Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektronmikroskop - Elektronmultiplikator - Elektronoptik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Elektronmultiplikator—Elektronoptik
551
kylarluftpumpen,
vilken på ett par minuter
etablerar högvakuum i
mikroskopet. På grund härav
behövas ej de slussanordningar,
som finnas på en del
konstruktioner, för att vakuum
ej skall förloras vid byte av
objekt och fotografiska
plåtar. Den fluorescerande
skärmen kan bekvämt betraktas
av undersökaren, och på
densamma kan bilden inställas
till maximal skärpa medelst
ett hjälpmikroskop. Kameran
kan beskickas med 8 plåtar,
vilka i tur och ordning kunna
flyttas upp i strålgången och
exponeras utan att vakuum
brytes.
Liksom i andra
konstruktioner kan man i det svenska
e. ta stereoskopiska
bilder genom att mellan
två exponeringar av samma
synfält med en särskild
anordning vrida objektet kring
en i dettas plan belägen
axel, som är vinkelrät mot
strålgången. Tack vare e:s
stora djupskärpa kunna på
detta sätt mycket vackra stereoskopiska bilder
erhållas.
Då man måste ha ytterst tunna objekt för
undersökning i de nu beskrivna e., har man
försökt konstruktioner, som avbilda ytan på ett
föremål. I reflexionsmikroskopen
kastas ett elektronstrålknippe mot föremålets yta
och reflekteras mot objektivlinsen. För att icke
elektronerna skola bli för mycket uppbromsade,
måste infallsvinkeln vara stor, vilket emellertid
medför, att en felaktig bild erhålles. Om en
yta själv emitterar elektroner, kan den avbildas
i ett e., vilket är fallet i de s. k.
emissions-mikroskopen. Det vanligaste sättet att
avbilda en yta elektronoptiskt är dock numera att
av densamma göra ett avtryck, som kan
undersökas i ett genomlysningsmikroskop.
Genomlys-ningsmikroskopen kunna också med smärre
ändringar användas för upptagning av
elektron-diffraktionsbilder.
E. ha nu utvecklats till relativt enkla
instrument, och ett stort antal sådana äro i bruk för
olika ändamål. Deras användningsområden äro
vidsträckta, och konstruktionen av e. har inom
vissa forskningsområden betytt ett av de största
framstegen under senare tid.
Elektronmultiplikator, se Elektronrör.
Elektronoptik. Då elektronböjningsförsöken
i överensstämmelse med en hypotes av L. de
Broglie givit vid handen, att rörelsen hos
elektroner kan uppfattas som ett vågrörelsefenomen,
var det möjligt att för elektronstrålar uppbygga
en optik, e., fullt analog med den vanliga
optiken för ljusstrålar. Man kan indela e. i en
Fig. 3. Elektronmikroskop. A elektronkanon, B kondensorlins, C objektivlins,
D projektionslins, E kammare med observationsskärm och fotografiska plåtar,
F objektkammare med slussanordning, G och H elektrisk utrustning, L och M
vakuumpump och evakueringsrör.
Fig. 1. Modell med strålgång av
en elektrostatisk elektronlins.
geometrisk och en fysikalisk e. Inom den
geometriska e. har elektronstrålarnas brytning
vid passerande genom elektriska och magnetiska
fält fått stor betydelse. Infaller en elektronstråle
snett mot en yta, i vilken potentialen språngvis
förändras, sker en brytning av strålen mot
normalen, om potentialen är lägst på infallssidan.
Gränsytan kommer sålunda att förhålla sig
analogt med dem, som skilja medier med olika
brytningsindex inom den vanliga optiken. Om ett
elektriskt kraftfält tänkes uppdelat i skikt med
samma potential, ekvipotentialskikt, kan
elektronernas väg bestämmas genom att hänsyn tas till
brytningen vid gränsytorna mellan de olika
potentialskikten.
Göras dessa
krökta i analogi med [-begränsnings-ytorna-]
{+begränsnings-
ytorna+} i en
vanlig optisk lins,
erhålles en e 1 e
k-t r o n o p t i s k
lins (fig. 1).
De e 1 e k t r
o-statiska linser, som fått
praktisk
användning i bl. a. [-elektronmikroskopen,-]
{+elektron-
mikrosko-
pen,+} bestå av tre
ringformiga
plattor, av vilka den
mellersta har en
Fig. 2. Elektrostatisk elektronlins
med strålgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
