Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emboli - Embonpoint - Embrasyr - Embriachi - Embryo - Embryolog - Embryologi - Embryosäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Embonpoint—Embryosäck
624
fett-e. ge sig huvudsaki. tillkänna i lungornas,
hjärnans och njurarnas blodkapillärnät och
framkalla ej sällan så betydande
cirkulationsrubbningar, att döden inträder. Vanligast är död
genom andningsrubbningar på gr. av fett-e. i
lungan. 2) Luftemboli. Vid skador på de
större venerna, särsk. i närheten av hjärtat, kan
luft insugas i blodet. Blodet blir ”skummande”,
blodcirkulationen, särsk. i hjärtats håligheter, i
lungorna och hjärnan, försvåras. På sistn.
ställen fastna luftblåsorna, liksom fettdropparna, i
de fina blodkapillärerna. Luft-e. föra också ofta,
liksom fett-e., till döden. 3) C e 11 e m b o 1 i.
Svulstceller inväxa ofta i blod- och lymfbanor,
föras vidare på dessa vägar och fastna på något
ställe i deras förlopp, där de kunna utväxa till
nya svulsthärdar. Även normala organceller,
ss. leverceller och placentarceller, kunna
lösryckas och ge upphov till e., dock utan särskild
betydelse. 4) Bakterieemboli. Från
bakteriehärdar i kroppen kunna bakteriehopar, i
regel jämte avdöda vävnadspartier (t. ex. delar
av blodproppar), lösryckas och komma in i
kärlsystemet. Dessa fastna här i vävnader och
organ och ge ofta upphov till nya
inflammations-härdar. Bakterie-e. är således en form för
in-fektionsspridning i kroppen (pyemi).
Embonpoint [äbåpæä’], fr., gott hull, fetma.
Embrasyr [axj-] (fr. embrasure), skottglugg
i fästningsmur el. pansarskydd el. nedskärning
i jordbröstvärn.
Embriachi [-a’ki], venetiansk bildsnidarfamilj,
verksam omkr. 1400—70, huvudsakligen känd för
sina elfenbensarbeten.
E’mbryo (grek. e’mbryon, foster). 1) (Bot.).
Hos mossor, ormbunkar och fanerogamer
utvecklas den befruktade äggcellen till ett e., som är
början till en ny generation. Hos mossor och
ormbunkar växer e. genast vidare, hos
fanero
gamer genomgår det
Hd/.: Embryonal
först ett vilstadium. —
och Embryönisk. —
2) (Zool.). Se Foster.
Embryolog [-å’g], forskare i embryologi.
Embryo logi, läran om individens utgestalt-
Fig. 1. Klyvningsstadier (a
och b) samt blastulastadium
(c) av ett däggdjur.
ning under
fosterutvecklingen. Denna har sin
utgångspunkt i den
befruktade äggcellen (i
fall av
partenoge-nes, från en ej
befruktad äggcell). [-Fosterutvecklingen-]
{+Fosterutveckling-
en+} förlöper i 3
perioder. Under den
första av dessa
inträder en
uppdelning av ägget i
s. k.
klyvningscel-ler. Klyvningen
resulterar i
bildningen av den s. k.
b 1 a s t u 1 a n (fig.
1 c och 2 a), ett
mer el. mindre
Fig. 2. A blastula, B gastrula av lansettfisk. ekt
ekto-derm, ent entoderm, ut urtarm, um urmun.
blåslikt aggregat av celler. Cellerna omsluta nu
ett hålrum, det s. k. b 1 a s t o c ö 1 e t (bl i fig. 1
c). Under den andra perioden av
fosterutvecklingen bildas groddbladen. I enklaste fall sker
en instjälpning av blastulans vägg, varigenom
urtarmen uppstår (fig. 2 B ut). Detta stadium
kallas gastrula. Det yttre cellskiktet (ekf) blir
det yttre groddbladet el. e k t o d e r m e t; det
inre groddbladet el. entodermet uppstår ur
urtarmen, som dessutom ofta ger upphov till det
mellersta groddbladet el. m e s o d e r m e t. Den
tredje perioden av fosterutvecklingen
kännetecknas av organens anläggning och vidare
utveckling. Se vidare Fosterutveckling.
Embryosäck, en i fröämnet hos
fanerogamer-na belägen stor cell, i vilken utbildas ett ägg,
som efter befruktning växer ut till ett embryo.
E. är den könliga generationens honliga individ
hos fanerogamerna.
I nucellus (se Fröämne) uppstår tidigt ett
arkespor, som hos gymnospermerna vanl.
består av flera celler, av vilka en blir större än
de andra. Denna, den s. k. embryosäck- el.
makro-spormodercellen, ger genom två delningar
upphov till tre el. fyra celler (makrosporer) med
reducerat kromosomantal, av vilka den undre
växer ut till e. och förtränger de andra.
Genom livlig kärndelning och därpå följande
cellbildning fylles e. av en vävnad, som kallas
endosperm el. protallium och motsvarar
protallie-vävnaden hos ormbunkarna. I e:s främre del
bildas ett antal arkegonier, som fullt utvecklade
bestå av en äggcell, en bukkanalcell och några
halsceller. Hos angiospermerna består
arkespo-ret vanligen av en enda cell, som direkt el. efter
en el. flera delningar ger upphov till en
embroy-säckmodercell. På samma sätt som hos
gymnospermerna bildar denna tre el. fyra celler, av vilka
vanl. den understa blir e., medan de andra snart
försvinna. E:s kärna delar sig, och den ena
dotterkärnan vandrar till främre, den andra till
bakre ändan av e. Därpå följa ytterligare två
delningar, så att det bildas inalles åtta kärnor,
fyra i vardera ändan. Tre kärnor i vardera
gruppen omge sig med plasma och membran, medan
de två återstående förbli fria. De tre främre
cellerna bilda äggapparaten, bestående av en äggcell
och två s. k. synergider. De tre cellerna i
motsatta ändan kallas antipoder. De två fria
kärnorna, polkärnorna, sammansmälta i cellens mitt
till en centralkärna. Vid befruktningen samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
