Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elritsa - Elsass - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Elritsa—Elsass
610
Elritsa, Pho’xinus
pho’x-inus, tillhör fam. k a r p f i
s-k a r (Cyprinidae) bland
biåsmunnarna. Kroppen är
täml. trind och täckt med
mycket små fjäll. Färgen är
rätt växlande, ryggen är
brun till olivgrön med svarta
fläckar, sidorna och buken
silvervita, ofta med
mässings-glans. Under lektiden
uppträda hos hanarna röda fläckar
på buken. Längden
överstiger ej io cm. E. förekommer
allmänt i större delen av
Sverige, både i smärre
vattendrag och utmed kusterna, där
vattnet ej är alltför salt. E.
är en livlig fisk, som strövar
omkring på grunt vatten i
små stim. Den nyttjas
huvudsaki. som agn; på sina håll
utomlands uppskattas den
som delikatess. I skilda
delar av landet bär den olika
namn, ss. ä 1 i n g och
k v i d d.
E’lsass (fr. Alsace),
landskap i n. ö. Frankrike, vid
Rhen och tyska gränsen;
motsvarar dep. Bas-Rhin,
Haut-Rhin och B el for t; 8,902 km2,
1,232,000 inv. (1946). E.
sträcker sig från Rhen och
övre Rhenslätten upp i
Vo-geserna och Hardt. E. ligger
i Vogesernas regnskugga och
har ett torrt, varmt klimat.
Största biflod till Rhen är
Ill. Rhen och Ill följas av
sumpiga ängsmarker; på
torrare grusmark växa stora
skogar. Slätten täckes f. ö.
av fruktbar lössjord och
lämnar rika skördar av de
vanliga sädesslagen. Framför
Vogeserna sträcker sig en
rad lägre höjder; här produceras utmärkta vita
viner. I Vogeserna drivas boskapsskötsel och
skogsbruk. Bergsbruket lämnar kalisalter (n. om
Mulhouse). Textilindustrien (bomull, ylle) har
stor omfattning, särskilt i Mulhouse. Inv. tala
övervägande franska i städerna men på
landsbygden tyska.
Historia. E. har på grund av sitt läge
mellan starka välden ofta varit omstritt. Dess
keltiska invånare underkuvades av Caesar (58—50
Elritsa.
NF VI — 20
f. Kr.), varefter romarna anlade en mängd
militärstationer och kolonier. Under folkvandringen
blevo alemannerna herrar i E. men besegrades
496 av frankerna under Klodvig. Genom
delningen i Verdun (843) tillföll E. Lothars rike men
lades genom fördraget i Mersen (870) till
Tyskland. E. räknades därefter som en del av
her-tigdömet Schwaben. E. splittrades sedan i en
mängd andliga besittningar, främst biskopsstiftet
Strassburg, samt riksomedelbara grevskap och
ridderskap. Genom westfaliska freden 1648 och
reunionerna under Ludvig XIV kom E. till
Frankrike. Genom 1870—71 års krig tillföll E.
(utom fästningen Belfort med omnejd) Tyskland
men kom genom fredsfördraget i Versailles 1919
åter till Frankrike. Under 2:a världskriget
infördes tysk civilförvaltning i E. efter
ockupationen 1940, och E. betraktades som tyskt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
