Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enoshima - Enostos - En passant - En profil - Enpucklig kamel - Enquête, enkät - Enquist, Fredrik - Enriques, Federigo - Enrollera - En rouche el. lumpsum - Enrum - Enrådighetssystem - Ens - Ensajn - Ensaksböter - Ensatae - Enschede - Ensemble - Ensenada - Ensfyrar - Ensilage - Ensittarelagstiftningen - Enskede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Enoshima—Enskede
728
Enoshima [-/i’ma], en liten ö invid
Sagami-bukten i Japan, ön är full av tempel och
berömd för en väldig, som mycket helig
betraktad grotta; omtyckt turistort.
Enostos [-å’s] (av grek, en, i, och oste’on,
ben), en bensvulst (bestående av bensubstans),
som utvecklar sig i ett ben i riktning inemot
benmärgen, till skillnad från e x o s t o s, en
liknande svulst på benets yttre sida.
En passant [ä pasä’], fr., i förbigående.
En profil [ä pråfi’l], fr., från sidan; i
genomskärning.
Enpucklig kamel, se Kameldjuren.
Enquéte [äkä’t], fr., enkät, rundfråga;
spörsmål, som samtidigt riktas (t. ex. av en
tidning) till flera personer för att bli mångsidigt
belyst; som forskningsmetod ofta anlitad inom
psykologi och samhällsvetenskaper.
Enquist, Fredrik Karl, geograf (f. 1885
I6/3), fil. dr och doc. i fysisk geografi vid
Uppsala univ. 1917, prof, i geografi (med
handels-geografi) och etnografi vid Göteborgs högsk.
1938. Bland E:s skrifter märkas: ”Der Einfluss
des Windes auf die Verteilung der Gletscher”
(dr-avh., 1916), ”Die glaziale
Entwicklungsge-schichte Nordwestskandinaviens” (i ”SGU”, ser.
C, nr 285, 1918), ”The relation between
dune-form and vvind-direction” (i ”Geol. fören:s
förhandlingar”, 54, 1932), ”Studier över samtida
växlingar i klimat och växtlighet” (i ”Sv. geogr.
årsb.”, 1929), ”Om klimatets inverkan på
skörde-variationer” (därst., 1932) och
”Trädgränsundersökningar” (i ”Sv. skogsvårdsfören:s tidskr.”,
1933)-.
Enri’ques [-kæes], Federigo, italiensk
matematiker och filosof (1871—1946), prof, i Rom.
E., som behandlat allmänt kunskapsteoretiska och
vetenskapsteoretiska problem, intar en med Machs
besläktad ståndpunkt. Skr.: ”Problemi della
sci-enza” (1906; 2:a uppl. 1926), ”Scienza e
razio-nalismo” (1912) m. fl.
Enrollera [au-] (fr. enröler), värva;
inregistrera.
En rouche [ä ro’J] el. lumpsum, ett vanl.
vid resebefraktning använt befraktningssätt, då
be fraktaren er lägger en rund summa i hyra för
fartyget för en bestämd resa.
Enrum. Medan äldre svenskt fängelseväsen
noga skilde mellan förvaring i e. (cell) och
ge-mensamhetsstraff, skedde 1945 häri en betydande
ändring, så att både straff- och fängelsefångar
hädanefter på dagarna i regel arbeta tillsammans
med andra fångar men å s. k. slutna anstalter
om natten förvaras i e. Endast när styresmannen
för dyl. anstalt med hänsyn till faran för ordning
och säkerhet i anstalten el. av annan särskild
anledning finner det erforderligt, skall fånge arbeta
i e. Fångvårdsstyrelsens medgivande härtill
erfordras dock för längre tid än en mån. varje
halvår. Rannsakningsfånge förvaras alltjämt i e.
Enrådighetssystem, se Byråsystem.
Ens, lat., filos., det varande, väsen, ting.
Inom äldre skolastisk filosofi kallas Gud ens
r e al i’s s i mum, det väsen, som i sig
innehåller all realitet.
Ensa’jn (eng. ensign, fänrik), officer i
fräls-ningsarmén, närmast över kapten.
Ensaksböter, äldre lagterm för böter, som
voro någons ”ensak” och därför icke gingo till
treskiftes mellan konungen, häradet el. staden och
målsäganden. Numera tillfaller böter i regel
kronan, och termen e. har kommit ur bruk.
Ensätae, se Iridaceae.
Enschede [äns^é’da], stad i nederl. prov.
Overijssel, nära tyska gränsen; 97,000 inv.
Medelpunkt för Hollands bomullsindustri,
maskinfabriker ; j ärnvägsknut.
Ensemble [äsä’bl], fr., ”tillsammans”, ett helt
av självständiga sång- el. instrumentalstämmor;
inom operan solosång av tre el. flera på en gång,
med el. utan kör; samsjungning, samspel; helhet
av uppträdande musikutövare el. skådespelare,
Ensenada [-a’Öa], hamnstad till La Plata.
Ensfyrar, se Enslinje.
Ensilage [äsilä’^], fr., se Pressfoder.
Ensittarelagstiftningen kallas de i Sverige
sedan 1918 förefintliga lagbestämmelserna om rätt
för innehavare av eget hem på ofri mark att
medelst friköp av marken, även mot dess ägares
vilja, få hemmet fredat från att skövlas genom
ägarens återtagande av marken. Nu gällande lag
är av 1925 med åtskilliga ändringar, senast 1939.
Förutsättningar för friköps- (inlösnings-) rätt äro
numera i huvudsak: 1) å markområdet skall
finnas och sedan Vi 1919 ha funnits boningshus,
tillhörigt innehavaren och beredande honom och
hans familj nöjaktig bostad (enbart
sommarbostad har ej ansetts nog); 2) minst 1/i av
sammanlagda värdet av området och byggnaderna
därå skall belöpa å innehavarens byggnader; 3)
området skall — på gr. av bevislig
nyttjanderätts-upplåtelse (utarrendering el. ”avsöndring” på viss
tid) el. utan, med enbart faktisk besittning —
ha under mer än 10 år i följd innehafts av
annan än ägaren för brukande el.
bostadsändamål; föreligger verklig upplåtelse från ägarens
sida, räcker det emellertid, att den avser
innehavarens livstid el. också så pass lång tid, att
den tillsammans med den tid, ägaren redan varit
av med marken, kommer att överstiga 10 år; 4)
innehavarens nyttjanderätt får icke redan vara
förverkad, icke heller får, i det fall att
innehavaren ej har någon verklig
nyttjanderättsupplå-telse att åberopa, ägaren, innan han i 10 år varit
av med området, ha inlett effektivt lagligt
förfarande för innehavarens avhysning; 5)
markområdets avstående får icke medföra avsevärd
olägenhet för den egendom, dit detsamma hör, el.
för annan därmed sambrukad, samme ägare
tillhörig fastighet; i detta fall kan emellertid
innehavaren påyrka, att ägaren inlöser byggnaderna
och ersätter verkställda jordförbättringar, då
innehavarens nyttjanderätt upphör; 6)
markområdet får ej ingå i fastställd stadsplan el. tillhöra
kronan, stad, köping el. municipalsamhälle och
lösningen får ej medföra olägenhet för det
allmänna. Ansökan om vederbörlig förrättning
in-gives till länsstyrelsen.
Enskede, församling i Stockholm, belägen s. ö.
om stadsdelen Södermalm och ö. om Brännkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
