Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engler, Heinrich Gustav Adolf - Engler, Carl - Englesson, John - English Society - English spoken - Englund, Carl Emil - Englund, Erik - Englund, Lars - Engnell, Ivan - Engobera - En gros - Engström, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Engler—Engström
714
läggande arbete ”Versuch einer
Entwicklungsge-schichte der Pflanzenwelt, insbesondere der
Flo-rengebiete seit der Tertiärperiode” (2 bd, 1879—
82) förenade han växtpaleontologiens resultat med
växtgeografiens. På att utforma ett naturligt
system över växtriket nedlade E. ett ytterst
förtjänstfullt arbete och utgav bl. a. ”Syllabus der
Pflanzenfamilien” (10:e uppl. 1924). Han
studerade ingående Afrikas flora och företog två
forskningsresor till Afrika. E. utgav( till en
början tills, m. K. Prantl, d. 1893) ”Die natürlichen
Pflanzenfamilien” (1887—1915; ny uppl. sedan
1924) samt sedan 1896 tills, m. O. Drude ”Die
Vegetation der Erde”, vidare från 1900 ”Das
Pflanzenreich” och från 1881 Botanische
Jahr-bücher für Systematik, Pflanzengeschichte und
P f lanzengeographie.
Engler, Carl, tysk kemist (1842—1925),
sedan 1876 prof, i Karlsruhe. E. var under
slutet av 1800- och början av 1900-talet en av
Tysklands ledande tekniska kemister. Tills, m.
Emmerling framställde E. 1870 f. ggn syntetisk
indigo. Nämnas må E:s studier över
autooxida-tion (självoxidation) samt hans teoretiska och
experimentella arbeten om uppkomsten av
bergolja; tills, m. von Höfer utgav E. ”Das Erdöl”
(5 bd, 1909—19).
Englesson, John Elov, ingenjör (f. 1884
17/e). Han utexaminerades 1904 från Chalmers
tekniska läroanstalt och studerade vid
Polytech-nikum i Zürich 1904—06. Sedan 1906 har E.,
med ett avbrott 1910—12 för studier i Amerika,
varit anställd vid ab. Karlstads mek. verkstad,
sedan 1934 som överingenjör och teknisk chef
för turbinavd. E. har gjort betydande
uppfinningar på turbinområdet, däribland evolventpendeln,
avlastningsventil för regulatorpumpar,
slagbe-gränsningsanordning samt reglernav för
Kaplan-turbiner, som väsentligt bidragit till
Kaplantur-binens tekniska fulländning.
English Society [DjgliJ sasäTiti], ”engelska
sällskapet”, namn på flertalet av de föreningar,
som i Sverige arbeta för ökade kunskaper om
brittiska riket, engelska språket och engelska
förhållanden.
English spöken [i’t)glij spåu’kan], eng.,
”här talas engelska”, vanlig notis i butiksfönster
etc.
Englund, Carl Emil, författare (f. 1903
13/s). E. utgav 1925 det lilla dikthäftet
”Gryning”, där han anslog det tema, som skulle bli
huvudmotivet i hans senare författarskap, den
norrländska uppväxtbygden. E. debuterade på
nytt 1931 med prosaboken ”Trasiga sagor”, som
vittnade om studier i Pär Lagerkvists
expressionism, och utg. 1933 diktsaml. ”Dimma”, följd
1936 av ”Alla går vi mot tystnaden”. Sina
minnen från uppväxtåren har E. på ett suggestivt
sätt utnyttjat i prosadikter och prosaberättelser
i böckerna ”Remsor ur Norrland” (1935),
”Spillror ur gårdagen” (1944), ”Skymning blåser över
moln och vatten” (1945) och ”Minnet sliter i
spindelväv” (1946).
Englund, Erik Wilhelm, nykterhetsman (f.
1889 29/io), fil. dr vid Stockholms högsk. 1916,
jur. kand. 1920. E., som 1916—20 var amanuens
i Socialstyrelsen och sedan 1917 är aktuarie i
Kontrollstyrelsen, intar en framskjuten ställning
inom den organiserade nykterhetsrörelsens
sam-arbetsorgan. Han är bl. a. ordf, i Nordiska
nykterhetskommittén och i Sveriges
nykterhets-vänners landsförbund. Sedan 1945 är han led.
av F. K.
Englund, Lars Erik Gustav, författare (f.
1917 W4). E., som är född i Stockholm men har
finlandssvenskt påbrå, blev fil. kand. 1944 och
har därefter tjänstgjort som lärare vid olika
folkhögsk. E. har utformat en starkt personlig
stil som utsökt lyrisk miniatyrist. Han har utg.
diktsaml. ”Säg du” (1941), ”Stark dagg” (1943)
och ”Hand, fågel” (1946) samt antologien
”Klockljung” (1948).
Engnell, Karl Ivan Alexander, teolog (f.
1906 12/i2), teol. dr i Uppsala 1943 och doc. i
G. T:s exegetik s. å., prof, i Lund 1947, prof,
i Uppsala s. å. E. företräder en
anti-evolutionis-tisk syn på G. T: s texter och använder sig av
en komparativ-religionshistorisk och
traditions-historisk metod, som åsyftar att klarlägga det
främre orientaliska sammanhanget samtidigt som
den israelitiska religionens egenart. Skrifter:
”Studies in divine kingship in the ancient Near
East” (akad. avh. 1943), ”Gamla Testamentet.
En traditionshistorisk inledning”, 1 (1945),
”Israel and the law” (1946).
Engobèra (fr. engober) betecknar i
keramiken att överdraga ett föremåls yta med ett matt,
inbränt skikt, som döljer den naturliga färgen
hos föremålets huvudmassa.
En gros [ä grå’], fr., i stort; i handel: i stora
partier (motsats: en détail).
Engström, Albert Laurentius Johannes,
tecknare, författare (1869—1940). Efter ett par
års studier i Uppsala blev han elev vid Valands
konstskola i Göteborg under Carl Larssons
ledning 1892, deltog med humoristiska teckningar i
Konstnärsförbundets utställning 1894,
medverkade i Söndags-Nisse 1894—96 och uppsatte 1897
tidningen Strix, där han under årens lopp
offentliggjorde ett stort antal teckningar och
litterära bidrag. E. blev 1925 t. f. prof, i
teckning vid Konsthögskolan. 1922 invaldes han i
Sv. akad. 1927 blev han fil. hedersdr i
Uppsala. — Från 1896
utgav E. flera
samlingar av sina
teckningar, karikatyrporträtt o. a.
(”Vänner och bekanta”,
”Riksdagsgubbar” —
med vanvördig text
på hexameter —,
”Medmänniskor”,
”Bland kolingar,
bönder och herremän”
m. fl.). E. var även
förf, av hög rang.
Bland mängden av ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
