Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enander, Samuel - Enander, Sven Johan - Enantiomorfa former - Enare - Enare träsk - Enargit - En avant! - Enaxlig - Enaälv, Enan - Enbladstryck - En bloc - Enblom, Fredrik - Enbom, Pehr - Enbyggare, monoika växter - Enbär, Enbärsdricka, Enbärssirap - En camarade - Encefalit - Enceinte - Enceladus - Encephalartos - Encephalitis - Enciclopedia italiana di scienze, lettere ed arti - encina, Juan del - Encke, Johann Franz - Enckell, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Enander—Enckell
648
bidrog han att fälla biskop Terserus för
villomeningar. E. adlades 1658 med namnet Gy 11
enad ler men bar själv alltjämt sitt fädernenamn.
— Litt.: O. Hassler, ”Linköpings stift under
biskop Samuel E. 1655—70”, 1 (1935).
Ena’nder, Sven Johan, präst, botanist
(1847—1928). Han prästvigdes 1883 och blev
1889 kyrkoherde i Lillhärdal, Härjedalen. E.
var led. av riksdagens Andra kammare 1903—
08. Som botanist har E. särskilt intresserat sig
för pilsläktet (Salix)
samt i och för studiet
av detta företagit
talrika resor inom och
utom Sverige; bl. a.
for han genom
Sibirien och Nordamerika
samt besökte Novaja
Zemlja, Kina, Japan
och Grönland. Till
Linnéfesten i Uppsala
1907 skrev han
”Studier öfver Salices i
Linnés herbarium”
(i ”Inbjudning till
teologie doktorspromo-
tionen”). Dessutom utg. han tre delar av
exsickat-verket ”Salices scandinavicae exsiccatae” (1905—
10). E. blev fil. hedersdr vid Lunds univ. 1918.
Enantiomo’rfa former, sådana figurer, vilka
äro symmetriskt lika men ej genom vridning
kunna täcka varandra. De förhålla sig alltså
som en bild till sin spegelbild. Begreppet e.
brukas mest inom kristallografien.
E’nare (fi. 1’nari), kommun i Lapplands län,
Finland; 16,040 km2, 3,200 inv., av vilka c:a
800 lapsktalande. Betydande renskötsel.
E’nare träsk (fi. I’nari el. rnarijärvi),
insjö i nordligaste Finland, Lapplands län; 1,386
km2, 118 m ö. h. Avflyter norrut genom
Pas-viks älv (Paatsjoki) till Varangerfjord av
Ishavet; största djup 60 m; största tillflöde
Ivalo-joki. C:a 3,000 större och mindre öar.
Enargit, kopparsulfarsenat. E. kristalliserar
rombiskt i svarta, svagt metallglänsande
kristaller med ringa hårdhet. E. brytes som
kopparmalm i Peru, Chile, Mexico, U.S.A. och Japan.
En avant! [änavä’], fr., framåt!
Enaxlig säges en växt vara, hos vilken det
ur stamknoppen i växtämnet utvecklade skottet
avslutas med en blomma och förgrening således
ej är nödvändig för alstrande av blommor, t. ex.
vallmo och dvärglin.
Enaälv, Ena n, källflod till Indalsälven från
Sylarna vid gränsen av Jämtland och
Härjedalen. Förenar sig med Handölsälven kort före
utloppet i sjön Ånn.
Enbladstryck, se Ettbladstryck.
En bloc [ä blå’k], fr., i klump.
Enblom, Fredrik, civilingenjör, ämbetsman
(1865—1939). E. var 1893—1905 arbetschef för
Stockholms stads elektricitetsverks nybyggnader
och 1897—98 byråingenjör å stadens
byggnads-kontor; blev 1899 distriktsingenj ör i mellersta,
1905 distrikschef i s. och 1908 i mellersta väg-
och vattenbyggnadsdistrikten, 1918 t. f. och 1922
ord. byråchef i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vars t. f. chef han var 1926—32; 1929—32
chef för Väg- och vattenbyggnadskåren. E.
uppgjorde förslag till och kontrollerade utförandet
av en mängd anläggningar av järnvägar, vägar,
farleder, hamnar och broar m. m., bl. a.
ång-färjehamnen i Trelleborg.
Enbom, Pehr Ulrik, författare (1759-—
1810). Han slöt sig både som poet och som
polemiker till Thorild och Lidner.
”Kärleks-och religionssånger” (1794; på prosa), det
filantropiska dramat ”Fabriksflickan” (1796),
”Skaldestycken i strödda ämnen” (1796, 1799, 1806)
samt en övers., ”Gessners idyller” (1794), tillhöra
den sentimentala och idylliska riktningen.
Leopold förlöjligade E. med den elaka och lustiga
”Visan om Per Enebom” (1795).
Enbyggare, monoika växter, kallas
sådana växter, som ha han- och honblommor på
samma individ.
Enbär, Enbärsdricka, Enbärssirap, se En.
En camarade [ä kamara’d], fr., som en
kamrat, förtroligt.
Encefalit, se Hj ärninflammation.
Enceinte [äsä’t] (fr., inhägnad), kärnfästning,
en fästnings inre försvarslinje, avsedd att
utgöra ett stöd för försvaret av de yttre
försvarsområdena samt att förtaga verkan av en
genombrytning av huvudförsvarslinjen, fortlinjen. På
äldre fästningar utgjordes e. vanl. av en
sammanhängande fästningslinje och var urspr.
fästningens huvudförsvarslinje. E. kan även utgöras
av en inre ring av äldre fort, i vilket fall e.
kallas fort med sammanbindningslinjer.
Ence’ladus, en av planeten Saturnus’ månar.
Encephala’rtos [-f-], se Cycadales.
Encephalitis [-f-], se Hjärninflammation.
En chef [ä JäT], fr., i egenskap av högste
befälhavare, t. ex. general en chef.
Enciclopedi’a italia’na [-tjiklå-] di
scien-ze, lettere ed art i, italiensk encyklopedi,
utg. 1929—49 i 35 bd med 1 index- och 3
suppl.-bd. E. är en av de största i modern tid
utgivna encyklopedierna, praktfullt men något
ensidigt illustrerad. Huvudred, var filosofen och
politikern Giovanni Gentile.
Encina [änbi’na], Juan del, spansk
skriftställare (1469—omkr. 1534). E., som levde flera
år vid påvehovet i Rom, utgav 1496 en samling
av sina poetiska arbeten, ”Cancionero”. Den
inleddes med en avh., ”Arte de trobar”, viktig
som ett av de första försöken till en spansk
poetik. E :s dramatik betecknar ett väsentligt
framsteg, och han anses som grundläggare av
det egentliga spanska dramat. — ”Teatro
com-pleto de Juan del E.” är utg. av F. Asenio
Barbieri (1893).
Encke, Johann Franz, tysk astronom
(1791—1865). Han var 1825—63 direktor för
Berlins observatorium. E. är mest bekant genom
sina arbeten över bestämningen av planet- och
kometbanor. En märklig komet, vars bana E.
beräknat, bär hans namn.
E’nckell, finländsk släkt, härstammande från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
