Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektronrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Elektronrör
560
Fig. 6. Schema för tetrod.
galler, det s. k.
skärmgallret,
anordnats mellan
styrgal-ler och anod (jfr
fig. 6). Om detta
galler hålles vid
konstant spänning,
skärmas anoden
kraftigt från gallret,
vilket betyder, att
såväl
förstärknings-faktorn som inre
motståndet ökas i
väsentlig grad.
Samtidigt reduceras den
vid
högfrekvensför-stärkning skadliga
kapacitansen mellan styrgaller och anod. Högt
inre rörmotstånd är en grundförutsättning för god
högfrekvens förstärkning, varför denna rörtyp på
sin tid hade stor användning vid radiomottagare.
Den har emellertid här i det närmaste utträngts
av högfrekvenspentoderna. Tetrodprincipen
kommer dock alltjämt till användning vid de s. k.
beamrören, särsk. för sändningsändamål. Ett
beamrör kännetecknas bl. a. av att
skärmgaller-spiralen är utförd med samma delning som
styr-gallerspiralen och på sådant sätt, att dess trådar
ligga skuggade av styrgallret; man vinner
härigenom, att det ej träffas av alltför många
elektroner, varför styrgallerströmmen blir låg.
Samtidigt är anoden utförd med särskilda
skärmplåtar, som ha till uppgift att oskadliggöra sådana
elektroner, som lösgöras från anodytan genom
sekundäremissionen och som skulle störa
funk
tionen hos skärmgallret, om de fångades upp av
detta. Man har förr även använt ett annat slag
av tetroder, vid vilka det extra gallret var
anordnat innanför styrgallret; dylika rör ge
användbar branthet även vid mycket låg
anodspänning (t. ex. 20 volt), men ha opraktiskt låg
förstärkningsfaktor. — Vid pentoder (fig.
7) användas sammanlagt 3 galler, varvid det
innersta tjänstgör som styrgaller, det mellersta
som skärmgaller och det yttersta som
bromsgaller. Bromsgallrets väsentliga uppgift är
att bromsa de från anoden vid hög
anodspän-ning utgående sekundärelektronerna och få dem
Fig. 7. Schema för pcntod.
Bromsgallret här anslutet
direkt till katoden.
att återvända till
anoden. Detta
uppnås därigenom, att
bromsgallret hålles
vid mycket låg
spänning; det
för-bindes i regel med
katoden inuti röret,
så att man kan
in-bespara ett särskilt
sockeluttag för
detsamma. Vid
tetroder och
pentoder håller man
vanl.
skärmgaller-spänningen strax
under anodspän-
Fig. 8. Kurvskara utvisande sambandet mellan
anod-spänning och anodström för en pentod, ävensom
sambandet med den vanliga rörkarakteristiken. P är en
be-lastningspunkt, Vb totalt tillgänglig anodspänning.
Lutningen hos den sneda belastningslinjen representerar
resistansen hos anodens belastningsmotstånd.
ningen. Rörkarakteristiken har principiellt samma
karaktär som vid trioder, dock med de
skillnader, som betingas av den ökade skärmningen,
d. v. s. av det minskade genomgreppet. Sålunda
varierar anodströmmen ytterst litet med
anod-spänningen, förutsatt att skärmgallerspänningen
hålles konstant. Detta förhållande tar sig tydligt
uttryck vid omformning av karakteristiken till
ett anodspännings - anodströmsdiagram (fig. 8).
Pentoder ha fått stor användning dels som
hög-frekvensrör, dels (dock med andra rördata) som
slutrör vid lågfrekvensförstärkare. — H e x
0-d e r äro e. med katod, 4 galler och anod. Det
första och tredje gallret tjänstgöra som
styrgaller, de övriga som skärmgaller. Man
använder hexoder som blandarrör i
superhetero-dyner, varvid signalspänningen kommer in på
första gallret, samtidigt som den i ett annat
motta-garrör alstrade oscillatorspänningen tillföres
gallret nr 3. Anodströmmen kommer härvid att
påverkas av bägge oscillationerna. — Vid h e p t
o-d e r insättes ytterligare ett galler (ett
bromsgaller) närmast innanför anoden. Dylika rör
användas som blandarrör. Vissa nya heptodtyper
användas för att ge stor förstärkning, såväl vid
hög- som lågfrekvens och vid låg anodspänning,
varvid gallret nr 1 samlar elektronerna i knippen,
medan gallret nr 2 tjänstgör som
rymdladdnings-galler, nr 3 som styrgaller, nr 4 som skärmgaller
och nr 5 som bromsgaller. — En o k t o d
innehåller sex galler och användes enbart som
blandarrör, varvid den samtidigt fungerar som
oscillator. Härvid bildar katoden och de två närmaste
gallren ett triodsystem, som alstrar
oscillatorspänningen. Gallren nr 3 och 5 äro skärmgaller,
nr 4 styrgaller för signalspänningen och nr 6
ett bromsgaller. — Kombinationsrör
kallas sådana e., vid vilka två system äro
sammanbyggda i en gemensam rörkolv; att
kombinera mer än två system har visat sig opraktiskt.
Vanliga kombinationer äro duodiod-trioder,
duo-diod-pentoder samt triod-pentoder, varvid de två
systemen i regel anbringas i rad omkring en
gemensam, indirekt upphettad katod. Triod-hexoder
och triod-heptoder användas i st. f. oktoder,
dub-beltrioder och dubbelpentoder som
mottaktkoppla-de slutrör. — Som kombinationsrör kan man även
betrakta den på många radiomottagare begagnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
