Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elmquist, Henning - Elmquist, Hugo - Elmseld, Sankt Elmseld el. Eliaseld - Elmsta - Eloah - El-Obeïd - Elodea - Elofson, Anders - Elofsson, Sven - Eloge - Elohim - Elohisten - Elongation - Eloquentia - Elovson, Harald - Eloxalförfarandet, eloxering - El Paso - Elphinstone, Mountstuart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Elmquist—Elphinstone
608
singfors samt blev 1925 landshövding i Örebro
län. Från 1928 var han överståthållare i
Stockholm. På gr. av sin utomordentliga arbetskraft
och organisationsförmåga togs E. i anspråk för
en mängd utrednings- och administrativa
uppgifter. Som minister i Finland inlade E. stora
förtjänster. Mest känd torde han dock ha blivit
genom sin framgångsrika verksamhet som
förlikningsman och skiljedomare i större
arbets-konflikter.
Elmquist, Karl Hugo Magnus, skulptör
(1862—1930). Han började som
ornamentsbild-huggare, studerade i Stockholm vid Tekniska
skolan och Konstakademien, vistades som
stipendiat i Paris och i Italien. Bland hans arbeten
äro statyerna ”Ålderdomen”, ”Drömmen”,
”Fridlös”, gruppen ”Religionen” och barnbilden
”Gryning” (Nationalmuseum). E. uppfann en ny
konstgjutningsmetod, som gav möjlighet att
återgiva de mest individuella drag i modellen.
Elmseld, Sankt Elmseld el.
Elias-e 1 d, det kvastformiga ljusfenomen, som vid
ovanligare spänningsskillnad mellan luften och
uppskjutande föremål uppstår vid den elektriska
utjämningen. E. är vanligast i berglandskap
och på högslätter, särsk. vid yrsnö, och har
iakttagits på torn, åskledare, Egyptens
pyramider, fartygsmaster, uppsträckta händer o. s. v.
E. åtföljes av ett svagt väsande till starkare
sprakande ljud. På sjön betraktas e. under storm
som förebud till dennas upphörande.
Elmsta, villasamhälle i Väddö sn, Uppland.
Elöah, hebr. ord för Gud. Det är trol. avlett av
e 1, det ursprungliga semitiska ordet för samma
begrepp. I allm. brukas pluralformen, e 1 o h I m,
med betydelse av singularis. Ordet begagnas f. ö.
även om hedniska gudomligheter.
El-Obeid, huvudstad i prov. Kordofan,
Eng-elsk-egyptiska Sudan; omkr. 72,000 inv.
Betydande handelscentrum. Viktig vägknut.
Ändpunkt för järnväg över Kosti och Sennar till
Kartum. Under 2:a världskriget byggdes en
bilväg från Douala i franska Kamerun till E.
Elödea, se Vattenpest.
Elofson, Anders, agronom (f. 1873 25/«).
Utbildad vid Alnarp, var E. 1899—1901 assistent
vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, 1901—12
föreståndare för dess filial vid Ultuna, från 1912
t. f. och 1918—24 ord. statskonsulent i fröodling;
hedersdr vid univ. i Leipzig 1930. Från 1917
tjänstgjorde han som
sekr. i och 1924—39
som föreståndare för
Svenska betes- och
yallföreningen, vilken
tillkommit på hans
initiativ. E. har varit
ledare för en betydande
försöksverksamhet
rörande vallanläggning
och betesmarkernas
förbättring och har på
detta område bedrivit
en betydande
upplysningsverksamhet samt
utg. talrika skrifter. Han var en av
initiativtagarna till Sveriges fröodlarförbund och Nordiska
jordbruksforskares förening, i vars svenska avd.
han var ordf, till 1949.
Elofsson, Sven, se Sven Elofsson.
Eloge [elå’Jl (fr. éloge), lovord, beröm;
äreminne.
Elohim, se Eloah.
Elohi’sten, en av källskrifterna till
Pentateu-ken (se d. o.).
Elokve’ns (fr. éloquence), vältalighet.
Elongatiön, den vinkel, med vilken en
stjärna, för en iakttagaje utanför dess bana, vid
något tillfälle synes avlägsnad från centralkroppen.
Eloque’ntia, lat., vältalighet. — E. c o r p
o-r i s, ”kroppens vältalighet”, skämtuttryck för
ståtlig gestalt, väldig kroppshydda. — E1
o-q u e n t i æ lector, lektor i (lat.) vältalighet,
enl. skolordningen 1820 titel på lektorn i latin.
Elovson, John Harald, litteraturhistoriker,
skolman (f. 1897 Vs), fil. dr 1930, doc. i
kulturhistorisk litteraturforskning 1931 vid Lunds univ.,
e. o. lektor i modersmålet och historia med
sam-hällslära vid Eslövs högre samskola 1931—34,
lektor i samma ämnen vid högre allm. lärov. i
Eslöv 1939—47, vid folkskoleseminariet i Lund
sedan 1947. Som litteraturhistoriker har E. dels
behandlat skilda komparativa ämnen (”Raynal
och Sverige”, i ”Samlaren”, 1928, ”Amerika i
svensk litteratur 1750—1820”, 1930), dels lämnat
bidrag till studiet av olika svenska förf., bl. a.
Bengt Lidner, vars samlade skrifter han utger
i ny uppl. (i ”Svenska författare, utg. av Sv.
vitterhetssamfundet”, 14), och V. v. Heidenstam.
E. har också sysslat med metriska och stilistiska
frågor.
Eloxälförfarandet, e 1 o x e r i n g, metod för
elektrolytisk oxidering av en aluminiumyta till
aluminiumoxid med oxalsyra, svavelsyra el.
kromsyra som elektrolyt. Oxidskiktet flagrar ej av,
är väder- och vattenbeständigt samt mycket
motståndskraftigt mot förslitning.
El Paso [äl pä’så], stad i Texas, U.S.A., i
statens västligaste hörn (1,130 m ö. h.) vid Rio
Grande del Norte och mexikanska gränsen;
130,000 inv., varav c:a hälften mexikaner. E.
är slutstation i s. för flera amerikanska
järnvägslinjer och utgångspunkt för mexikanska
centraljärnvägen. Livsmedels- och bergverksindustri
(smältugnar för mexikanska malmer).
Petroleumraffinaderier. Flygstation.
Elphinstone [e’lfinstan], Mountstuart,
anglo-indisk statsman och historieskrivare (1779
—1859). Han anställdes 1796 i Ostindiska
kompaniets tjänst och tjänstgjorde från 1801 på
olika diplomatiska poster. Han sändes l3o8 som
ambassadör till Afghanistan. Han skildrade
förhållandena där i sitt ryktbara verk ”Account of
the kingdom of Cabul” (1815; 3:e uppl. 1842).
1819—27 var E. guvernör över presidentskapet
Bombay och lämnade sedan Indien. E:s ”History
of India” (2 bd, 1841; 7:e uppl. 1889) anses
klassisk. Biogr. av E. Colebrooke (2 bd, 1884)
och J. S. Cotton (1892; i serien ”Rulers of
India”).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
