Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk svetsning - Elektriskt arbete - Elektriskt batteri - Elektrisk teleteknik - Elektriskt fluidum - Elektriskt kraftverk - Elektriskt ljus - Elektriskt ljusbad - Elektriskt motstånd - Elektriskt strykjärn - Elektriskt ställverk el. elektrisk instrumentering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Elektriskt arbete—Elektriskt ställverk
528
Elektrisk svetsning.
ånyo till molekylär form och avger därvid det
värme, som den upptagit vid passerandet av
ljusbågen. Frånvaron av kol i ljusbågen gör
denna metod särsk. lämpad för svetsning av bl. a.
rostfritt stål. — Vid motståndssvetsning
användes vanl. växelström, emedan man därmed
lätt kan erhålla den erforderliga höga
strömstyrkan genom användande av motsvarande låg
spänning (i—3 V). Vid sammansvetsning av två
järndelar läggas dessa stumt emot varandra och
sammanpressas, under det att den elektriska
strömmen framsläppes genom skarvstället. På
gr. av övergångsmotståndet mellan styckena
bildas den för svetsningen erforderliga hettan. En
art av motståndssvetsning kallas
punktsvetsning. Man använder härvid koniska el.
stav-formiga elektroder, vilka med sina spetsar ligga
an mot de järnstycken, som skola sammansvetsas,
och åstadkomma sammanfogning i vissa punkter,
påminnande om nitförband.
Elektriskt arbete, se Elektrisk potential.
Elektriskt batteri är en kombination av ett
antal elektriska kondensatorer el. galvaniska
element.
Elektrisk teleteknik, nyare benämning, motsv.
de äldre termerna radio- och svagströmsteknik;
avser det avsnitt av elektrotekniken, som omfattar
den elektriska energiens användning för
överföring av signaler av olika slag, ljud, bilder o. dyl.
Elektriskt fluidum, hjälpföreställning från de
tidigare åsikterna om elektriciteten som ett ämne.
Elektriskt kraftverk, se Elektrifiering och
Kraftstation.
Elektriskt ljus, se Elektrisk belysning.
Elektriskt ljusbad, se Ljusbehandling.
Elektriskt motstånd. Liksom ett smalt rör,
varigenom en vätska pressas fram, övar
mot
stånd mot vätskan, desto mera, ju längre och
smalare röret är, utövar även en metalltråd
eller annan ledare ett motstånd mot den
elektriska strömmen. Motståndet (R) mätes i o h m
c x i
och beräknas ur följ, formel: R = —, där l =
<7
ledarens längd i m, q = dess genomskärningsarea
i mm2 och c = specifika ledningsmotståndet =
motståndet hos en ledare av 1 m längd och 1
mm2 genomskärningsarea. Värdet på c vid 180
för några rena metaller angives här: silver 0,010,
koppar 0,017, aluminium 0,032, järn 0,1—0,15,
kvicksilver o,958. För orena metaller ligga värdena
högre, och hos vissa legeringar är det särskilt
stort, t. ex. konstantan 0,49, manganin 0,42,
kromnickel 1,2. Vid temperaturhöjning ökas c. vanl.
med omkr. 0,4 °/o per gr. för nästan alla rena
metaller; för konstantan och manganin är
ändringen försvinnande liten, varför dessa metaller
användas till motståndsetalonger och reostater.
För undvikande av sj älvinduktion i sådana
brukar tråden lindas med början i mitten, så att
de båda hälfterna alltid komma att följas åt
och därmed motverka varandra i magnetiskt
hänseende, s. k. b i f i 1 a r lindning. För kol är
temperaturkoefficienten negativ. Motståndet
minskas vid låga temp. och åtm. för vissa
metaller, ss. bly och kvicksilver, försvinner
plötsligt vid några grader från den absoluta
nollpunkten. Metallen säges då bliva supraledande.
En elektrisk ström, som en gång alstrats i en
kortsluten supraledande spole, fortfar att
cirkulera utan någon elektromotorisk kraftverkan. Ett
magnetfält kan inverka på motståndet.
Särsk. tydligt visar sig detta hos vismut, och
man har härpå grundat en utmärkt metod att
bestämma magnetisk fältstyrka. Vidare inverkar
hos vissa ämnen bestrålning av ljus på e.
Metallen selen får ett starkt minskat e., då den
utsättes för ljusstrålning. Härpå grundar sig
konstruktionen av ”selencellen”, på vilken en äldre
metod för bildtelegrafering bygger. Slutl. bör
nämnas, att vid all behandling av en metall, där
hårdheten ökas (hamring, dragning, valsning etc.),
ökas också motståndet. Väsentligt inflytande har
trycket vid de s. k. övergångsmotstånden, då
strömmen går från en kropp till en annan. Ju
hårdare kropparna tryckas tillsamman, desto
mindre blir motståndet, ett förhållande, som
beaktats vid konstruktion av mikrofonen.
Motståndet för växelström i en ledning, som
innehåller kapacitans och induktans blir en
funktion både av dessa storheter och av
växelströmmens frekvens. En stor sj älvinduktion kan utöva
stort motstånd mot en växelström utan att
förbruka någon avsevärd energi, varför ett sådant
s. k. induktivt motstånd (dämprulle, drosselspole)
är särdeles ekonomiskt.
Elektriskt strykjärn, se Elektriska
värmeapparater.
Elektriskt ställverk el. elektrisk
instrumentering, den del av en elektrisk
anläggning, till vilken anläggningens
reglerings-organ och mätanordningar samt apparater för
till- och frånkoppling av ledningar, maskiner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
