Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelska språket - Engelska svetten - Engelsk-egyptiska Sudan, Anglo-egyptiska Sudan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683 Engelska svetten—Engelsk-egyptiska Sudan 684
i Skottland visar ännu stark påverkan från de
skotsk-engelska landsmålen. — Irland. Den
engelska kolonisationen ägde i huvudsak rum
på 1500- och 1600-talen. Det irländskt-engelska
språket har bevarat åtskilliga ålderdomliga drag
från äldre engelskt talspråk och har även rönt
inflytande från irländskan (gaeliskan). Det
irländska uttalet av engelskan kallas ofta the irish
brogue el. the brogue. — Utomeuropeiska
länder. Med Englands kolonialvälde spreds
engelskan till olika världsdelar och har
därigenom nått sin ställning av nära nog ett
världsspråk. Sin största landvinning har engelskan
gjort i Nordamerika. I Förenta staterna stod
språket till skilsmässan starkt under moderlandets
inflytande, och även i senare tid har
litteraturspråket varit starkt beroende av engelska
mönster. Men i våra dagar gör sig tendensen till
språklig självständighet alltmera gällande.
Starkast framträder den i talspråket men sträcker
sig även till litteraturspråket. Amerikanska
engelskans krav på att betraktas som en särskild
art av engelska gör sig påmint bl. a. i
stavningen, som i mycket går sina egna vägar (t. ex.
amerik. honor mot eng. honour). Det är att
märka, att amerikansk engelska utövat och i
våra dagar i allt starkare grad utövar
inflytande på ”brittisk” engelska. Särskilt har denna
från amerikansk engelska fått mottaga ett stort
och värdefullt tillskott i form av träffande och
uttrycksfulla ord och vändningar.
Litt.: E. Sievers, ”Angelsächsische
Grammatik”, omarb. av K. Brunner (1942); H.
Pouts-ma, ”A grammar of late modern English” (5
bd, 1904—26); O. Jespersen, ”Growth and
structure of the English language” (1905), ”A
modern English grammar” (6 bd, 1909—42); K.
Luick, ”Historische Grammatik der englischen
Sprache” (1914 ff.); E. Ekwall, ”Historische
neuenglische Laut- und Formenlehre” (2:a uppl.
1922); C. O. Koch & K. Kärre, ”Det engelska
språket” (1927); R. Jordan, ”Handbuch der
mit-telenglischen Grammatik” (2:a uppl., 1, 1934);
A. Baugh, ”A history of the English language”
(1935).
Engelska svetten, epidemisk sjukdom med stor
dödlighet; den uppträdde i England f. ggn 1486
(senare även 1507, 1518, 1529 och 1551) och
yttrade sig bl. a. i ymnig svettning. Särskilt
angrepos unga, kraftiga personer, och döden
följde ofta efter ett par timmar. 1529 spred sig
e. även till Tyskland, Skandinavien och Ryssland
samt skördade många dödsoffer. Möjligen har
e. varit någon form av influensa, sannolikare
dock någon encefalit.
Engelsk-egyptiska Sudän, A n g 1 o-e g y p t i
s-k a Sudan, brittiskt-egyptiskt kondominium i
Östafrika under brittisk förvaltning; omfattar
länderna kring mellersta Nilen (från Faras upp
till Nimule) och når i n. ö. Röda havet; 2,505,779
km2, c:a 8,3 mill. inv. (1949); huvudstad Kartum.
— Se karta vid Etiopien. — I E. ingå
det forna Nubien, delar av Libyska öknen
och de ö. delarna av Sudan, innefattande
länderna Dar Fur, Kordofan och Sennar samt
talrika smärre stamområden. E. gränsar i n. till
Egypten, i ö. till Röda havet och Etiopien, i
s. till Uganda och Belgiska Kongo, i v. till
Franska Ekvatorialafrika. Större delen av E.
bildar ett vidsträckt, jämnt lågland, avvattnat
av Nilen, dess stora källfloder Bahr el-abjad
och Bahr el-asrak samt bifloderna Ätbara,
So-bat, Bahr el-ghasal m. fl. Kustlandet vid Röda
havet är brant och sönderskuret (Djebel Erba,
2,217, och Djebel Oda, 2,239 m ö. h.); mot v.
höjer sig landet i Dar Fur (Djebel Marra, c:a 3,000
m) och vid vattendelaren mot Kongo. De
klimatiska olikheterna inom E. bestämmas av
vindförhållandena och därav beroende nederbörd;
temperaturväxlingarna äro likartade över hela
E. (Kartum har i jan. 210, i maj 330). I n.
delarna blåser hela året den torra
nordöstpas-saden; landet s. om 180 n. br. har sommarregn,
framkallade av fuktiga monsunvindar från s. v.
Nubien är, frånsett Nildalen, öken; mot s.
vidtaga grässtäpper med galleriskogar, längst i s.
torrskogar. Vid Bahr el-djebel utbreda sig
vidsträckta träskmarker.
Befolkningen utgöres i n. (öken- och
stäppområdet) av semitisk-hamitiska folkstammar (ofta
med inslag av negerblod), alla ivriga
muhammedaner. Hit höra de bofasta nubierna i Nildalen
och talrika nomadfolk (bedsja, baggara,
kaba-bisch m. fl.); många stammar tala arabiskt språk.
Negroida rasdrag framträda hos folken i Dar
Fur och Kordofan (forer, nuba m. fl.).
Befolkningen i s. E. räknas till sudannegrerna, flertalet
äro hedningar. C:a 20% äro kristna. Vid Bahr
el-abjad och dess tillflöden bo nilotiska folk:
schilluk, dinka, nuer, bongo, bari m. fl.; på
vattendelaren mot Kongo bo niamniam. Av E:s
totalbefolkning utgöres blott 0,7 °/o av
icke-inföding-ar. Dessa, bland dem européerna, vilkas antal
är c:a 45,000, bo nästan undantagslöst i vid
Nilen belägna större stadssamhällen och i
hamnstäderna vid Röda havet. Den största staden är
huvudstaden Kartum vid Vita och Blå Nilens
sam-manflöde. Stor-Kartum består av tre delar:
egentliga Kartum (75,000 inv.), Nord-Kartum (31,000
inv.) samt Omdurman (118,000 inv.), den gamla
dervischhuvudstaden. Av andra viktigare städer
kunna nämnas Wadi Halfa vid egyptiska
gränsen, järnvägsknutpunkterna Ätbara och Kosti,
Kordofans huvudstad och
gummi-arabicum-mark-nad El Obeid, El Fasher i Dar Fur, vidare
Kassala samt hamnstäderna Port Sudan och
Sua-kin vid Röda havet.
Näringslivet i våra dagars E. baserar sig
främst på åkerbruk och boskapsskötsel. Det
förra bygger i hög grad på
konstbevattningsanläggningarna längs Blå Nilen, Ätbara och andra
från Etiopiens högland kommande floder. Blå
Nilen uppdämmes vid Sennar genom en 15,5 m hög
och 2,5 km lång damm, varigenom skapats ett
vattenmagasin med en kapacitet av 636 mill. m3
vatten, med vilket 12,000 km2 kunna bevattnas. På
det konstbevattnade området odlas spannmål och
bomull. Under odlingssäsongen 1945/46 täckte hela
bomullsarealen i E. 1,252 km2 varav nära 2/s
kommo på området mellan nedre Blå Nilen och Vita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
