Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabet I (engelsk drottning, 1533—1603) - Elisabet (engelsk drottning, f. 1900) - Elisabet II (engelsk drottning, f. 1926) - Elisabet (fransk drottning, 1554—92) - Elisabet Charlotte (hertiginna av Orléans, 1652—1722) - Elisabet (fransk drottning, 1764—94) - Elisabet (av Holstein) - Elisabet (kurfurstinna av Pfalz, 1596—1662) - Elisabet (av Pfalz, abbedissa av Herford, 1618—80)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Elisabet
592
förhållanden, under vilka hon växte upp och
som utvecklade hennes förställningskonst. Hon
var behagsjuk och nyckfull, ibland häftigt
uppbrusande; hennes dräktprål är mycket omtalat,
och intet smicker var henne för starkt. Med
alla sina fel var hon ett barn av sin i mycket
storvulna tid, och hon har stor andel i
Englands nydaning och utveckling till en rik och
mäktig nationalstat. — ”The letters of Queen
E.” ha utgivits av G. B. Harrison (1935).
Litt.: M. Creighton, ”Queen Elizabeth” (1896) ;
E. Mareks, ”Königin Elisabeth von England”
(2:a uppl. 1926); L. Strachey, ”E. and Essex”
(1928; sv. övers. 1929); J. E. Neale, ”Queen
E” (1934; sv. övers, s. å.); M. Waldman, ”E.
and Leicester” (2 :a uppl. 1945; sv. övers. 1946);
S. Wikberg, ”Elisabeth Tudor” (1949).
4) Elisabet, drottning (f. 1900), som ogift
Lady E. Bowes-Lyon, dotter till Sir Claude
George Bowes-Lyon, Earl av Strathmore and
Kinghorne, 1923 g. m. dåv. hertig Albert av
York, sedermera konung Georg VI, 11/i2 1936
drottning, krönt 12/s 1937, änkedrottning 6/2 1952.
5) Elisabet II,
drottning (f. 1926),
dotter till Georg VI
och drottning Elisabet.
E. var från 1943 led.
av regentskapsrådet.
1947 g. m. Philip
Mountbatten, hertig av
Edinburgh, f. d. prins
av Grekland. Hon har
med honom sonen
Charles (f. 1948) och
dottern Anne (f. 1950).
Hon besteg tronen
vid sin faders
från-fälle % 1952.
Frankrike. 1) Elisabet, drottning (1554—
92). Hon var dotter till kejsar Maximilian II
av Österrike och äktade 1570 Karl IX av
Frankrike. Svärmodern, Katarina av Medici,
gynnade Karls illegitima förbindelser för att
beröva E. möjlighet till politiskt inflytande.
Änka 1574; återvände 1575 till Österrike.
2) Elisabet Charlotte, hertiginna av
Orléans (1652—1722); var dotter till kurfursten
Karl Ludvig av Pfalz och äktade 1671 Filip
av Orléans, Ludvig XIV :s bror. ”Liselotte”, som
E. vanl. kallades el.
”Madame”, som
hennes franska titel löd,
utgjorde en
okonventionell företeelse vid
Ludvigs hov. Medan
hennes sprättige och
karaktärslöse gemål
fördjupade sig i
toalettbestyr och
hasardspel, var hon en robust
friluftsmänniska.
Borgerligt sund och
urtysk till sitt väsen,
bevarade hon i den
främ
mande omgivningen sin okonstlade religiositet,
skarpsynta humor och grovkorniga frispråkighet
samt lättade dagligen sitt hjärta inför fränder
och vänner Europa runt i de ryktbara brev, som
blevo hennes tröst och varav nära 4,000 bevarats.
Med sin personliga, karakteristiska stil äro de av
stort historiskt värde. En kritisk förteckning över
dem (med bibliogr.) utgavs 1908 av H. F.
Hel-molt; sv. urval med inl. av Walborg Hedberg
(1916). Jfr vidare M. Strich; ”Liselotte und
Lud-wig XIV.” (1912; med bibliogr.) G. Aretz,
”Liselotte av Pfalz” (1928).
3) Elisabet Philippine Marie Hélène,
prinsessa, vanl. kallad ”Madame E.” (1764—94),
syster till Ludvig XVI. Hon bebodde slottet
Montreuil och blev känd för sina
människovänliga intressen. Varmt fäst vid brodern
Ludvig, skyndade hon vid revolutionen 1789 till hans
sida, deltog i flykten till Varennes 1791 och satt
sedan fängslad. Hon ställdes inför
revolutions-tribunalet 9 maj 1794, dömdes till döden och
avrättades följ. dag.
Holstein. Elisabet (omkr. 1361), dotter
till greve Gerhard den store av
Holstein-Rends-burg, blev 1361 av de svenska stormännen
utsedd till gemål åt Håkan Magnusson, sedan hans
tidigare förlovning med Valdemar Atterdags
dotter Margareta av dem brutits efter Valdemars
angrepp på Gotland s. å. På överresan till
Sverige drevs emellertid hennes skepp in på
danska kusten, och hon hölls i fångenskap en
tid av Valdemar; hennes giftermål med Håkan
kom ej till stånd på gr. av ändrade politiska
förhållanden. Hon skall sedermera ha ingått i
ett tyskt kloster.
Pfalz. 1) Elisabet, kurfurstinna av Pfalz
och drottning av Böhmen (1596—1662), dotter
till Jakob I av England. Hon blev 1613 g. m.
Fredrik V av Pfalz,
som 1619 lät välja sig
till konung i Böhmen.
Efter slaget på Vita
berget 1620, som
berövade Fredrik hans nya
tron, och sedan
spanska trupper besatt
Pfalz, följde hon sin
gemål i landsflykt. E.,
som blev änka 1632,
sökte sedan återvinna
Pfalz åt sin ädste son,
Karl Ludvig, vilket
också lyckades genom
westfaliska freden
1648. 1661 återvände hon till England. Genom sin
dotter Sofia är E. stammoder till Englands nu
regerande kungahus.
2) Elisabet, den föreg:s dotter, abbedissa
av Herford (1618—80). Hon vistades efter 1627
hos sin mor i Holland och blev där ivrig
lärjunge till filosofen Cartesius. Hon valdes 1667
till abbedissa i Herford. Hon understödde 1670
labadisternas sekt och trädde 1674 i förbindelse
med de engelska kväkarnas ledare Fox och
Penn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
