Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enthymem - Entimmeslöpning - Entita - Entitet - Entlediga - Entoderm - Entomologi - Entomologiska föreningen - Entomologiska sällskapet - Entomophthoraceae - Entomostraca - Entonnarpokalen - Entoparasit - Entoprocta - Entoptiska fenomen - En-tout-cas - En-tout-cas-bana - Entozoa - Entré - Entreakt - Entrecasteauxöarna - Entrechat - Entrecôtes - Entre-deux-Mers - Entrelac, bandflätning - Entremés - Entremets - Entre-Minho-e-Douro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Entimmeslöpning—Entre-Minho-e-Douro
736
nade, att de ej med uttryckliga ord utsägas utan
underförstås. Ex.: ”Sokrates är en människa,
alltså måste han en gång dö”, varvid översatsen:
”alla människor äro dödliga”, är underförstådd.
Entimmeslöpning, se Löpning.
Entita, se Messläktet.
Entitèt (av lat ens, det, som är), en term,
som nyttjades av den medeltida skolastiken i
bemärkelse varande, väsende.
Entlediga, avskeda el. skilja någon från
ämbete el. tjänst el. befattning, befria någon från
givet uppdrag el. giva (bevilja) någon avsked.
Entode’rm, det inre groddbladet, från vilket
andningsorganen, tarmkanalen, levern,
bukspottkörteln m. m. under enbryonallivet utbildas.
Entomologi, den gren av den zoologiska
vetenskapen, som har insekterna till föremål.
Benämningen härleder sig från grek. e’ntomon, som
syftar på de ”inskärningar”, tunnväggiga,
ring-formiga partier av huden, varigenom insektens
kropp delas i ett antal leder el. segment;
Aristoteles kallade insekterna zo’a e’ntoma
(”inskurna djur”). — Ad].: Entomologisk
f-lä’-]. — Entomolog [-ä’g], idkare av
entomologiska studier, insektkännare.
Den vetenskapliga e. finnes
representerad i Sverige dels av professurer vid
Naturhistoriska riksmuséets i Stockholm
entomologiska avd. och Lunds univ., dels av en
labora-torsbefattning vid Uppsala univ. — Den
praktiska el. tillämpade e., som har till uppgift
att utfinna medel och åtgärder för skadeinsekters
bekämpande, idkas dels vid Centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet
entomologiska avd., dels vid Statens
skogförsöksanstalt (sedan 1915).
Entomologiska föreningen i Stockholm,
stiftad 1879 av prof. O. T. Sandahl m. fl., har till
ändamål att söka främja entomologiens studium
i Sverige och att utgöra ett samband mellan
denna vetenskaps idkare, gynnare och vänner.
Föreningen håller 4 å 5 sammankomster om året.
Omedelbart efter sitt stiftande började
föreningen utgiva Entomologisk Tidskrift.
1901 påbörjade föreningen utgivandet av ”Svensk
insektfauna”. För bättre tillgodoseende av den
praktiska sidan av sin verksamhet började
föreningen, som fr. o. m. 1891 erhållit
statsunderstöd, att s. å. utgiva publikationsserien
”Uppsatser i praktisk entomologi”, som senare
uppgick i ”Meddelanden från Centralanstaltens
entomologiska avd.” Denna institution, i förstone
benämnd Statens entomologiska anstalt, har
tillkommit på föreningens initiativ 1897.
Entomologiska sällskapet i Lund stiftades
1903 av docenten S. Bengtsson m. fl. Tidigare
publicerades redogörelser för sällskapets
förhandlingar i Entomologisk Tidskrift, men fr. o. m.
1936 utger E. en egen tidskrift Opuscula
ento-mologica, som fr. o. m. 1941 erhållit
statsunderstöd.
Entomophthoräceae [-f-], se Flugmögel och
Fykomyceter.
Entomo’straca, se Kräftdjur.
Entonnarpokalen, pokal, uppsatt 1898 i
Frankrike för entonsbåtar, sedan 1906 för båtar inom
6 m-klassen. Sverige har ett flertal gånger
vunnit E.
Entoparasit, parasit, som lever i värddjurets
inre organ, t. ex. binnikemask.
Entopro’cta, se Mossdjur.
Ento’ptiska fenomen (av grek. ento’s, inom,
och öps, öga), syn förnimmelser, förorsakade av
skuggor från bildningar inom ögat. Somliga
av dessa äro fysiologiska och synas antingen
direkt eller blott med artificiella hjälpmedel.
Till de förra höra s. k. mouches volantes (se
d. o.). Till e. höra även de ljusförnimmelser,
som kunna framkallas utan ljusets medverkan,
t. ex. genom tryck på ögat.
En-tout-cas [ä-to-ka’] (eg. ”för varje fall”),
fr., parasoll, som även kan brukas som paraply.
En-tout-cas-bana, tennisbana av krossad bränd
lera m. m., som på gr. av sin porositet och
elas-ticitet införts i alla tennisspelande länder.
Entozoa [-så’a], äldre beteckning för
inälvs-parasiterna, då de ansågos bilda en egen
avdelning i djurriket.
Entré [aijtré’] (fr. entrée), inträde; ingång;
förstuga, vestibul; inträdesavgift; rätt, serverad
före steken.
Entreakt [ahjtar-], mellanakt.
Entrecasteauxöarna, se
D’Entrecasteaux-öarna.
Entrechat [ätra/a’], fr., i baletten ett språng
rakt upp i luften, under det att fotterna slås
tillsammans en el. flera ggr.
Entrecotes [ätrakå’t], fr., mellanrev, oxhare,
köttet mellan revbenen på en slaktad oxe; som
maträtt: stekt sådant kött.
Entre-deux-Mers [ä’tra-dö-mä’r], landskap i
dep. Gironde i s. v. Frankrike (Bordelais),
mellan Garonnes och Dordognes nedersta lopp.
Omfattande vinodling; även tillv. av eau de vie.
Entrelac [ätrala’], bandflätning,
ornament, som bildas av band eller slingor,
sammanflätade till mer eller mindre geometriskt bestämda
mönster, i regel symmetriska eller rytmiskt
upprepande ett och samma motiv. Under
folkvand-ringstiden och den äldre medeltiden var denna
ornamentik vanlig.
Entremés, sp. (av lat. interme’dium,
mellantid), i medeltids- och renässansdramat
mellanspel. Dylika finnas omtalade i Spanien redan
under 1400-talets början. Trol. förstods
därmed urspr. varje art av mindre drama, dans el.
mimiskt upptåg, som avbröt föreställningen av
ett religiöst drama. Sedermera blev e. nästan
liktydigt med fars, således ett kortare drama
av burleskt komiskt innehåll. Under det spanska
dramats blomstring fr. o. m. Lope de Vega
förekomma alltid dylika mellanspel i både de
världsliga och de religiösa dramerna.
Entremets [ätramä’], fr., mellanrätt.
Entre-Minho-e-Douro [è’tra mi’njo e Öå’ro],
provins i n. v. Portugal, vid Atlanteii, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
