Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enslöv - Ensmärke - Enso - Enso-Gutzeit oy. - Ensor, James - Enspann, enspännare, enbet(t)sanspänning - Enstaberga - Enstatit - Enström, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Ensmärke—Enström
732
James Ensor: Självporträtt bland masker. Se även
bild 6 å pl. vid Belgisk konst.
sten byggdes 1835. I Skavböke uppfördes ett
träkapell 1925 och i Nissaström en
kyrkobyggnad av tegel 1940. E. bildar (jämte en del av
Oskarströms köping) ett pastorat i Göteborgs
stift, Laholms kontrakt; utgör tills, med övraby
storkommunen Enslöv; 199,79 km2, 2,580 inv.
(I95i).
Ensmärke, se Enslinje.
E’nso, industrisamhälle vid Vuoksens översta
lopp, inom den del av Viborgs län, Finland, som
vid Moskvafreden 1940 avträddes till
Sovjetunionen. E:s befolkning, vid krigsutbrottet 1939 c:a
10,000 personer, överflyttade i sin helhet till nuv.
Finland.
E’nso-Gutzeit oy. [gö’tseit], Enso-Gutzeit ab.,
finländskt trävaruförädlingsbolag med
huvudkontor i Helsingfors. Bolaget leder sitt ursprung
till en ångsåg, som 1872 grundades i Kotka av
norrmannen Hans Gutzeit. Företaget verkade
som ett norskt bolag under firmanamnet W.
Gutzeit & co. till 1896, då det ombildades till
ab. Aktiemajoriteten förblev dock fortfarande i
norsk hand. 1909 inköptes ab. Pankakoski i n. ö.
Savolax och 1911 Enso träsliperi ab., vilket
företag grundats 1887 och vars viktigaste
industriella inrättningar lågo vid floden Vuoksen ö. om
Viborg. 1918 köpte finländska staten
aktiemajoriteten av norrmännen, och 1927 ändrades
bolagets namn till det nuv. 1943 införlivades med
bolaget Tornator oy., grundat 1887, med
träför-ädlingsfabriker vid Lahtis och i Vuoksendalen.
Bland övriga industriföretag, som övertagits av
Enso-Gutzeitkoncernen, äro Lypsyniemen
kone-paja med mekanisk verkstadsindustri (1922), The
Insulite Co. of Finland (1941) och Joh.
Parviai-sen tehtaat (1946), de 2 sistn.
träförädlingsindustrier. — Koncernen äger synnerligen
vidsträckta skogsområden, före 1939 c:a 520,000 har.
Härav gingo 100,000 har förlorade vid
Moskvafre-den 1940, även förlorades fabrikerna och
kraftverket i Enso. — Antalet arbetare är c:a 15,000.
Produktionen omfattade 1947 c:a 200,000 ton
kemisk och 38,000 ton mekanisk pappersmassa,
13,000 ton papper, 31,000 ton kartong, 65,000 ton
wallboard, 23,000 m3 kryssfaner och 102,000 stds
trävaror.
E’nsor, James, belgisk målare (1860—1949).
Han framstod som en av de djärvaste och mest
personliga inom den belgiska secessionistgruppen
”Les XX”, som han var med om att stifta. Han
har behandlat de mest olikartade ämnen, från
fantastiska kompositioner till porträtt, landskap,
marin och stilleben, samt är en originell och
överraskande kolorist. Monogr. av E. Verhaeren
(1908) och H. v. Garvens-Garvensburg (1913).
Enspann, enspännare,
enbet(t)san-spänning, anspann med en dragare för
redskap el. fordon (motsats: par).
Enstaberga, samhälle i Tuna sn i
Södermanland.
Enstatit, se Pyroxenmineral.
Enström, Axel Fredrik, ingenjör,
vetenskapsman (1875—1948). Han utexaminerades från
Tekniska högsk. 1894 och blev 1902 fil. lic. vid
Uppsala univ. E. var 1896—1903 assistent och
e. lärare i fysik och elektroteknik vid Tekniska
högsk. samt verkade som lärare vid
Artilleri-och ingenj örhögsk. 1898—1908 och vid
Sjökrigs-högsk, 1900—08. E. var t. f. byråchef i
kommerskollegium 1916—19; kommerseråds titel
1919; fil. hedersdr vid Uppsala univ. 1939. Han
utförde ett banbrytande arbete på det
elektrotek-niska området, och
som delägare i
Elektriska prövningsanstal-ten Holmgren &
Ros-sander 1903—16
utövade han en mycket
betydelsefull
konsultativ verksamhet samt
anlitades vid
uppgörandet av de flesta
större och viktigare
elektriska projekt
under dessa år. E:s
kunnighet och
erfarenhet bl. a. i
elektrotek-niska frågor togos i
anspråk för en mängd officiella uppdrag. Bl. a.
var han ordf, i Sveriges
standardiseringskommis-sion 1922—35 och president i Internationella
elektriska kommissionen. E. har äran av
initiativet till den 1919 inrättade Ingenj
örsvetenskaps-akad. och var dess verkst. dir. (med prof:s
titel) 1919—41, dess preses från 1938. Han utg.
en mängd skrifter i elektrotekniska frågor. Särsk.
bekant blev emellertid E. genom sina båda avh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
