- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
695-696

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelskt salt - Engelskt skinn - Engelsted, Malthe - Engelstoft, 1. Christian - Engelstoft, 2. Christian - Engelstoft, 3. Povl - Engelund, Anker - Engelöy - Engeström, von, ätt - Engeström, 1. Johan - Engeström, 2. Jacob von - Engeström, 3. Gustaf von - Egenström, 4. Johan von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

695 Engelskt skinn—Engeström 696

i d. magnesiumsulfat i omkr. 6 dir vatten, som
mättas med kolsyra. Medlet kan lämpligen
användas mot förstoppning. E. smakar bittert och
framkallar ofta knip i tarmarna.

Engelskt skinn, en tät och fast bomullsvävnad
i satängbindning med starkt, tvinnat varpgarn
och mjukt, tätt sammanpackat inslag.

Engelsted, M a 11 h e Odin, dansk målare
(1852—1930). Han var en av ”den fria
utställningens” stiftare 1891. E. har målat genretavlor
av milt humoristiskt innehåll samt religiösa
bilder. Han är företrädd i Nationalmuseum,
Stockholm, med ”Åkallan på Moria berg”.

Engelstoft. 1) Christian Thorning E.,
dansk teolog (1805—89). Han blev 1834 prof, i
kyrkohistoria vid Köpenhamns univ., 1851 biskop
över Fyns stift samt var 1863—64 kultusminister.
Han utgav åtskilliga grundliga kyrkohistoriska
skrifter, t. ex. ”Liturgiens historie i Danmark”
(1840).

2) Christian Thorning E., den föreg:s
sonson, författare (1876—1945). Han debuterade
1904 med novellsaml. ”Af livets farce”, där han
gav säkert tecknade bilder ur livet i den danska
huvudstadens bakgator, en miljö, som han även
utnyttjade i ”Svig og list” (1909). ”Kongen
af Illyrien” (1905) är en satirisk roman,
”Barnet og andre fortællinger” (1906) ger fina
skildringar ur barnets liv, ”Eventyr og historier,
fortalt for voxne” (1916), filosofiska sagor, vittna
om hans fina kvickhet, ”Levende og döde” (1917)
innehåller noveller. I ”Jeg husker — og andre
erindringer” (s. å.) använde E. sina minnen.
Bland hans övriga verk märkes romanen ”Jeg
hader dig” (1922). 1936 utkom ett urval av
E:s noveller, ”Christian E. fortæller”. Postumt
utgåvos novellsaml. ”Den gamle kineser og andre
fortællinger” (1945) och ”Den sidste glæde”
(1946).

3) Povl E., den föreg:s kusin, historiker (f.
1876), skolämbetsexamen 1906. E. var 1927—33
medarb. vid Institutet for historie og
samfunds-ökonomi och har (jämte Hans Jensen) redigerat
flera av dess publikationer. Han var 1920—25
medred. av ”Hagerups illustrerede
konversations-leksikon” (3:e uppl.), utgav (jämte S. Dahl)
”Dansk biografisk haandleksikon” (3 bd, 1920—
26), redigerade (jämte dens.) 1925—31 ”Den
nye litteratur” och var 1931—44 huvudred, för
”Dansk biografisk leksikon”. E. är sedan 1937
red. för 4:e uppl. av ”Hagerups
konversations-leksikon”, sedan 1947 (jämte M. Bodelsen) för
3:e uppl. av ”Weilbachs kunstnerleksikon”. E.
har bl. a. skrivit om olika perioder i ”Det danske
folks historie”.

Engelund, Anker, dansk brobyggare (f.
1889), utexaminerad från Polytekn. læreanstalt
i Köpenhamn 1912. E. blev assistent vid nämnda
anstalt 1914, var ingenjör vid danska
statsbanornas brobyggnadsavd. 1918—24, blev doc. i
byggnadsstatik 1922, prof. 1928, prorektor vid
Polytekn. læreanstalt 1937, rektor 1941. E. har
lett projekteringen och utförandet av bl. a. bron
över Roskildefjorden, Alesundsbron, bron över

Lilla Bält, Storströmsbron o. a. betydande
arbeten.

Engelöy, ö, tillhörande Nordland fylke i
Norge, ö. om Vestfjorden; 72 km2. Steigens
kyrkby på västkusten var tingsställe från
1220-talet till 1797.

Engeström, von, ätt, härstammande
från-klockaren Åke Jönsson i Munka-Lj ungby, Lunds
stift. Dennes sonson var nedannämnde E.i), vars
barn 1751 adlades von E. Från en broder till E.2)
—E.5), Jonas von E. (1737—1807), slutl.
lagman i Värmland, härstammar den ättegren, som
E.7) tillhör. E.6) erhöll genom k. resol. 1876
för sig och sina ättlingar rätt att jämte eget
namn bära namnet Benzelstierna.

1) J ohan E., biskop (1699—1777), mag. 1723,
adjunkt i fil. fakulteten 1729, prof, i österländska
språk 1732, i teologi 1742, biskop 1748, allt i
Lund. E. presiderade för icke mindre än 147
disputationer, bl. a. en svit ”Grammatica hebraea
biblica”. Som biskop bekämpade han pietister
och herrnhutare och slöt sig vid riksdagarna
(fr. o. m. 1751) till hattpartiet.

2) Jacob von E., den föreg:s son,
ämbetsman, politiker (1735—1802), studerade i Lund,
1755 anställd i Kanslikollegium, 1762 kungl. sekr.
och efter utrikesresa presidentsekr. i
Kanslikollegium 1766, kansliråd 1776. E. tjänstgjorde som
sekr. i Sekreta utskottet vid riksdagen 1769/70,
som t. f. landshövding i Uppsala län 1783—84.
E., som tillhört hattpartiet, slöt sig under Gustav
III till den adliga oppositionen och var vid
riksdagen 1792 led. av Hemliga utskottet. E.
häktades efter kungamordet och dömdes, som
medveten om sammansvärjningen, till livstids
fängelse och förlust av adelskapet, vilket av hertig
Karl mildrades till 3 års fästning och ämbetets
förlust. E:s efterlämnade handskrifter av
antikvariskt, numismatiskt och genealogiskt innehåll
finnas i Kungl. bibi.

3) Gustaf von E., den föreg:s bror,
kemist och mineralog (1738—1813). Han var elev
av G. Brandt, H. T. Scheffer och A. F.
Cron-stedt. I London utgavs 1770, såsom bihang till
en av E. utförd övers, till eng. av Cronstedts
mineralogi, en av E. 1765 författad redogörelse
för de i mineralogien använda, av A. F.
Cron-stedt först utarbetade blåsrörsanalytiska
metoderna, det första arbetet i blåsrörskemi. Det
utkom 1773 på sv. E. blev 1764 proberare, 1768
myntguardien och 1774 e. o. assessor i
Bergskollegium samt 1781 bergsråd.

4) Johan von E., den föreg:s bror,
politiker (1743—1807). Han blev auskultant i Svea
hovrätt 1760, ingick vid krigsexpeditionen 1761
och blev protokollsekreterare 1773. E. började
sin riksdagsmannabana 1769, var ivrig
anhängare av frihetstidens statsskick och tillhörde
hattpartiet. Mot Gustav III var han i ständig
opposition, särskilt vid riksdagarna 1786 och 1789.
Han hörde till de arresterade oppositionsledarna
vid statskuppen 1789. Han blev inblandad i
rann-sakningen om Gustav HI:s mord. Då han
undvikit att bli invigd i mordplanen, fick han
endast ett års suspension från protokollssekreterar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free