Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enhetsskola - Enhjärtbladiga växter - Enhörna - Enhörning - Enhörning, August - Enhörningen - Eniconetta - Enid - Enigma - Eniwetok - Enjambement - Enkammarsystem - Enkaustik, enkaustisk målning - Enkelbeckasin - Enkelfoting - Enkel fråga - Enkelnervig - Enkelt bolag - Enkhuizen - Enklang - Enklav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Enhjärtbladiga växter—Enklav
720
av att 1946 års skolkommission med e. avser en
så långt som möjligt enhetlig 8- el. 9-årig
obligatorisk folkskola, på vilken yrkesskolor och
gymnasier kunna bygga. I sitt 1948 framlagda
principbetänkande syftar 1946 års skolkommission
till en 9-årig folkskola med tre stadier om
vartdera tre år och efter 6 :e skolåret en
uppdelning på praktiska och teoretiska linjer. På 9æ
året i grundskolan avses det 3-åriga gymnasiet
bygga. — Litt.: B. Hammer, ”E.” (1922),
”Tidiga e.-tankar” (i ”Årsb. för sv.
undervisnings-hist.”, 18, 20, 32, 1926—31); ”Skolpliktstidens
skolformer”, 1 (SOU, 1945:60); T. Husén,
”Fridtjuv Berg och e.” (1948); S. Arvidson,
”Skolreformen” (s. å.), ”1946 års
skolkommis-sions betänkande” (SOU, 1948:27).
Enhjärtbladiga växter, se Monokotyledoner.
Enhörna, storkommun i Södermanlands län,
omfattande socknarna Ytterenhörna och
överen-hörna; 76,42 km2, 1,043 inv. (1951). E. är även
namn på förs., omfattande nämnda socknar.
Enhörning, ett fabeldjur, liknande hästen men
med ett rakt, spetsigt, ibland spiralvridet horn
mitt i pannan. E. omtalas först av greken
Ktesias, livläkare hos persiske konungen
Artax-erxes II, som ett orientaliskt djur av stor
snabbhet och skygghet. Sedan medeltiden hänfördes
fynd av mammutbetar i Europa till e:s horn.
Sitt ursprung torde föreställningen om e. leda
från babyloniska reliefer av uroxe. E. gällde
som symbol för jungfrulighet och kyskhet. I
heraldiken spelar e. en roll, bl. a. som
sköld-hållare i vapen. — Litt.: O. Shepard, ”The lore
of the unicorn” (1930).
Enhörning, Erik August, industriman (1860
—1944), inträdde 1877 i farbroderns (J. A. E.)
trävaruexportaffär i Kubikenborg vid Sundsvall,
blev efter dennes död 1885 chef där och förblev
efter företagets ombildning till ab. 1891 dess chef
till 1926. Ett energiskt arbete för den
norrländska sågverksindustriens uppsving utförde E. där,
som chef för Heffners och Karlsviks sågverk
och som led. av F. K. 1904—10, 1919 och 1924
—32. E. var ordf, i ett stort antal ekonomiska
sammanslutningar.
Jungfrun med enhörningen. Fresk av Domenichino i
Palazzo Farnese, Rom. Omkr. 1608.
Enhörningen, stjärnbild på s. stjärnhimlen, se
Stj ärnor.
EniconeTta, se Alförrädare.
Enid [i’nid], stad i n. Oklahoma, U.S.A.;
36,000 inv. Oljeraffinaderier, järnvägsverkstäder.
Eni’gma (grek, ainigma), gåta. — E n i g m
ä-t i s k, gåtfull.
Eniwetok, atoll i Stilla havet, Marshallöarna,
bekant för amerik. atombombprov, utf. maj 1951.
Enjambement [ä^äbmä’] fr., versbindning;
syntaktiskt samhörande ords uppdelning på olika
verser. Ex.:
Det kom en flicka ifrån Värmeland,
som hade tio fingrar (på var hand
fem) och tjugu på händer och fötter.
E. utdömdes dogmatiskt av Malherbe och
Boileau men upptogs av franska romantiker.
Enkammarsystem, ett parlamentariskt system,
enl. vilket folkrepresentationen bildar en enda
församling.
Enkaustlk, e n k åu’s tisk målning (av
grek. kai’ein, bränna), ett under den klassiska
forntiden och den äldre medeltiden (inom det
bysantinska kulturområdet även senare) använt
målningssätt, varvid färgerna, antingen blandade
med vax som bindemedel el. efter påläggningen
överdragna med vax, fastbrändes vid underlaget
genom behandling med heta järn. I nyare tid
har ordet e. brukats för att beteckna vaxmålning
i allm.
Enkelbeckasin, se Beckasiner.
Enkelfotingar, se Myriapoder.
Enkel fråga omtalas i § 20 av
riksdagskam-rarnas ordningsstadgor som den ena av de
former, under vilka en kammarled. må i ämne utom
föredragningslistan framställa spörsmål till ett
statsråd. Liksom spörsmål i den andra formen,
interpellation, skall e. vara skriftligen
uppställd och av bestämt innehåll men får icke
som interpellationen vara försedd med särskild
motivering. Den skall icke heller som denna
framställas i kammaren utan i fyra ex.
tillställas talmannen, som låter vederbörande statsråd
genom kammarens kansli ofördröj ligen få del
därav. Institutet infördes i svenska riksdagen
1938.
Enkelnervig, se Blad, sp. 185.
Enkelt bolag, se Bolag.
Enkhuizen [ä’t)k6izan], stad i nederl. prov.
Noord-Holland, vid Ijselmeer; 10,000 inv.
Driver fiske. Var under 1500- och 1600-talen
Hollands främsta fiskarstad med ända till 40,000 inv.
Enklang (lat. unisonus), den fullkomliga
överensstämmelsen mellan två toner av samma höjd,
utförda av skilda sång- el. instrumentalstämmor.
Enklav (fr. enclavé), en del av en stats
område, vilken är alldeles skild från huvudområdet
och på alla håll omgives av en annan stat (el.
av andra stater). Som e. betecknas stundom även
en från huvuddelen avskild del av ett
administrativt område (t. ex. av en socken). Avignon
i s. Frankrike var under långa perioder en
påv-lig e. De flesta ex. på e. möta i Tyskland,
särsk. i gamla tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
