Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellsworth, Lincoln - Ellös - Elman, Misja - Elmblad, 1. Per Magnus - Elmblad, 2. Johannes - Elmblad, Sigrid - Elmendorff, Karl - Elmendorf Field - Elmgren, 1. Bengt - Elmgren, 2. John - Elmina - Elmira - Elmquist, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Ellos—Elmquist
606
Sea” (1926), ”My flight across Antarctica”
(1936) och ”Beyond horizons” (1938).
Ellös, municipalsamhälle i Morlanda sn i
Bohuslän, vid Ellösf jorden på v. Orust; o,6« km2,
379 inv. (1951). Ostronodling, igångsatt 1937,
torskmjölsfabrik och fiskkonservfabrik.
Elman, M i s j a, rysk violinist (f. 1891),
elev av L. v. Auer. E., som är en glänsande
virtuos, har sedan 1904 företagit konsertresor
särsk. i Amerika och Australien men har även
vid flera tillfällen besökt Sverige.
Elmblad. 1) P e r Magnus E., skolman och
präst (1806—87). Han blev fil. mag. i Lund
1835 och prästvigdes s. å. samt blev 1840 lärare
vid Hillska skolan på Barnängen. 1845—80 var
han lektor i teologi och filosofi vid Stockholms
gymnasium. E. gjorde sig tidigt bemärkt som
en kraftfull väckelsepredikant med starka
filantropiska intressen. 1 den Wieselgrenska
nykterhetsrörelsen tog han verksam del och framträdde
genom sin 1847—56 utgivna tidning
Fridsbudbäraren som banbrytare för en organiserad ”inre
mission”. Sedan han i början av 1850-talet
under C. O. Rosenius’ inflytande närmat sig
dennes ”nyevangelism”, blev E. under ett kvarts
sekel framåt en av det s. k. Engelska kapellets
(Betlehemskyrkans) ord. predikanter och en av
förgrundsfigurerna inom den under hans
medverkan 1856 grundade Evangeliska
fosterlandsstiftelsen.
2) Johannes Wilhelm Samuel E., den
föreg:s son, sångare, regissör (1853—1910).
Efter studier vid Konservatoriet i Stockholm 1870
—71 och hos J. Günther 1871—73 reste E.
utrikes, där han bl. a. åtnjöt madame
Viardot-Garcias handledning. Han sjöng först på scener
i Tyskland och Holland samt Australien; efter
1879 anställd vid tyska scener; även sjöng han
på 1890-talet ofta vid festspelen i Bayreuth.
1897—1902 var han förste regissör och sångare
vid Kungl. teatern i Stockholm, därefter intill
1906 regissör vid scener i New York,
Amsterdam och Wiesbaden. Under sina sista år var
han lärare vid det nygrundade konservatoriet i
Malmö. Hans präktiga, välskolade basröst
gjorde honom till en högt skattad kraft för
Wagner-dramer.
Ers hustru, Sigrid Agneta Sofia E., f.
Pettersson (1860—1926), gift 1888, var verksam
som översättarinna (Wagner, Ibsen), skrev
dikter, berättelser (under märket T o i v o), en
utmärkt bok om Jenny Lind (1920) m. m.
Elmendorff [-dårf], Karl, tysk dirigent (f.
1891). Han verkade i yngre år huvudsaki. som
kapellmästare i Düsseldorf, München, Wiesbaden
och Mannheim. Från 1927 har han regelbundet
dirigerat i Bayreuth och är sedan 1938 1 :e
kapellmästare vid statsoperan i Berlin.
Elmendorf Field, flygfält i Alaska, U.S.A.,
nära staden Anchorage.
Elmgren. 1) Bengt Folke E., pedagog,
politiker (f. 1901 21/3), student- och
folkskollärarexamen 1920—21, överlärare sedan 1937 i
Norrköping, socialdemokratisk kommunalman där,
tillhör F. K. sedan 1941, led. av Statens utrym-
ningskommission 1940—44, dess v. ordf. 1942—
44, ordf, i 1941 års befolkningsutrednings
delegation för den halvöppna barnavården 1943—44,
sedan s. å. föredragande i Socialstyrelsen för
ärenden rörande halvöppen barnavård samt
inspektör för de statsunderstödda
folkskolese-minarierna.
2) John Kristian Gustaf E., den föreg:s
bror, psykolog (f. 1904 24/i), blev efter studier i
Paris 1925—27 doc. 1934 och prof. 1939 i
psykologi och pedagogik vid Göteborgs högsk. E.
har gjort beaktansvärda insatser på
minnesforsk-ningèns område. Huvudarbeten: ”Minnets
funktion, struktur och utveckling” (gradualavh. 1934),
”Minnet, dess psykologi och hygien” (1935) och
”Gestalt psychology” (1938).
Elmina [elmfna], hamnstad på Guldkusten,
Västafrika, 20 km v. om staden Cape Coast;
omkr. 5,000 inv. E. grundades av portugiserna
1481. Brittiskt 1872.
Elmira [elmåi’ra], stad i staten New York,
U.S.A., s. ö. om Buffalo; 50,000 inv. Betydande
och mångsidig industri. I E. är Mark Twain
begravd.
Ryktbar blev staden genom det 1876 där av
staten New York anlagda Elmira
Reforma t o r y, en straff- eller
tvångsuppfostrings-anstalt för ej förut dömda brottslingar i åldern
16—30 år. Anstalten har plats för 1,700 fångar
men inrymmer i medeltal blott 1,300. Vid
fångbehandlingen lägges alltigenom vikten vid
uppfostran genom skolundervisning och
handledning i yrken, även jordbruksarbeten. Gymnastik
och kroppsövningar intaga en framträdande plats.
Fångarna indelas i tre grader; uppflyttningar
— och ev. påskyndad frigivning — bero på
framsteg i arbete, kunskaper och uppförande.
Synnerligen oförbätterliga fångar kunna av
styrelsen hänvisas till vanliga fängelser. Föredrag,
musikaliska aftonunderhållningar o. s. v.
anordnas. Efter inrättandet av denna anstalt ha
flerstädes i Amerika upprättats liknande ”State
Re-formatories”. Elmirasystemets upphovsman var
Z. R. Brockway (1827—1920).
Elmquist, Gustaf Henning, ämbetsman
(1871—1933). Han blev fil. kand, i Uppsala
1891, fil. lic. 1895 samt fil. dr i Lund 1900.
Han blev 1896 tjänsteman i Kommerskollegium
och 1898 ledare av den officiella
arbetsstati-stiken samt 1902 förste aktuarie (1908 byråchef)
och chef för kollegiets
avd. för arbetsstatistik.
1912 blev han chef
(1914 generaldirektör)
för den nyinrättade
Socialstyrelsen och
1919 förordnad till
ordf, i det då
upprättade Arbetsrådet, var
statsråd och chef för
Socialdepartementet’ i
ministärerna De Geer
och von Sydow 1920—
1921, utnämndes i dec.
1921 till envoyé i Hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
