver-, resp, natriumånga. Dessa lampor kunna
användas endast för växelström och måste
kombineras med en reaktor (vid 220 V) el. en
läck-fältstransformator (vid no—130 V). De tända
ej omedelbart vid inkopplingen, utan
tändnings-förloppet kräver en tid av 3—5 min. Ljusutbytet
hos lamporna är 2,5—4,5 ggr så stort som hos
metalltrådslampor med samma effektförbrukning,
och livslängden är lång, 2,000—3,000 tim. Dessa
förhållanden göra, att lamporna, trots att de
äro relativt dyra, ha god driftekonomi och
därför fått stor användning för vissa ändamål.
Kvicksilverlampan, som normalt utföres för 300
—2,000 Dim, avger ett blåvitt ljus och lämpar
sig för belysning av vägar och fabriksgårdar
samt i större fabrikslokaler, där inga krav på
god urskillning av färg ställas. Genom
blandning av kvicksilverljus och vanligt glödljus,
vilket sker i s. k. blandljuslampor el. i
blandljus-armaturer, erhålles ett ljus, som ganska väl
överensstämmer med dagsljuset. En typ av
kivcksilverlampa är den s. k. kvartslampan
med urladdningsrör av kvarts. Detta material
tål högre temp. än glas och genomsläpper bättre
de ultravioletta strålar, som uppstå vid
urladdning i kvicksilverånga. Kvartslampans ljus, som
innehåller stort överskott på dyl. strålar, har
fått stor användning inom läkekonsten.
Natriumlampans ljus är enfärgat gult och har stor
förmåga att genomtränga rök, dimma och damm.
Den lämpar sig därför särsk. väl för belysning
av vägar med stark körtrafik och ringa
gångtrafik samt av masugnar, gjuterier etc.
Lamporna utföras normalt för 250—1,000 Dim.
—-Ädelgasrören utgöras av evakuerade och
med ädelgas (vanl. neongas) fyllda glasrör med
en diam, av 10—30 mm, i vilka elektriska
urladdningar uppstå, då högspänd växelström
tillföres de i rörens ändar befintliga elektroderna.
Rören bli därvid intensivt lysande, och ljusets
färg kan varieras genom användande av olika
ädelgaser. Rören kunna formas efter behag till
figurer och bokstäver och ha fått stor
användning för reklamändamål (ljusskyltar).
Lysämneslamporna el. lysrören
utgöras av urladdningsrör, innehållande ädelgas
av lågt tryck med tillsats av kvicksilverånga.
Urladdningen åstadkommer en ultraviolett
strålning med våglängden 2,537 Å, vilken omformas
till synlig strålning genom ett
luminescenspre-parat, som i ett tunt skikt anbringas på rörets
insida. Genom användning av olika slags
preparat kunna skilda ljusfärger erhållas, vanligt
dagsljus, vitt el. rosa. De i handeln
förekommande lamporna äro utförda i storlekar 80—200
Dim, och rören ha en diam, av c:a 40 mm och
en längd av 600—1,200 mm. På gr. av att den
yta, från vilken ljuset utstrålar, är relativt stor,
är lysämneslampan praktiskt taget bländfri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
