Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engberg, Arthur - Engberg, Karl Gabriel - Engberg, Nils - Engblom, Alex - Engdahl, Axel - Engebrechtsz, Cornelis - En-Gedi - Engel, Carl Ludvig - Engelberg - Engelbrecht, Anna-Lisa Hwasser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Engberg—Engelbrecht
664
de klassiska språken, franskan och friare
ämneskombinationer, Bland de arbetsresultat E. vidare
kunde inregistrera var 1936 års seminariereform,
den obligatoriska skoltidens förlängning till 7 år,
ett nytt förfaringssätt för godkännande av
läroböcker, statsbidrag till folkskolebyggnader, ny
lönereglering för läroverkens och folkskolans
lärare, varigenom bl. a. likalönsprincipen
erkändes. E. utfärdade stadgar rörande
statsvetenskaplig examen 1937. Han verkade energiskt
för studentexamens avskaffande och för
införande av engelskan som begynnelsespråk i
läroverken. Även på kyrkoväsendets område tog E.
flera initiativ. Han medverkade personligen i
arbetet för 1937 års psalmbok. Denna
godkändes på hans föredragning liksom 1939 års
koralbok. Vidare genomförde E. reform rörande
tillsättning av prästerliga tjänster, omorganisation
av domkapitlen samt lönereglering för biskoparna.
På E:s förslag skapades Riksteatern 1934 och
Statens konstråd 1937. Han utnämndes till
landshövding i Västernorrlands län 1940. Bland
hans skrifter märkas ”Karl Marx eller Hendrik
de Man?” (1929), ”Demokratisk kulturpolitik”
(1938). över 200 av hans tal och artiklar ha
utgivits i urval av Rolf Edberg, ”A. E. Tal
och skrifter” (3 bd, 1945).
Engberg, Karl Gabriel, finländsk
målare (f. 1872). Han har efter korta studier i
Helsingfors, Paris och Italien med förkärlek
målat lappländska landskapsmotiv i drömstämning
och i en mjukt förtonande färgskala. Han
erhöll prof:s titel 1947.
Engberg, Nils Fredrik, industriman (f.
1882 19/3), verkst. dir. sedan 1912 och styrelseled.
sedan 1913 i ab. Skånska yllefabriken,
Kristianstad. E. har varit sakkunnig och led. av olika
utredningar rörande textila frågor. Han tillhör
Textilrådet, är ordf, i styrelsen för Svenska
yllefabrikantföreningen sedan 1942, var 1942—50
led. av styrelsen för Sveriges industriförbund och
av Sveriges textilindustriförbunds överstyrelse
samt 1945—50 led. av styrelsen för Svenska
arbetsgivareföreningen. 1948 blev han ordf, i
Svenska ylleindustri föreningen.
Engblom, Alexander (Alex) Natanael,
industrimän (f. 1885 W2), civilingenjör 1908, studier
och anställning i England och U.S.A., 1920
överingenjör vid Borås wäfveri ab. och 1947—50
dir. i samma bolag. E. är en av Sveriges
främsta textiltekniker och har varit den drivande
kraften vid grundandet av Textiltekniska inst. i
Borås. Han har bl. a. utg. ”Industriell
organisation enl. den rationella arbetsledningens
principer” (1922).
Engdahl, Axel Edvard, revyförfattare och
teaterledare (1863—1922), började sin bana 1880
som tjänsteman i Sveriges allmänna
sjöförsäkrings ab., övertog 1903 jämte A. Lavén
Folkteatern i Göteborg, som han från 1906 ensam
ledde. E. var en slagfärdig, godmodigt älskvärd
och ytterst populär komiker, skrev en rad högt
skattade revyer, där hans styrka var den
aktuella kupletten och den folkliga visan.
Engebrechtsz, C o r n e 1 i s, holländsk målare
(1468—1533), verksam i Leiden, en av de
främsta representanterna för den holländska
ungrenässansen; målade altartavlor och smärre
religiösa kompositioner med bisarra, sirliga
figurer i bjärta färger. E. är mest bekant som
lärare åt Lucas van Leiden.
En-Gedi, hebr., ”getkällan”, en fordom
ansenlig ort i Juda öken intill Döda havet ung.
mitt på dess v. kust (Jos. 15:62, 1 Sam. 24:1 ff.,
Hes. 47:10). E. motsvaras av det nuv. ’én-Djidi,
en på en avsats i en brant bergsklyfta befintlig
oas med en del byggnadsrester.
Engel, Johan Carl Ludvig, finländsk
arkitekt av tysk härkomst (1778—1840). Han
var stadsarkitekt i Reval 1809—14, flyttade
därefter till Petersburg och 1816 till Helsingfors,
där han 1820 vann fast anställning vid
nybyggnadsarbetena och 1824 utsågs till intendent vid
byggnadsstyrelsen. Helsingfors utformades under
hans och J. A. Ehrenströms ledning till en
vacker och värdig huvudstad för Finland. E.
uppgjorde ritningar i ren och monumental stil till de
flesta av stadens ännu i dag förnämsta byggnader,
bl. a. senatshuset, gardeskasernen,
universitetshuset, universitetsbiblioteket, astronomiska
obser-vatoriet samt Nikolaikyrkan, vilken invigdes först
1852. Med sina nyklassiska ideal bildade E. epok
och skola i Finlands arkitekturhistoria.
Engelberg [-bärk], luftkurort i Schweiz, kant.
Unterwalden, 27 km s. s. ö. om Luzern; c:a
3,400 inv. E. ligger 1,019 m ö. h. i Engelberger
Aas dalgång (till Vierwaldstättersjön). Elektrisk
järnväg till Stansstad. I E. ett benediktinkloster
(grundat 1120), som intill 1798 ägde suveränitet
över dalen.
Engelbrecht, Anna Maria Elisabet (A n n
a-Li s a) H w a s s e r-, f. Hwasser, skådespelerska
(1861—1918), dotter till Elise Hwasser och 1881
g. m. skådespelaren och teaterledaren William E.
(1855—1904). Hon debuterade på Dramatiska
teatern 1879, var anställd vid Nya (sedermera
Svenska) teatern 1880—86 och 1889—91, vid sin
makes sällskap 1886—89 och 1892—95 samt ledde
efter mannens död egna turnéer. Bland hennes
roller märktes Orleanska jungfrun, Desdemona
i ”Othello”, Emilia Galotti, Agnes i ”Brand”,
Hedda Gabler, Fru Inger till östråt, Lona Hessel
i ”Samhällets pelare”, fru Alving i ”Gengångare”
och Arria i ”Arria och Messalina”. — E. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
