Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emån, Emmån - En- (em-) - En (preposition) - En (växt) - Enafors - Enallage - Enander, Bo - Enander, Johan Alfred - Enander, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
En—Enander
646
genom den träskliknande sjön
Ryningen och förbi Högsby,
sedan åt ö. med skarpa
krökar och flera förgreningar
till mynningen i Kalmarsund
vid Em s. om Påskallavik.
Nedanför Målilla är E.
mångenstädes omgiven av
vidsträckta odlade marker,
men dessa äro lågt belägna
och delvis invallade samt
utsatta för svåra
översvämningar. De många fallen äro
i stor utsträckning utbyggda;
de största kraftverken äro
Klinte och Brunnshult i
Skedeån, Blankeström, Högsby
och Finsjö. Ett flertal av
sjöarna äro reglerade.
En- (em-), grekisk preposition, i, vid, på, nära
(i sammansättningar, t. ex. entropi, empyem).
En [ä], fransk preposition, i, ini, med; i
sammansättning framför b, m och p antager den
formen em.
En, Juni’perus, släkte av fam. Pinaceae
(un-derfam. Cupressineae’) bland barrträden,
igenkänt därpå, att fruktbladen under frönas
utveckling sammanväxa med varandra till en
köttig, stenfruktslik bärkotte. Omkr. 60 arter,
samtliga på n. halvklotet, monoika el. dioika
buskar el. träd med motsatta el. i tretaliga
kransar sittande barr.
I Sverige förekommer vanliga enen, J.
com-munis, en dioik buske el. ett mindre träd med
rakt utstående, korta, vassa barr i tretaliga
kransar. Hanblommorna utsläppa sitt ymniga
stån-darmjöl i slutet av maj el. i juni (”enen ryker”).
Bärkottarna, ”enbären”, som innehålla tre frön,
äro ärtstora, med ett trestråligt ärr i toppen och
som mogna brunsvarta med ett blåaktigt
daggöverdrag. I en del trakter antar enen ofta
trädform (var. suecica) och kan nå en ansenlig
storlek, över 10 m hög, med stammen omkr. Vs m
i genomskärning. På blåsiga platser i fjällen
och på de yttersta skären blir den krypande, med
korta, mera tilltryckta barr (var. nana). Vanliga
enen är utbredd runt hela norra halvklotet och
växer vild i hela Europa. E:s ved har en
egendomlig, behaglig lukt samt är synnerligen hård,
seg och motståndskraftig mot röta. Envirke
nyttjas därför till allehanda slöjdföremål. Enbären
innehålla harts, druvsocker och flyktig olja samt
ha sötaktig men tillika något bitter smak och
aromatisk lukt. De äro sedan gammalt kända
som urin- och svettdrivande medel samt upptagas
fortfarande i Sv. farmakopén (fructus juniperi);
de användas bl. a. till beredning av e n
bärs-si r a p, som ofta sättes till urindrivande
mixturer. På grund av sockerhalten kan av enbär
bryggas enbärsdricka. Brännvin med
en-bärsarom (gene ve r, gin) fås genom tillsats
av enbär till mäsken el. till första destillatet.
Nära den vanliga enen står J. oxycedrus (i
medelhavsländerna), som lämnar den i veterinär-
Olika former av svenska enar. Se även bild 3 å pl. vid Barrträd.
medicinen använda k a d o 1 j an (pyroleum
oxy-cedri), Sv. farmakopéns entj ära.
I trädgårdar odlas, mera sällan i Sverige, J.
sabina, sävenbom, en buske med små,
motsatta, fjällika barr, vilken växer i bergstrakter
i mellersta och s. Europa. De unga grenarna
äro giftiga; detta gift utgör ett beryktat och
farligt fosterfördrivningsmedel. Närbesläktad men
trädartad är J. virginiana, virginisk el. röd
c eder (i ö. Nordamerika), vars välluktande
ved brukas till cigarrlådor, blyertspennor m. m.
Enafors, stationssamhälle och turistort i v.
Jämtland, 13 km ö. om Storlien, 550 m ö. h.,
intill Enaälven. Utgångspunkt för bestigning av
Snasahögarna, Sylarna o. s. v. Nära stationen
Enaforsen; bilväg till Handöl.
Ena’llage, nlat., retorisk figur, utbyte av ett
uttryck mot ett annat, t. ex. tapperheten (i st. f.
de tappra) vann segern.
Ena’nder, Bo Fredrik, publicist (f. 1904 26/t),
fil. lic. vid Stockholms högsk. 1929, var från
1934 utrikespolitisk medarbetare i tidskr. Nu,
1938—44 dess huvudred, och är sedan 1934
medarbetare i Radiotjänst samt sedan 1944
utrikes-red. i Expressen. Bland E:s skrifter märkas
”Kampen om kolonierna” (i ”Vår egen tids
historia”, 2, 1934; tills, m. R. Svanström),
”Finland och det andra världskriget” (1944) och ”Så
härskade herrefolket” (1945; tills, m. F.
Arn-heim).
Ena’nder, Johan Alfred,
svensk-amerikansk skriftställare (1842—1910), född i
Skaraborgs län, utvandrade 1869 till Amerika och var
i nära 40 år red. för Chicagotidningen
Hemlandet. E. räknas som en bland de förnämsta
inom den svensk-amerikanska pressen.
Ena’nder, Samuel, biskop (1607—70). Han
blev lektor i Linköping 1634, kyrkoherde i
Söderköping 1643, kom där i beröring med
pfalz-greven, sedermera Karl X Gustav, blev 1647
hovpredikant hos drottning Kristina och 1648
superintendent vid svenska armén i Tyskland,
i vilken egenskap han visade stort nit. E. blev
superintendent i Kalmar 1650, biskop i
Linköping 1655 och var prästeståndets talman vid
riksdagarna 1660 och 1664. Vid den sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
