Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning - Elektrisk dispersion - Elektrisk dubbelbrytning - Elektrisk elementarladdning - Elektrisk endosmos, elektroosmos - Elektrisk energidistribution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Elektrisk dispersion—Elektrisk kraftdistribution
518
Kontorsbelysning med lysämneslampor (ASEA).
kan därför användas utan skyddande armatur.
Ljusutbytet är 3 å 3,5 ggr så stort som hos
metalltrådslampor av samma effekt, och
livslängden är i genomsnitt 2,000 tim.
Driftekonomien är till följd härav god, och lysämneslampan
har därför under senare år kommit till mycket
stor användning, särsk. för installationer i
butiks-, kontors- och fabrikslokaler etc. Den
lämpar sig däremot icke för utomhusbruk.
Lysämneslampan lämpar sig bäst för 220 V
växelström men kan även drivas med 220 V likström,
om polariteten växlas med vissa tidsmellanrum.
För driften erfordras vissa hjälpdon, ss. drossel
för begränsning av strömmen, glimtändare för
tändning och kondensator som skydd mot
radiostörningar. Drosseln försämrar effektfaktorn,
vilken vanl. kommer att uppgå till endast 0,5 å 0,6.
För att ändamålsenligt kunna utnyttja den av
ovannämnda ljuskällor alstrade ljusströmmen
erfordras, att ljuskällorna infattas i
armaturer. Detta gäller i synnerhet glödlamporna,
hos vilka ljustätheten i allm. är så stor, att de
äro bländande, men även för lysämneslampor
anordnas i regel armaturer. I fråga om
glödlampor äro armaturens ljustekniska
huvuduppgifter att förhindra bländning från
ljuskällan och att omforma lampans ljusström.
Bländning förhindras antingen därigenom, att
lampan döljes i armaturen för direkt insyn, t. ex.
vid helindirekt belysning, el. också genom att
lampan omgives av diffust ljusspridande glas.’
Ljusströmmens omformning kan ske med
tillhjälp av reflektorskärmar, olika form och
ge-nomsläppningsgrad för ljuset hos det omgivande
glaset el. med prismatiskt glas, i vilket
ljusstrålarna brytas. Med användande av
prismatiskt glas kan ljusfördelningen ändras icke blott i
vertikal led utan även i horisontell. Armaturer för
lysämneslampor ha till huvudsaklig uppgift dels
att fylla skiftande krav på utseende och
Ijusver-kan, dels ock att inrymma lampans driftdon.
Elektrisk dispersion, se Färgspridning och
Spektrum.
Elektrisk dubbelbrytning är ett fenomen, som
kan inträffa, då en ljusstråle genomgår en
ge
nomskinlig isotrop kropp, som utsättes för
inverkan av ett starkt elektriskt fält (elektrooptisk
kerreffekt).
Elektrisk elementarladdning, det minsta
elek-tricitetskvantum, som kan förekomma i naturen, 1
elektricitetsatom.
Elektrisk endosmös, e 1 e k t r 0 o s m o s, en
rörelse, som en i ett kapillärrör innesluten vätska
utför, då den genomflytes av en elektrisk ström.
Fenomenet upptäcktes av Reuss 1807 och
undersöktes närmare av G. Wiedemann 1852. Enklast
kan det demonstreras på följ. sätt. Ett
U-for-migt böjt rör förses vid böjningen med en
bomullspropp och fylles sedan till hälften med
destillerat vatten. I de båda skänklarna införas
platinatrådar, förbundna med polerna till en
ström-källa. I bomullsproppen med dess många
kapillärer tvingas då vattnet att röra sig mot den
negativa elektroden, och man observerar vid
denna skänkel en höjning av vattennivån samt vid
den andra en motsvarande sänkning. Fenomenet
kan även iakttas vid andra vätskor. De flesta
vätskor röra sig åt samma håll som vattnet.
Undantag finnas dock. Vid kolloidala lösningar samt
vid vätskor med uppslammade partiklar kan man
iaktta en liknande förskjutning hos partiklartla
på gr. av den elektriska strömmen. Här
benämnes fenomenet stundom elektrisk k a t a f
o-r e s. —- Förklaringen till e. har man sökt däri,
att vid gränsytan mellan vätskan och rörväggen
ett s. k. elektriskt dubbelskikt utbildar sig,
varvid det ämne, som har den största
dielektrici-tetskonstanten, erhåller positiv laddning. Då
vatten har mycket hög dielektricitetskonstant,
kommer det att attraheras av den negativa
elektroden. E. är beroende av strömstyrkan, vätskans
ledningsförmåga och kapillärernas dimensioner.
Elektrisk energidistribution. Den elektriska
energiens kanske största företräde framför andra
former av energi ligger i den- lätthet, varmed
den kan överföras även på stora avstånd. I
vattenkraft rika länder, vartill Sverige kan
räknas, alstras i regel den elektriska energien i
vattenkraftverk, mången gång långt avlägsna från
användningsplatsen för energien. Vid kraftverket
uppträns formeras energien, vanl. i form av
50-periodig trefasström, till lämplig
överföringsspän-ning, vid stora avstånd och energimängder ofta
över 100 kV. De s. k. stamlinjerna mellan nedre
Norrland och mellersta Sverige äro sålunda
utförda för 200 kV (se härom Elektrifiering).
Om det gäller att förse ett större område med
energi, utplaceras inom detta ett antal
sekundärstationer, i vilka den primära spänningen
ned-transformeras till ett lägre värde, exempelvis 20
kV, och vilka sedan i sin tur mata
tertiärstatio-ner för ytterligare nedtransformering till
exempelvis 3 el. 6 kV. Större anläggningar
anslutas till tertiärstationens distributionsspänning och
mindre installationer till en med
ortstransforma-torer nedtransformerad spänning. I städerna
användes ännu i vissa fall för distribution inom
de centrala delarna likström, varför
omformar-el. likriktarstationer härvid måste anordnas för
växelströmmens omformning. På senare tid ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
